MFF:s särklassiga 231 miljoner (482 miljoner i eget kapitlal, 342 miljoner i likvida medel), att jämföra med t ex BK Häckens 6,2 miljoner.

Man kan stirra så länge på de här siffrorna, att man till slut tror att Allsvenskan är avgjord. 

Champions League mot Gothia Cup

Ibland får jag en känsla av att MFF och dess spelare också tror att kraften i det egna kapitalet skall bära dem över alla eventuella hinder på vägen till guld.

Häcken vann cupen och går till Euroleague-lval. Det är en enastående triumf, märkligt nog kom den mitt i en period då Häcken inte alls haft framgång. 

Men det har varit en fröjd att se Häcken spela fotboll på senare år, det var en välförtjänt fjäder i hatten för den skicklige, kloke och sympatiske Peter Gerhardsson, som slugt tog lärdom av en total överkörning av Malmö i seriespelet (3-0 bara dagarna innan cupavgörandet) och gjorde de korrigeringar som behövdes, både taktiskt och personellt.

Det var Gothia Cup-pengar mot Champions League-pengar, knappast på lika villkor, men det är inte på banken man vinner fotbollsframgångar.

Nonchalans och dålig disciplin

Det finns en oerhörd press på Malmös spelare och ledning som jag inte tror att många andra klubbar känner (möjligen AIK). Allt är så koncentrerat till en enda storhet i Malmö - MFF. Trots elitrepresentation också i ishockey, handboll och basket. 

Det finns mycket att leva upp till för en klubb som de senaste åren spelat gruppspel i Champions League.

Men Malmö har ett problem. Jag påpekade det redan i fjol efter det allsvenska fiaskot. Femte plats.

Nonchalans och dålig disciplin. Seriens mest varnade lag i fjol.

Efter förlusterna mot Jönköping och Sundsvall och en minst sagt skral inledning av årets allsvenska hjälpte spelarna den nye tränaren Allan Kuhn till taktiska korrigeringar som gav tre raka segrar mot Elfsborg, Djurgården och Häcken. Kuhn inledde med märkliga taktiska dispositioner som skapade osäkerhet i hela laget och stora hål i försvarsbastionerna men en liten spelarrevolution i det tysta ställde mycket till rätta.

De spelar fult!

I cupmatchen mot Häcken saknades det där aggressiva spelet som behövs mot vartenda lag om Allsvenskan skall vinnas. Ifjol grasserade den där nonchalanta Malmösjukan och spelarna trodde att de på halvfart skulle styra hem serien men fick bakslag efter bakslag mot s k lätta lag.

Det som förvånar mest, det som är ett disciplinproblem som Åge Hareide fjol inte fick bukt med och som Allan Kuhn med det snaraste måste åtgärda, är den frustration, de överreaktioner, det fulspel som leder till alltför många gula och röda kort. Marcus Rosenberg först och nu senast Oskar Lewicki. 

Även om det skett inför domare med högst varierande bedömningsskala under samma match, går det inte att försvara. Istället för att göra hårdjobbet gör man fuljobbet. Det skall inte en trupp av MFF:s kvalitet behöva. Det är en mentalitet som måste bort.

Konstgräs i majoritet

Det är en bollsäker, passningsskicklig och kvick konstgräsgeneration som tar för sig i Allsvenskan nu för tiden. Det är en utveckling  som MFF också tagit för lätt på. Det går inte att resonera bort att nio av femton bortamatcher skall spelas på konstgräs.

Det borde man - istället för att ständigt klaga på den utvecklingen - ta till sig, öva sig på underlaget. Vad man än tycker om det så finns det där och det har gett allsvenskan fler skickliga passningsspelare, bollmottagare och tekniker än den någonsin haft.

Konstgräsgenerationen måste man möta med respekt, inte med nonchalans.

Häcken vann svenska cupen på straffar. Laget hade tränat, MFF hade struntat i det.

Nonchalans. Det är aldrig fel att vara förberedd.

Märkligt beslut

Nu toppar MFF allsvenskan tack vare de tre gratispoängen från den avbrutna matchen i Göteborg. Det kan i allra högsta grad diskuteras. 

Om nu beslutet finns, att klubben vars fans ställer till djävulskap skall straffas, så är det ju märkligt att man istället väljer att belöna motståndaren.

Med MFF:s tre skrivbordspoäng från mötet i Göteborg får laget en favör gentemot alla lagen i Allsvenskan. Är det inte bättre att bara utdöma ett straff till den "åtalade." Låt resultatet som står när matchen bryts gälla (om den nu inte kan spelas klart) men dra bort tre poäng - i det här fallet - Göteborg. 

Istället för att belöna - straffa!

- - - 

Apropå Malmö FF så finns ett ännu större problem att lösa. Jag blev alldeles kall, närmast rädd när jag hörde en representant för den så omhuldade supporterklubben uttala sig i TV. 

Ett gäng maskerade, fega kräk tände eld på bengaler före cupfinalen mot Häcken, människor skadades och allt gick först alla kritiker förbi därför att några knallskott detonerade från Häckens klack. 

Styrelseledamoten för MFF-supportrarna sade sig inte alls ha något intresse av att avslöja dessa ynkryggar som bakom maskeringen vill utföra illdåd på fotbollsläktarna. 

Det är ett verkligt bekymmer. I Malmö hyllar man sina supportrar, spelarna går ut och ger dem sina tacksägelser efter matcherna, klubbansvariga och okritiskt svansande krönikörer i lokalpressen höjer, i närmast religiös eufori, dessa till skyarna som så magiska att det rent av skall kunna avgöra matcher. 

Skärpning, MFF!

I denna supporterklack finns förutom helt vanliga knegare med stora MFF-hjärtan, både kulturarbetare, journalister och prisade filmare; jag hör ingen av dem protestera eller ens göra ett försök att rycka maskerna av dessa närmast övertända, eldfängda fotbollsterrorister som får står där anonyma och utföra sina pyrotekniska attacker. 

Nu har MFF fått poänghjälp när andra klubbars supportrar överträtt det tillåtnas gräns; då är det banne mig dags att städa upp i sitt eget drägg. Det är både klubbens, och supporterstyrelsens ansvar. 

Det var beklämmande att höra en styrelseledamot för supportrarna visa ett totalt ointresse av att få borta dessa ligister från läktarplats. Nu får det vara slut på daltandet. Det här är ett tecken i tiden. Låt åtminstone fotbollen vara befriad.