Det har pratats så mycket om denne Milos under den relativt korta tid han praktiserat sina fotbollskunskaper som svensk tränare. Det gjorde onekligen ett starkt intryck när han förde Mjällby från division ett, genom Superettan och upp till Allsvenskan. Han fick ett kontrakt på tre  och ett halvt år av Hammarby när Stefan Billborn skulle ersättas i somras och onekligen fick han snits på spelet. Till och med Zlatan satt på läktaren och applåderade laget som fick hans kärlek när han vände blickarna mot svensk fotboll igen.

En spark i julklapp

Men så stack Milojevic till Norge på en otrohetsaffär med Rosenborg,  togs på bar gärning med byxorna nere innan något hunnit hända och i december fick han en spark i tidig julklapp av Bajens ledning, ett rejält grönt paket med vita snören och med vederbörligt rim: ”Sparken är tvåmedad - du är avskedad.” Med lack och allt.

Skåningar är kända för gott självförtroende, malmöiter till och med för kaxighet. Men i MFF nöjer man sig tydligen inte med det som sitter i väggarna, det nedärvda; nu värvar man en tränare som också gjort sig känd för sitt minst sagt goda självförtroende, en egen vilja, höga tankar om att han har lösningen på det mesta och vet hur en slipsten skall dras.

Det kan bli heta duster redan inom MFF-koncernens väggar, det kan bli maktkamp och hetsiga, verbala dueller. Men det kan också vara den absolut bästa medicinen för att lag som Malmö FF att bygga vidare mot Europa med en extra dos av sin egen kaxiga attityd hämtad utifrån. Tvärsäkerhet och rätt höga tankar om sin egen förträfflighet - det borde vara personlighetsdrag som slår rot i den skånska myllan.

En STOR organisation

Milos Milojevic kommer till Malmö när kraven är som störst och när allt bara kan bli sämre. Två raka SM-guld, gruppspel i Champions League; det är inte en räddningsaktion han kommer för att leda, det är en befattningsbeskrivning med den tuffaste av kravbilder han får på sitt skrivbord från dag ett.

Mycket att förlora - en allsvensk serieseger bara en formalitet att pricka av.

Det är inga lätta förutsättningar.

Malmö FF har precis lagom till den serbiske tränarens ankomst organiserat om i toppen av sin jättelika organisation. I den finns förutom en ordförande och en styrelse en tjänstemannastab av mastodontstorlek.  Bara vid ett snabbt överslag hittar jag bland befattningarna i personalrullan:

medlemsansvarig, press- och informationschef, försäljningschef, affärsutvecklare, fyra säljare, arrangemangskoordinator, säljare (event), marknads- och kommunikationsansvarig, projektledare, produktionschef, två kommunikatörer, art director, kommunikationsstrateg, biljett- och årskortsansvarig, biljett- och årskortssäljare, vd, vd-assistent, kioskansvarig, restaurangchef, kökschef, hovmästare, fastighetschef, planskötare, evenemangsansvarig, fastighetstekniker (2), ansvariga för MFF i samhället, för fotbollsakademier (4), för karriärakademier (4), sportdirektör, sportchef, sportassistent, sportkoordinator, huvudtränare, assisterande tränare, målvaktstränare, analytiker (3), fystränare (2), fysioterapeuter (3), massageterapeut, psykolog, läkare och materialförvaltare. Plus en jättelik ungdomsorganisation under den förrförre sportchefen Per Ågren.

Hett och smakrikt

Andreas Georgsson är ny på posten som sportchef sedan Daniel Andersson befordrats till någon sorts övergripande sportdirektör. Arbetsfördelningen inte helt tydlig - utifrån sett. Jag hörde Georgsson motivera valet av Milojevic med bland annat kravbilden; man hade hittat en tränare som ställer ”höga krav”. Gör inte alla tränare det?

Malmö FF har haft framgång med svenska tränare - Roland Nilsson, Magnus Pehrson och Rickard Norling tog alla guld - men har haft en faiblesse för utländska coacher alltsedan fullträffarna med Bob Houghton och Roy Hogdson. Danskar, norrmän och tyskar bland annat.,

Serbiskt temperament och malmöitisk kaxighet och så några ansvariga på olika nivåer som vill ha en sked med i soppterrinen. Tror det kan bli en het och smakrik anrättning i en stad känd för ”de tusen smakerna.”