3-1 hemma mot turkiska  Sivasspor kan räcka, men alla vi som varit på matcher i Turkiet (i mitt fall med både landslaget och MFF ett par gånger) vet hur det fanatiska publiktrycket känns som en motvind i bröstet och hur de turkiska lagen reser sig ett par nivåer i hemmamiljö.

Fönstret på vid gavel

MFF dominerade stort och Sivasspor såg tamt ut i Malmö, lättlurade i försvaret och inga allvarligt menade forceringar för att försöka hämta upp den 3-1-ledning som backen Niklas Moisander lyckades klämma in i gröten efter en hörna i den 68:e minuten.

MFF har haft transferfönstret på vid gavel i sommar och hade fem nya spelare i sin trupp. Av de som hittills visats upp är Moustafa Zeidan (senast i Sirius) den klart bästa. En innermittfältare av den typ som Malmö saknat i sitt stora överskott av mittfältare utan egentlig attackvilja. Zeidan är en stor fotbollsbegåvning, kanske inte med ork för 90 minuter i internationell konkurrens, med en elegant finsnickeri med sin vänsterfot och alltid med blicken och ambitionen att det är framåt som gäller. 

Han överglänser just nu klart den lite överreklamerade Anders Christiansen i det fallet. Och han sköt elegant in 1-0-målet. Men dansken är kanske på väg tillbaka även om han ser ut att lunka lite väl lojt och ointresserat emellanåt och hans frispark till 2-1 var ett mål i det övre kvalitetsregistret.

Återstår att se om MFF satsat rätt. Iögonenfallande individualister kan ibland svikta när det gäller lagspelet, det taktiska och arbetsmoralen - det finns sådana tendenser även hos de nya. 

Den vikarierande tränaren Andreas Georgsson måste  nog tänka sig extra noga för när han komponerar laget till returen nere i Sivas nästa torsdag. 

Lättsinne har han inte råd med då, de alltför många bolltappen i farliga zoner måste elimineras, och, som sagt, det är med försvaret han måste imponera om han skall få turkarna på fall.

MFF överlägset högst

Mitt i kampen om en allsvensk topplats för att säkra nästa års Europakval, måste laget nu göra en lång och jobbig resa ner till staden Sivas, en turkisk stad av ungefär Malmös storlek, belägen i bergstrakterna dryga tjugo mil fågelvägen öster om huvudstaden Ankara. 

Malmö FF bör höra hemma bland de 64 lag som får spela gruppspel i de två stora Europeiska ligorna till hösten. Champions League-chansen rök all världens väg efter ett mer än lovligt tamt försök mot Zalgiris från Vilnius som i omgången efter fick storstryk med 5-0 mot det nya norska stjärnlaget Bodö/Glimt. 

Ser man till Uefa-rankingen, där Manchester City, Bayern München, Chelsea och Liverpool bildar toppkvartett, intar Malmö FF plats 55, långt, långt före övriga svenska lag. AIK 187, Djurgården 195, Häcken 271, Elfsborg 287, Hammarby 295 för att ta några exempel, och det är alltså i Europa-League klubben hör hemma - när man inte lyckas ta sig till det finaste sällskapet, Champions League.

Bästa turkiska lag, Galatasaray,  ligger för övrigt strax före MFF, på 48:e plats och motståndarna som väntar uppe i de turkiska bergen, Sivasspor hamnar först på 140:e plats, som femte turkiska lag.

Det är resultaten från de senaste fem säsongerna som ligger till grund för Uefas ranking och under den perioden har MFF var svensk dominant, men det är Nordens bästa klubb som är målet enligt klubbstyrelsens kravspecifikation, så det finns en del att göra.

Förståelig otålighet

Klubben har alltför många dåliga resultat med sig den här säsongen, förluster mot Djurgården och AIK borta kan väl accepteras men oavgjort i Värnamo, stryk i Sundsvall, förlust mot Sirius i Uppsala och mot Häcken hemma och genomklappningen mot Vilnius är märkbara plumpar i protokollet.

Skador, överåriga spelare, obalans i truppen, där talanger hyrs ut i parti och minut (sexton spelare utlånade!), överskott på mittfältare och brist på forwardsalternativ.

På ett sätt är otåligheten med truppen begriplig. Klubben har tagit på sig en så stor kostym - stadionägandet, stor och dyr trupp, en enorm ledarstab - att de årliga utgifterna kräver snabba resultat. 

MFF:s ekonomi - låt vara den överlägset största i landet - tål helt enkelt inte några mellanår med mittenplaceringar i Allsvenskan och uteblivna Europa-spel för att i lugn och ro bygga för framtiden och låta de egna talangerna växa i den jord där de trivs bäst.

Mötet i Sivas nästa vecka är en 200 -miljonersmatch. Skillnaden är stor, både ekonomiskt och statusmässigt, mellan Europa League och den s k Conference League, ett uppsamlingsheat för Europas underklass maskerad till turnering med värde.

Nu avgörs allt i Sivas. Det var för övrigt där Atatürk grundade det moderna Turkiet, som sedan stadfästes 1923. Han ville ha ett mera västerländskt land, ett mera demokratiskt Turkiet och rent administrativt är det hans grunder som fortfarande gäller i landets styresskick. Men bara på papperet. Med Erdogan som härskare har Turkiet gått åt helt fel håll.

Nu kan MFF i alla fall visa att det finns ett svenskt försvar värdigt ett Nato-medlemskap.