Överdrifter har länge varit en affärsidé i brittisk press.

Men nu blir han staty. Han fick en kopia av den på Fotbollsgalan och den såg, ja, lite för långsmal och tunn ut om man jämför med den kompakta gestalt som i drygt femton år nu stått i centrum för svensk fotboll. Men jag får väl vänta med att döma skulptören tills jag sett originalet.

Nu är showen slut.

Men varför blir det så?

Ja, det kanhända att det blir ytterligare någon minnesvärd match för Manchester United men - det var också en känsla jag beskrev när övergången var klar - det är betydligt svårare att briljera lite på halvfart mot nedre halvans lag i ett land som England. Det går i Frankrike, Spanien och Italien men i England - även med massvis av importer - gör alla spelare i alla lag sin plikt helt i Lord Nelsons anda och där krävs det full satsning för att överleva.

Showen är över.

Den tog slut igår på en Fotbollsgalan som tydligen aldrig kan genomföras utan ett jävla jönsande.

Vem hade roligt åt Anders Janssons quiz?

Varför stal man tid med att två meningslösa ”trollkarlar” fick Zlatan att tippa det de själva skrivit på en lapp?

När man avfärdade en fotbollens hedersman som Tord Grip utan att ens ge honom en vettig fråga?

Och när man - och det var direkt ofint - tog upp Kim Källström och Andreas Isaksson tillsammans (utan Zlatan) när de tre landslagsspelare skulle avtackas som i somras tog farväl av landslaget.

Onödigt klumpigt

Visst, det är skillnad på person och person, jag vill gärna se den grå massan färgsättas av undantagsmänniskor, men  det här var så onödigt klumpigt. Här fick de stå, Isak och Kim, handfallna, medan några bilder flimrade förbi på en skärm och de fick inte ens en blomkvast när de lämnade scenen.

Zlatan fick gå upp ensam och vi fick lyssna till en oredigerad, alldeles för lång hyllning från David Beckham som upprepade samma sak minst tre gånger.

Det hade varit så enkelt; avtacka Källström, Isaksson och Ibrahimovic samtidigt. Detta var ohyfsat pinsamt.

Arrangörerna visste ju att Zlatan på slutet av galan skulle få sin elfte guldboll och nyheten om statyn skulle släppas. Där kunde några vackra ord från Beckham lagts in, där kunde Zlatan ensam ha fått äga scenen. 

Lite makabert

Visst är Zlatan Sveriges störste fotbollspelare genom tiderna. Visst har han varit en charmerande och kontroversiell särling i ett och ett halvt decennium och det lär dröja länge, länge innan vi får någonting att överhuvdtaget jämföra med. Och visst kan det vara på sin plats ibland att göra en staty över en ännu levande människa. Fast lite makabert tycker jag det är.

Och i varje fall skall den väl stå där den kan få ett passande symboliskt värde; i Rosengård eller vid fotbollsarenan i Malmö.

Den heter visserligen Swedbank stadion men snart är Zlatan rik som en bank och för övrigt så går väl bankens namnrättigheter på arenan ut när som helst och då kan ju Malmö FF lämpligen i fortsättningen spela fotboll på Zlatan Arena. Han kanske t o m är beredd att sponsra för den produktplaceringen nu när dofter och kreationer skall säljas. 

På två timmars s k Fotbollsgala erbjöds två artistframträdanden - Lalehs förstås ljuvligt som alltid, när silverdamerna från OS hyllades - om man undantar Östersunds koreograferade inledning. Det är inte mycket till galaunderhållning. Hade gärna sett mera av Årets sensation och Årets charmlag nummer ett i svensk fotboll. 

Var var Potter?

Nu såg jag inte ens Årets tränare Graham Potter som prisades vid CMores egen prisutdelning (kalla det inte gala!) i förra veckan. Östersund har, inte minst genom sin ordförande Daniel Kindberg, som också fick pris (Årets röst) i förra veckan, visat upp någonting helt nytt.

En briljant fotboll, ett stort hjärta och en kultursjäl, öppen för dans, teater, goda värderingar, mångfald (nio nationaliteter i truppen) och alla människors lika värde. 

Östersund är något mera än en fotbollsklubb och borde fått större uppmärksamhet än en inledande dans på bekostnad av det Janssonska tramset.

Vem hade kommit på den idiotiska idén att Linköpings guldlag skulle hyllas genom en fryst installation av spelarna med glas och flaskor och allt vad det var. Har vi så svårt att visa äkta känslor i Sverige, att vi inte bara rakt av kan hylla guldlagen på ett sätt som de förtjänar. Hyllningen till MFF bestod i att Anders Jansson gick till spelarnas bord och visade att han kunde tala skånska. Ingen större bedrift. Han är från Lund. 

Märklig avslutning

Ja, det blev en lite märklig avslutning på fotbollsåret med en läktarskandal i Helsingborg, en guldtränare som fick sparken (tillsammans med fem andra under året), Zlatans som staty och tidernas bästa nykomling som dansade balett.

Kan inte en Fotbollsgala bara få vara så värdig och flott som kvällens första prisutdelare. Jag blir lika glad varje gång jag ser Sarah Sjöström framträda. Snacka om Star Quality.

Man kan önska sig till nästa år en programledare (ingen skugga över Anna Brolin) som inte känner tvånget att vara krystat lustig så fort han får en mikrofon i handen. Även till synes spontana skämt bör byggas från ett manus. Det här var låååångt från Hipp-Hipp-klass.

…och faktiskt skall det bli lite spännande att se vem som vinner Guldbollen nästa år.