Så kan vi uppleva friidrott ännu bättre

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Idrott är kanske världens bästa underhållning. Inget är helt förutsägbart, bollen är rund och allt kan hända. I princip alla svenskar har suttit fängslade framför tv:n och hoppats, hejat, skrikit, överraskats, jublat och ibland blivit besvikna. 
Du skulle sett mig när jag flög upp ur soffan och skrek “jaaaaaa!” så fönsterrutorna bågnade när Stefan Holm krånglade till sig OS-guldet i höjd 2004. Eller när Charlotte Kalla jagade ikapp och smet förbi på insidan till stafett-OS-guld i Sotji 2014. Oförglömligt. Och helt omöjligt att regissera.
Janne Åkerblom vill ha ett nyskapande i TV och bildproduktionen från Friidrott. T ex att fotografer och producenter söker nya vinklar. Foto: Christine Olsson / TT


Idrotten på plats måste visserligen vara – och kommer att fortsätta att vara – häftigare än framför tv:n. För på plats är idrotten ännu bättre. Där delar du upplevelsen med tusentals andra. Stämningen är högre, lyckan när favoritlaget vinner är obeskrivlig och besvikelsen vid en förlust avgrundsdjup. De känslorna är oslagbara. Och obetalbara.

Det får inte vara dåligt i tv

Men de flesta åskådarna konsumerar inte idrotten på läktaren utan i soffan framför tv:n. Eller med datorn i knät eller kanske med mobilen i handen. Då måste tv-produktionen vara i toppklass. Det är den ofta, men långt ifrån alltid. Särskilt inte när det kommer till friidrott.
Sverige och Finland har några av världens bästa tv-producenter när det handlar om friidrott. Det kan vi vara stolta över. De Oftafår de också ansvar som delproducentsansvar (och ibland lite mer) när det kommer till stora mästerskap som OS, VM och EM. Deras kunskap och fingertoppskänsla är guld värd.
Tyvärr är det inte samma klass överallt och här måste de internationella förbunden – såväl World Athletics som European Athletics – ta ett större ansvar för att tv-sändningarna från internationella tv-sända galor och mästerskap blir bättre.

Nyskapande(?), utan spänning

Vi lever i 2020-talet och fortfarande visas teknikgrenar från nya ”innovativa” vinklar som är helt meningslösa för tittarna. Man baxnar när man ser längdhopp visas framifrån, tresteg utan att det finns några längdmarkeringar i sidan som hjälper tittarna i tv (och på arenan heller för den delen) att få en känsla om hur långt det är, stavhopp bakifrån eller rakt underifrån, löpning rakt mot kameran eller kula rakt framifrån. 
Och hur kommer det sig att man i princip bara följer löpningarna live och mellan löpningarna bara visar teknikgrenar i ihopklippta sjok av inspelade tidigare genomförda hopp och kast?
Körkort för tv-producenter... 
Visserligen är friidrott svårt, när allt händer samtidigt på många platser, men lite krav ska man väl kunna ställa.
Hur, frågar man sig, kan detta ske i dag? Har de som producerar aldrig själva suttit och tittat på friidrott på tv? Kan de inte sätta sig in i vad deras tv-publik faktiskt vill ha? Och vad kan man göra åt det?
Ska du köra bil behöver du körkort, ska du vara mäklare behöver du mäklarlicens, ska du vara domare eller starter måste du ha gått utbildning och vara godkänd. Men för att producera friidrottsgalor på tv känns det som om att man inte behöver kunna något alls.
Är det inte dags för friidrotten att kräva att producenterna i förväg visar att de faktiskt kan det som de är satta att utföra? Är det kanske till och med dags att kräva att tv-producenterna har utbildning och är licensierade?

Janne Åkerblom

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

- Vi vill ha stabilitet, vi måste också vara lyhörda för verkligheten. Det är ansträngt i många av våra klubbar., säger Hockeybasen Anders Larsson.

Verkligheten i SHL är att lönenivån väcker uppseende, inte minst efter en analys av kreditupplysningsföretaget, CreditSafe. 

I en sammanställning av företag med högst snittlöner i landets kommuner är Örebro Elithockey AB i topp i Örebro kommun bland alla bolag. SHL-laget Örebro HC:s moderbolag har 65 anställda och en årslön på i snitt 774 000 kronor.  Då ingör ändå inte Lön till styrelse och vd. 

SHL-ettan Brynäs nobbades helt av Tre Kronors förbundskapten Sam Hallam då han presenterade sin trupp till Beijer Hockeys Games, 6-9 februari,  då Avicci Arena återinvigs efter en totalrenovering i miljard-klassen.

Ingen Brynäs-spelare föll Sam Hallam i smaken, det är förstås anmärkningsvärt. Som nykomling har Brynäs krossat allt motstånd, slagit knock på förhandstipsen i höstas och framstår nu som en seriös guldkandidat

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Ängelholms kommun föregår med gott exempel och bildar skolar för många andra kommuner. Skåningarna går ut öppet med hur mycket de vill sponsra föreningarna i bygden. Och de uppger också hur mycket pengar respektive klubb får.

Viaplays utbud just nu är av rekordformat.Skidor i mängd är vi vana vid. Nnyligen förlängdes alla rättigheter för all skidsport, med undantag för skidskytte, till och med säsongen 2030.

Närmast kan vi se fram emot  hockeyns Nations Cup  i Montreal, Kanada och Boston, USA med Sverige, Finland, USA och Kanada. samt senaste tillskottet, Fotbollsmagasinet Tiki-Taka.

Mästartiteln är säkrad, men det betyder inte att arbetsro infinner  sig i Malmö FF. Många spelarfrågor behöver slutföras.

På tisdagen tillkännagav  MFF-ledningen att skyttekungen Isaac Kiese Thelin förlänger sitt kontrakt med MFF. Den 32-årige forwardens nya avtal gäller till och med 2026.