Det är anmärkningsvärt att HA-ledningen, med vd. Stefan Guanice i spetsen, står bakom att vissa klubbar tillåts kortfristiga fördelar gentemot andra – med mindre plånböcker och ledare med större ekonomiskt ansvar.

Nu tycks hela havet storma i HA – med ett resonemang ”pågående pandemi berör inte oss, här är det business as usual”.  SHL-klubbarna sa gemensamt tidigt nej till korttidslån i väntan på den senarelagda NHL-starten där, säsongen 2019-2020 är mitt uppe i play off-striden.

De blöder, men köper ändå

Att elitlagen i fotboll och ishockey här i Sverige blöder ekonomiskt är ingen hemlighet. Dagligen matas vi med larmrapporter och begäran om stöd, från staten (skattepengar), och kommuner.

 I en ambitiös genomgång visade Sportbladet nyligen hur allsvenska fotbollsklubbar permitterar personal, och därmed ansökt, och hos statliga Tillväxtverket, och erhållit åtskilliga miljoner kronor. Samtidigt som spektakulära spelarköp presenterats. I själva verket är de i grunden finansierade av Tillväxtverket, den tanken är det svårt att frigöra sig från.

Idrottsminister Amanda Lind har aviserat en statlig granskning av hur Bidragsmiljonerna har använts.  Då kan de bli obehagliga avslöjanden för vissa föreningar.

Och, nu har SHL-laget Leksands IF för avsikt att utnyttja ett borgenslöfte på 1,5 miljoner kronor, beviljat av kommunen för åtta år sedan.  6,5 miljoner kronor har beviljatsoch utnyttjats tidigare och nu vill föreningen låna resterande belopp. Leksands Sparbank har också beviljat ett amorteringsfritt lån på beloppet till september 2021,

Kklubbens vd, Anderas Hedblom, talar om en extraordinär situation och hänvisar till pandemin och en brand i  Veda Skog Arena , träningshall för barn och ungdom, som har påverkat likviditeten i föreningen.

Är det rimligt i Leksand?

Det är inte första gången, och sannolikt inte sista, som Leksand står IF står på kommuntrappan. Föreningen är allas angelägenhet och till och med  förslag om skolnedläggningar har förekommit i kommunen för att hålla ishockeyn över vattenytan.

Jag har skrivit det tidigare – och gör det igen - idrotten befinner sig i en helt ny verklighet – det går inte som HA-klubbarna att tro Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten plötsligt ska öppna publikspärrarna och signalera faran är över.

För trovärdighet gentemot stat och kommun, sponsorer och andra bidragsgivare, måste landets elitklubbar i våra stora lagidrotter se över sina kostnader. I kristider, som när en pandemi härjar, är det en självklarhet i näringslivet. Exakt det samma gäller idrotten.

Men när fotbollens silly season avslutades kunde flera anmärkningsvärda spelaraffärer bokföras, ibland sades ”tack vare externa finansiärer”. Som om dessa sysslade med välgörenhet och inte vill ha tillbaka sina satsades slantar – och då gärna med ränta.

Vansinnig kapprustning

I ishockeyn har det under försäsongen pågått en kapprustning utan dess like. Den har applåderats från flera håll och bedömningen är att kvalitén på SHL och HA rimligen måste bli bättre – med alla dessa ”hemvändare” och  inhämtade spelare från främmande ligor. Påfallande ofta med tveksamma CV statistikmässigt.

Lagen spelar rysk roulette med varann, där risken är uppenbar att konkursspöken kommer att jaga stabila organisationer under våren 2021.

Visserligen är kravet om eget kapital lagt på is av förbundets licensnämnd men likväl kvarstår likviditetskravet vid bokslutsdag i maj-juni 2021.

I kristider tvingas företagsvärlden anpassa sina kostnader och utnyttja de överskott som byggts upp under årens lopp, Även i  idrottsvärlden förekommer så kallade ”buffertar”.  Högst redovisat eget kapital har Malmö FF med 512 miljoner kronor – men det hindrar inte föreningen att permittera anställda och ansöka om statligt stöd.

Det här är en analkande kris – som elitidrotten måste reda ut på egen hand.