Segern innebar första fullpoängaren sedan 19 oktober, bortaseger 4-0 mot Leksand, ännu ett krislag.

Tränaren Robert Ohlssons huvudvärk påbörjades den 29 oktober då Rögle 5-1 vann på ”Hovet”. Efterspelet kom att domineras av DIF-kaptenen Marcus Högströms knytnävsslag mot Rögles landslagsforward Dennis Everberg. En knock out som friades av domarparet. Efter anmälan från Svenska Ishockeyförbundet utdömde Disciplinnämnden tre matchers avstängning. 

Högströms slag, utdelat från båset, svärtade inte bara honom utan hela föreningen.  Dennis Everberg drabbades av hjärnskakning och han kan ännu, en månad efter attacken, varken träna eller än mindre spela. Prognosen från Rögles medicinska team är ”dag för dag”.

Ekonomiskt tillhör Djurgården SHL-lagens mellanskikt med en redovisad omsättning på drygt 144 miljoner kronor per den 30 april 2019.  Det egna kapitalet uppgick vid ingången till innevarande säsong  till 27 miljoner kronor.

Färjestad giganten

Klassens värsting, Färjestad, landar hela 116 miljoner i eget kapital. En förklaring är att Färjestads ”eventverksamt” samt driften av all näringsverksamhet i Löfbergs Arena, huvudägare av  arenan  är dotterbolaget Färjestads Bollklubb Fastighets AB 

Jenny Silverstrand, vd. i Djurgården, har inte alls samma möjligheter att skapa intäkter i Johanneshov. Arenan, uppförd 1962 är sliten, och ägs av SGA Fastigheter, (Stockholm Globe Arena Fastigheter), ett dotterbolag till Stockholms Stadshus AB. Bolaget gjorde 2018 en förlust på 101 miljoner kronor. 

SGA Fastigheter samarbetar med Stockholm Live för driften av samtliga arenor i Globen området, inklusive ”Hovet” och Tele 2.  Stockholm Live i sin tur är en del av ASM Global med huvudkontor i Los Angeles. ASM Global, med 60 000 anställda, driver över 300 arenor på fem kontinenter. Det är lätt att inse att Djurgården och Jenny Silverstrand är en liten spelare i  det här umgänget. 

Hur samarbetet med SGA Fastigheter och Stockholm Live är upplagt är okänt.  Bekant är att både Djurgården, och AIK, genom åren hotat med arr bygga egna arenor – om inte hyresvillkoren förbättras.

På agendan i dag är att ”Hovet” rivs och att Globen rustas och bättre anpassas för ishockey. Planer som presenterades redan i mars 2018,  men som i dag har landat i den politiska långbänken.

Det är en bakgrund till varför Djurgården, trots storstadens alla resurser, hör hemma i SHL-ligans ekonomiska mittskikt, med små möjligheter till avancemang.

Fanns en start tro på Djurgården

Efter vårens finalförlust mot Frölunda har den sportsliga ledningen förstås höjt ambitionsnivån. Lagbygget hyllades vid säsongstarten. Förvärvet av Patrik Berglund, tidigare NHL, var djärvt men  14 poäng (8+6) på 21 matcher och topp i den interna poängligan är mer än godkänt.

När poängen uteblev växte trycket på sportchefen Joakim Eriksson att åter lyfta in kontraktslöse Dick Axelsson, 32 år, i truppen. Dick fick inte nytt kontrakt i våras, men togs nu till nåder. Bland fans är hans comeback i laget omdiskuterad.  På tre matcher sedan ”comebacken” har Dick antecknats för fyra poäng (1+3) och tystat alla kritiker.

Ännu har Djurgården inte lyckats fylla ”Hovets” 8 094 platser, publiktappet på cirka 1000 personer är ett ovälkommet ekonomiskt bortfall, och ett tecken på att Stockholms-publiken inte uppskattar 2019-2020 års DIF-modell. 

Den långa förlustraden är givetvis sämsta tänkbara reklam, men också föreningens uppträdande efter Marcus Högström/Dennis Everberg incidenten. Ledningen borde ha agerat hårdare än Disciplinnämnden och dessutom plockat bort C:et från hans tröja.

Låt honom åka hem

Jag tycker också att Växjö borde ha skickat hem sin kanadensiske forward Brendan Shinnimin, 61 utvisningsminuter på 20 matcher, och som redan i  femte omgången sänkte Oskarshamn-backen Oskar Nilsson med en våldsam tackling mot sargen. Oskar Nilsson beräkna bli borta resten av säsongen.

Det brukar sägas att Shinnimin är spelaren som du hatar att möta, men älskar  att ha i ditt lag. Bullshit tycker jag.  Spelare som Skinnimin tillför noll till svensk ishockey. Hans månadslön, 170 000 kronor, är ett hån och det värsta exemplet på ishockeyns galna lönekarusell.