När nu Nilsson stod inför faktum att han, i egenskap av RF-ordförande, hade att hantera fallet igen i sin Riksidrottsstyrelse fann han för gott att avgå. 

Nilsson själv är inte misstänkt för någonting annat än för passivitet i ärendet, mörkläggning och en ovilja att ställa sig på kvinnans sida. Det är illa nog. 

Förutom Nilsson och den anklagade mannen är också en tredje förtroendeman på RF under utredning för att ha bidragit till att mannen ifråga fick fortsätta sitt förtroendeuppdrag inom RF trots det som hände på Fotbollförbundet.

Ett pinsamt fall

När Karl-Erik Nilsson förstod att det fall som besvärat honom så och tvingat honom till det drastiska beslutet att säga upp personen på Svenska Fotbollförbundet åter hamnade på hans bord som RF-ordförande  insåg han det omöjliga i att fortsätta. 

Det var alltså inte hans tvetydiga budskap gällande ryssarnas medverkan i fotbollsturneringar eller inte som avgjorde saken.

Frågan är naturligtvis pinsam för både Svenska Fotbollförbundet och Riksidrottsförbundet.  Nilssons misstag som SvFF-ordförande var att tysta ner och mörklägga istället för att polisanmäla. Istället rekommenderade Nilsson den anklagade personen för internationella uppdrag.

Nilsson borde också ha insett det olämpliga i att vederbörande föreslogs fortsätta sitt uppdrag i en viktig nämnd inom RF där han - trots det som inträffat - är omvald på två år. Med tanke på de ärenden som i hans nämnd skall hanteras borde han ansetts helt olämplig för uppgiften - inte professionellt men ur ett moraliskt perspektiv.

Arbetar ideellt

Att ärenden inte glömdes bort efter tystnadskulturen på Svenska Fotbollförbundet beror ytterst på organisationen Safe Sport Sweden som är en oberoende, ideell organisation som hjälper idrottare som drabbas av maktmissbruk, andra missförhållanden eller som utsätts för psykisk eller fysisk misshandel och, förstås, sexuella trakasserier. Organisationen bildades 2021 och har hanterat  ett 20-tal fall, bland annat de problem som drabbat unga flickor i gymnastik och hästsport. Johan Aldergren från Safe Sport Sweden (SSS) är noga med att understryka, att man arbetar kostnadsfritt, utan anslag och utan koppling till någon av idrottens organisationer eller förbund. 

Han menar också att det finns en skrämmande tondövhet inom idrotten för problem som just psykisk misshandel och sexuella trakasserier. Man kan nog säga att det är hans förenings förtjänst att det mörklagda fallet på Svenska Fotbollförbundet kommit fram i ljuset igen. 

Ärendet ligger nu hos Riksidrottsstyrelsen som har att hantera frågan huruvida den har förtroende för den man i hög position som fick lämna sitt uppdrag på Svenska Fotbollförbundet. Nilsson, på sina i det här fallet tredubbla stolar, hade omöjligt kunnat hantera frågan men kanske ljusnar hoppet något eftersom Riksidrottsförbundet fått en tillförordnad, kvinnlig ordförande (Anna Iwarsson) som förhoppningsvis har en helt annan syn på saken och knappast kan vara intresserad av fortsatt mörkläggning. 

Skandalen på Hockeyförbundet

Den pinsamma affären för Karl Erik Nilsson, Fotbollförbundet och RF påminner en del om skandalen på Svenska Ishockeyförbundet för några år sedan, då en kvinna blev sexuellt trakasserad av en tjänsteman. 

Hon gick till facket men fick inget stöd och när presschefen Anders Feltenmark polisanmälde förbundet för mörkläggning av fallet blev han avskedad av ordföranden Anders Larsson och generalsekreterare Tommy Boustedt med hänvisning till arbetsbrist. 

Larsson skyllde sedan all uppståndelse på Boustedt som köptes ut. ”Tafsaren” dömdes så småningom, först av tingsrätt och därefter stadfäst hos hovrätten till 80 000 kronor i böter.

Det skall bli spännande att se om den rätta medicinen mot idrottens tystnadskultur är att, som nu RF gör, tillsätta en kvinnlig ordförande. 

Förväntningarna är stora på att Anna Iwarsson nu gör det som Karl Erik Nilsson inte begrep att han borde gjort. Att Svenska Fotbollförbundet också anställt en kvinnlig generalsekreterare borde rimligen också betyda att frågor av det aktuella slaget ses på med andra ögon också där.