Konsten att sända en friidrottsgala i TV

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Den där TV-sändningen där du inte fick se Armand Duplantis försöka hoppa 6.15, en centimeter över den högsta höjd någon människa någonsin har klarat i stavhopp utomhus, utlöste ett ramaskri från tittarna.

Hur det kunde ske och hur komplicerat det är att sända en friidrottstävling, förklarar Janne Åkerblom, event presentation-expert. I några artiklar ska han redogöra för svårigheterna för TV och samtidigt berätta om en idrott som håller på att tappa sitt självförtroende och även ge förslag på vad man kan göra för att lyfta friidrotten i framtiden. 

Alla händelser ska bevakas - och på en friidrottsrena händerdet något hla tiden - och tittarna är många med många önskemål.

Såg du Diamond League från Bryssel 4 september i år? Den där sändningen med entimmeslöpningarna, du vet, där Emil Millán del la Oliva satte svenskt rekordoch Mondos imponerande hopppseried.. Ja, om du inte såg den sändningenhar du som är det minsta friidrottsintresserad i alla fall knappast missat debatten efteråt.

Många har olika intressen

Här står entimmeslöpesfansen i ena ringhörnan och jublar över att man fick se så mycket löpning ”utan att det förstördes av en massa hopp och kast”. Och i andra ringhörnan står de som gillar teknikgrenar mer än något annat. Och i mitten, ja där finns alla de som uppskattar friidrottens alla grenar. De som gillar variationen. 

Men oavsett vad man är intresserad av kan egentligen  alla tycka att det var en smula egendomligt att TV-producenten inte bröt lsändningen av männens entimmeslöpning för att visa Mondos rekordförsök live. Särskilt när man faktiskt fick se dem i bandat skick en stund senare och att man då ändå bröt livesändningen för att visa ett par inspelade hopp.

Det var märkligt och ett i mitt tycke ett vansinnigt beslut.

SVT:s kommentatorer fick i sociala medier utstå både spott och spe för att de inte på eget initiativ berättade om hoppen när det faktiskt skedde och istället kommenterade dem först när de kom upp i bild.

Ideliga prioriteringar

Någon sa att det är SVT-sportens policy. Jag har inte kollat upp det. Men kommentatorerna var ju inte på plats i Bryssel utan kommenterade de bilder som tv-producenten valde att kabla ut över världen. Och det trots att man i bakgrunden emellanåt såg Mondo stå beredd att hoppa; som en liten figur i skymundan av Mo Farah och Bashir Abdi som nästan hela tiden var i fokus,

Varför blir det så? Varför gör man såna prioriteringar? Här ska du få ett antal förklaringar. Bra eller dåliga förklaringar? Tja… Låt mig säga så här. Jag som event presentation manager är inte alltid överens med tv-producenterna om hur man ska prioritera.

1. Journalistisk bedömning

I friidrott gäller det att just prioritera. I alla fall när det händer mycket på en gång. Genom historien – i alla fall innan rollen som Event presentation manager (eller regissör) uppfanns – fick speakrar och tv-procenter välja att fokusera på det som de upplevde som viktigast för ögonblicket. 

Så är det fortfarande för såväl tv-producenten som speakern. Ofta med hjälp av en event presentation manager som i bästa fall kan styra en del av händelseförloppet och därmed hjälpa till att prioritera. 

Men var är viktigast av en kulstöt och en mellantidspassering på 1500m? Ja, det är förstås en journalistiskt bedömning; en värdering av vad den största delen av publiken på arenan eller i där hemma i tv-soffan tycker är mest intressant, känsloframbringande och spännande.

2. Svårförutsägbart avgörande i teknikgrenar 

Det är inte lätt att förutspå när avgörandet i friidrottens teknikgrenar kommer att ske. Det vinnande trestegshoppet, det längsta släggkastet och den avgörande kulstöten kan ju faktiskt komma när som helst i någon av de sex omgångarna. Och göras – i alla fall i teorin – av vilken som helst av deltagarna. 

Lösningen är att banda

Det är då en tuff uppgift för en tv-producent att sända detta live. Lösningen är att banda och sända upp i en förutbestämd lucka i tidsprogrammet. Easy-peasy. 

Men också ett sätt att lura tv-tittarna på en stark liveupplevese.

3. Tv – långsammare än radio och live

Tv är ett bildmedium. Eller snarare ljud- och bildmedium. Tv är i alla fall inte enbart ljudmedium. Därför vill man ju som tv-producent hela tiden bygga en berättelse och skapa ett logiskt händelseförlopp med bilder. Men svårigheten är att vara riktigt snabb då. Som tv-producent kan man inte kasta sig mellan grenar på samma sätt som man kan som speaker på en arena eller som kommentator på radion.

