MFF:s vändning mot Rangers i Glasgow med underläge 0-1 och en man utvisad visar den styrka och satsning som Malmöklubben tycks mäktig. Och det är ingen tillfällighet. Det är inte tur. Klubben har rustat just för denna framgång som beräknas ge ett tillskott i kassan på uppåt 100 miljoner hur det än går i ett kommande play off.

Så som de europeiska klubbturneringarna nu är organiserade, med Champions League, Europa League och den nya tredje divisionen är det ett nålsöga för svenska klubbar att ta sig in i den finaste turneringen, den som svenska mästare en gång i tiden var direktkvalificerade till.

Storartad kämpamatch

Det krävs fyra rundor. MFF har lyckats passera tre av hindren, Riga, HJK Helsingfors och nu senast den klassiska klubben Glasgow Rangers, överlägsen vinnare av den inte särskilt imponerande skotska ligan, med Liverpool-legendaren Steven Gerrard som tränare. De skotska klubbarna blir liksom de svenska dränerade på sina stjärnor av de stora engelska klubbarna men Rangers har de senaste åren också satsat stort för att ta steget upp bland de mest välrenommerade klubbarna i Europa, på klassiska Ibrox förväntar sig 50 000 åskådare att klubben - när inte Celtic har sina stora årgångar - att deras Rangers skall vara med och leka bland de stora.

Detta satte MFF stopp för med en storartad kämpamatch, en närmast osannolik vändning på bortaplan och tack vare de satsningar klubben gjort just med målet att nå Europaspel.

Nu är gruppspel i Europa League garanterat men chansen till ett tredje gruppspel i Champions League finns. Två matcher återstår i ett fjärde raketsteg upp till sjunde himlen. Dubbelmöte med PFK Ludgorets från den lilla staden Razgrad (stadionkapacitet:8000), en liten håla cirka 25 mil svagt nordost om huvudstaden Sofia. En ung klubb, bildad 2001, som vunnit den bulgariska ligan de senaste tio åren.

Ett osannolikt fynd

Så säsongen är räddad för MFF.  Vinst ger Champions League-plats, i så fall för tredje gången sedan 2014, en förlust garanterar direkt Europagruppspel med sex matcher och nya möjligheter att stärka upp klubbkassan ytterligare.

Därmed har klubbens rejäla satsningar med Europaspel som mål redan betalat sig.

Och man måste beundra MFF med den sportsligt ansvarige, gamle landslagsspelaren Daniel Andersson, i spetsen för de fingertoppskänsliga lån och inköp som gjorts för att stärka truppen och höja den en bit över allsvensk nivå.

Lånet från grekiska PAOK Tessaloniki, strikern Antonio Colak är ett fynd. En stor, stark och klok forward, som gjuten för tröja nummer 9, hårt arbetande och med en för allsvenskan närmast unika egenskaper (som Magnus Rosenberg ungefär) med skoningslöst distinka avslutningar. Det var två typiska mål av detta fynd som avgjorde matchen i Glasgow. Det är närmast förvånande att en så kompetent forward ”går lös” i Europa och möjlig att låna in en allsvensk klubb. Där står förstås Malmö först i ledet av klubbar med sin förmögenhet på en halv miljard och resurser att betala en ansenlig lön för en spelare av hans kapacitet. 

En kroatisk medborgare men född i tyska Ludwigsburg som debuterade i Bundesliga (Nürnberg) som 20-åring och med 28 ligamatcher bakom sig i högsta tyska ligan i lag som Kaiserslautern och Darmstadt bland andra. Han blev cupmästare och skytteligavinnare i den kroatiska ligan för klubben Rijeka innan han 2019 värvades till PAOK varifrån han nu lånats ut till de svenska mästarna från Malmö. Oklart hur långt MFF kommit i försöken att köpa loss honom men nu finns i alla fall ekonomiska resurser att göra det och med de uppgifter som nu förestår vore han en ovärderlig tillgång.

Lewicki i landslagsklass

Samtidigt med Colak kom serben Veljko Birmancevic, en finurlig, kvick kantspelare med öga för spelöppningar och en fräck avslutare i straffområdet.

Den tredje anledningen till MFF:s framgångar i årets europeiska kvalspel är den finske backen (född i Åbo), Niklas Moisander. En ytterst klok, välpolerad och ansvarstagande försvarare med ledaregenskaper som gjort honom till kapten i både det finska landslaget (62 landskamper) och Bundesligalaget Werder Bremen. Har också ett förflutet i Sampdoria. Hans få matcher i MFF har visat att han trots sina 36 år håller en för allsvenska mått mätt oerhört hög klass. Han har gjort stormatcher mot både Helsingfors och Glasgow Rangers och blir en klippa i det fortsatta Europaspelet.

Ett fjärde ”nuförvärv” känns han som, den lille, ettrige, hårt arbetande och numera närmast också offensivt inriktade Oskar Lewicki som nu ser ut som den landslagsmittfältare förbundskapten Janne Andersson trodde sig ha hittat när han tog ut honom i landslagstruppen för ett par år sedan.

Malmö har en stor och tydlig plats på Sveriges karta, lilla Razgrad får man leta länge innan man hittar som en liten prick på den bulgariska. Men man skall inte stirra sig blind på storleken. PFK Ludgorets blir en svår nöt att knäcka men som Malmö sett ut i matcherna mot Glasgow håller jag det inte för omöjligt att MFF kan göra ”det omöjliga” igen.