Det var det första riktigt stora terrängloppet, det var det första loppet som blev ett av Håll Sverige Rent miljömärkt event, först att få en stor egen klass för kvinnor, först att göra ett stort barnlopp i och med Lilla Lidingöloppet.

Behovet av ideella krafter

När loppet växte som mest under 1970-talet växte också behovet av ideella insatser från arrangörsklubbarnas medlemmar. Och när inte de räckte behövdes hjälp från andra klubbar och organisationer.

Behållningen från loppet har gett möjligheter för inte bara de två arrangörsklubbarna IFK Lidingö Friidrott och orienteringsklubben IFK Lidingö SOK att skapa god verksamhet för barn, ungdomar, motionärer, elit och veteraner utan även för många andra föreningar på Lidingö och i Stockholm.

Funktionärstimmar har ersatts med kronor. Men det är inte så att de har kommit funktionärerna som står som flaggvakter till godo. Inte heller till dem som serverar sportdryck längs banan, bygger målområde, städar spåret, sätter upp snitslar, delar ut medaljer eller är levande informationspelare för att löpare och publik ska hitta rätt.

Ersättningen har gått vidare till deras föreningar så att de kan fortsätta göra bra saker för sina medlemmar.

Under helgen som gick krävdes ungefär 2 500 funktionär ute på Lidingö.

Känn på den siffran igen. Tvåtusenfemhundra funktionärer. Så många ideellt arbetande personer som ställer upp med allt från ett par timmar till hela dagar för att det ska bli ett lopp.

Grunden för svensk idrott

Lidingöloppet är ett arrangemang i mängden, som alla har ett beroende  - de byggs av ideella krafter. Så är det överallt i Sverige; i stort och i smått; i handboll, karate, simning, bågskytte, speedway och bandy; i stora städer, i små orter.

 De ideella insatserna behövs för svensk idrotts fortlevnad.

Hur många arrangemang, klubbar, träningar och tävlingar skulle inte försvinna utan de alla de oumbärliga människorna...

Men egentligen, har politikerna förstått hur mycket ideellt arbete som behövs för att vi ska ha råd med att ge barn och ungdomar bra vanor?

Ideell, professionell och kommersiell

Jag brukar säga att jag själv är både ideell, professionell och kommersiell. I klubben – IFK Lidingö Friidrottsklubb – är jag ideell som tränare, ledare och funktionär. När jag är regissör för friidrottstävlingar är jag professionell och som marknadsförare av idrott i olika sammanhang är jag kommersiell.

Nu handlar det här om mig, men bara för att exemplifiera:

Min egen ideella insats under Lidingöloppshelgen bestod av att...

Fredag: arbeta med offentliggörandet av att arrangemanget tilldelats Internationella friidrottsförbundets världsarvsplakett (World Athletics Heritage Plaque) men också bidra till loppets seminarium kring uthållighetsidrotter (XCC Cross Country Conference).

Lördag: redaktör för loppets webbsändning och huvudloppets tv-sändning som i Sportkanalen och på Cmore, samt ha rollen som toastmaster på TCS Lidingöloppets hedersgästmiddag.

Söndag: speaker, bland annat med ansvar för prisutdelningarna och ett gäng intervjuer.

Totalt 30 timmar på tre dagar. Ideellt.    

Och jag är bara en av de 2 500 funktionärerna.  Det känns ändå rätt bra att kunna räkna in sig själv som en av de oumbärliga!