Du har säkert jämfört radio med tv många gånger. I radio kan kommentatorerna snabbt kasta sig från en gren till en annan. I tv är det svårare. Redan på förhand har man bestämt att när man väl har börjat visa ett spjutkast så följer man det till slutet. 

Ansatsen, kastet, repriser på kastet (gärna ur fler kameravinklar) under tiden som själva mätproceduren pågår, resultatet, den aktives reaktion på resultatet, ställningen i grenen efter själva kastet. Först därefter kan man gå till något annat. Ett spjutkast tar i tv minst 40 sekunder, ofta 50, i verkligheten betydligt kortare. 

Då vill man som producent inte lägga dyrbara sekunder på ett övertrampskast. Särskilt om det pågår någon annat spännande på annan plats på arenan.

4. Knackigt samarbete

Den fjärde orsaken är att man i många sammanhang inte har något väloljat samarbete mellan arenaproducenten (event presentation managern) och tv-producenten. Ofta beroende på att arenaproducenten inte är tillräckligt bra, men även ofta för att tv-producenten inte litar på arenaproducenten. 

Fokuserar på löpningen

Då väljer ofta tv-producenten att köra sitt eget race – vilket ofta är just att fokusera på racen. Det är lättproducerat och lättförståeligt. Den som är först i mål är vinnaren och loppen avgörs ofta på slutet. De mer svårproducerade teknikgrenarna kan man – som beskrivet ovan – stoppa in i sammanfattat och inspelat skick mellan löpningarna.

Live, semi-live eller äkta inspelat?

Svårigheterna för kommentatorerna är då att välja hur man ska beskriva ett liveskeende som i tv inte alltid är just live. 

Ska man kommentera sånt som inte händer i bild? 

Ska man vänta tills det kommer i bild och där låtsas som att det är live för att ge tittarna en livekänsla? 

Eller ska man vara helt ärlig och säga att man nu får se bilder på sånt som hände för ett litet tag sen?

Ja, vad tycker du?

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Ekonomiska fördelningsfrågor, samt den demokratiska processen, var i fokus vid fotboll-Sveriges unika distriktskonferens på Arlanda i helgen. För första gången möttes de 24 distrikten utan närvaro av SvFF-representanter. Ordföranden Fredrik Reinfeldt och hans stab hade inte bjudits in.

Mötesordförande var Ola Johansson,  Gästrikland,  och han vill tona ned frånvaron av SvFF

Bara en vecka efter att KFUM Central presenterade  planerna på ett nytt stort föreningshus i Hagastaden i Stockholm tillkännages att en jätteanläggning om 25 000 kvadratmeter ska byggas  i Bromma. Kostnaden är beräknad till 1 miljard kronor. 

Båda satsningarna inkluderar en multihall och rymmer även fler hallar för inomhusidrotter. Satsningarna  innebär helt nya och väsentligt förbättrade villkor för Stockholmsidrotten.

De ställer upp för andra. De ställer upp för idrotten. De bjuder osjälviskt på stora delar av sin fritid för att framtidens svenska stjärnor – och för dem som aldrig kommer i närheten – ska kunna tävla i friidrott.

 Och allt de får är en fika och en t-shirt. Om ens det…

Utan funktionärerna stannar idrotten

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

För andra året i rad låter kafferosteriet Löfbergs 50 värmländska föreningar dela på en halv miljon kronor.

Utan att de har gjort något speciellt just nu, utan därför att föreningarna finns, det räcker som skäl 

Flera sådana företag och fler liknande initiativ, vore öänskvärt. 

nya 100 000 kronor går till prenumeranten Sofia Thuvesson – och en likadan summa till Floby VK efter en ny dragning av JOYNA från ideella Folkspel.

– Allvarligt? Det är ju en fantastisk nyhet. En jätteviktig extra inkomst för oss, säger föreningens ordförande Denny Walthersson.

Framtidens marknad för medierättigheter – men hur kommer en ny verklighet att påverka svensk idrott?  Ämnet stod i fokus på advokat byrån MAQS seminarium om sport, event och underhållning.

 Stefan Backman, chefsjurist på Telia och styrelseordförande på TV 4, som ägs av Telia, har sin uppfattning klar. Piratkopierade tjänster, så kallad IPTV, finns i dag hos 28 procent av landets konsumenter av streaming-tjänster.

IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med  Information om att det bllir  en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren,  Linus Wahlqvis,  mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra  radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.