Framgångar, men oro för framtiden
Krönika | Publicerad: 2024-04-16 10:00
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Centrum för idrottsforskning har på uppdrag av regeringen analyserat den svenska elitidrottens villkor och förutsättningar. Idag presenterar vi resultatet i tre separata rapporter. Både svenska och internationella forskare och experter bidrar med ny kunskap, nya perspektiv samt rekommendationer. Mest kritisk är en rapport från danska Idrættens Analyseinstitut som menar att Sverige bör inrätta en fristående elitidrottsorganisation och prioritera olympiska idrotter i fördelningen av elitstöd.
Det råder ingen tvekan om att Sverige är en framgångsrik idrottsnation. Statistik från Riksidrottsförbundet visar att 153 landslagstrupper deltog i ett världsmästerskap eller motsvarande under 2022. Resultatet blev hela 82 guld, 50 silver och 57 brons. Enligt den internationella statistiksajten Greatest Sporting Nation rankades Sverige på tolfte plats i hela världen år 2023. Om hänsyn tas till länders olika folkmängd placerade vi oss på en hedrande femteplats. Detta är imponerande siffror.
Men trots framgångar finns det en stor oro inom idrottsrörelsen för att svenska elitidrottare kommer att få svårt att konkurrera i en alltmer professionaliserad och kommersialiserad idrottsvärld.
Inte hängt med i utvecklingen
Inom den internationella toppidrotten pågår en global idrottslig kapprustning, där allt fler länder väljer att investera allt större resurser i jakten på medaljer, segrar och resultat. Sverige har inte följt med i denna utveckling. Enligt Riksidrottsförbundet uppger många specialidrottsförbund att de saknar resurser för att bedriva landslagsverksamhet i rimlig omfattning. Samtidigt visar studier att många elitidrottare genomför sina satsningar under svåra ekonomiska omständigheter och med begränsat socialt skyddsnät. Dagens idrottsliga framgångar kan därmed inte tas för givna.
Oron för elitidrottens framtid har även fått idrottsrörelsens parter att agera. Efter år av motsättningar och revirstridigheter beslutade Riksidrottsförbundet, Sveriges olympiska kommitté och Parasport Sverige att förnya sina försök till samordning. Arbetet utmynnade i strategiprogrammet #elitidrott2030 som enhälligt antogs av samtliga stödorganisationers stämmor våren 2023. Problem uppstod dock i höstas när de ekonomiska effekterna av de nya fördelningsprinciper blev uppenbara. Efter debatt och hård kritik, särskilt från de specialidrottsförbund som drabbats ekonomiskt av de nya fördelningsprinciperna, valde Riksidrottsförbundet att retirera. Fler specialidrottsförbund beviljades elitstöd och ramarna för bidragets framtida fördelning har blivit föremål för utredning.
Krävs en reform
Utvecklingen kan sammanfattas som att svensk idrott först beslutade om att ta en ny väg – men att man därefter återvänt till vägskälet.
Internationella forskare anser att svensk elitidrott måste reformeras
Ett viktigt bidrag i årets studie är en större undersökning från danska Idraettens Analyseinstutut (Idan). Forskare vid Idan har under många år följt utvecklingen i den globala elitidrottsliga kapprustningen. I den nya rapporten ger de en ingående analys av svensk elitidrott i jämförelse med de nordiska grannländerna.
Forskarnas slutsats är nedslående: även om Sverige just nu presterar bra, finns det tecken på tillbakagång i många idrotter. Om inget görs, kommer vi att få svårt
att möta den ökade konkurrens som präglar den internationella elitidrotten.
IDANs rekommendationer är både långtgående och drastiska. Först och främst måste styrningen av svensk elitidrott stärkas. Dagens system med ett delat ansvar mellan Riksidrottsförbundet, SOK och Parasport Sverige är inte effektivt. Lösningen är att bilda en ny och fristående elitidrottsorganisation med tydligt mandat att leda.
I fördelningen av bidrag är rekommendationen att begränsa elitstödet till färre idrotter. I klartext är budskapet att olympiska idrotter bör prioriteras. Dessa utmärks nämligen av hög internationell konkurrens förenat med begränsade möjligheter för svenska förbund till egenfinansiering via marknadsintäkter.
Forskarna menar vidare att en elitsatsning även kräver resursförstärkningar från både stat och näringsliv, inte minst för att skapa bättre villkor för landets elitidrottare och elittränare. Därutöver efterlyser man särskilda satsningar på elittränarutbildningar och idrottsforskning.
Vilken väg väljer svensk idrott?
Rekommendationerna från Idan är viktiga inlägg i diskussionen om idrottsrörelsens framtida vägval. Därmed inte sagt att de föreslagna reformerna är möjliga att realisera, eller den väg som idrottsrörelsen slutligen kommer att välja. Problemet är nämligen att både strategiprogrammet #elitidrott2030 – och Idans mer långtgående förslag – har svåra idrottspolitiska utmaningar att bemästra.
En första utmaning är att det ännu är oklart hur en elitsatsning ska finansieras. Varken staten eller näringslivet har idag gett klartecken för ett ökat elitidrottsstöd.
En andra utmaning är själva organiseringen av svensk elitidrott. Är det möjligt att inrätta en fristående elitidrottsorganisation? Vem ska styra över denna? Eller är det möjligt för Riksidrottsförbundet, SOK och Parasport Sverige att öka sitt samarbete?
En tredje utmaning att idrottsrörelsen vill ha ökat elitstöd från staten. Problemet här är att en statlig elitsatsning endast kan ske till priset av ökat statligt engagemang i elitidrottsfrågor. Det är både Danmark och Norge tydliga exempel på. Hur kan nya och öronmärka bidrag till svensk elitidrott förenas med principen att idrottsrörelsen ska vara självständig i förhållande till staten?
Och kanske svårast av allt: Alla förslag om effektivare samordning och ökade prioriteringar av elitstödet innebär att makten inom idrottsrörelsen ska centraliseras. Detta är en tydlig kursändring från den decentralism som är rådande i idrottsrörelsen sedan millennieskiftet.
Olika alternativ
En centralisering av makten i elitidrottsfrågor bygger nämligen på tanken att idrottsrörelsens olika parter är beredda att prioritera ett helhetsperspektiv före omsorgen om den egna idrotten. Det förutsätter en förståelse för idrotters olika existensvillkor och acceptans för att vissa specialidrottsförbund ska tillföras ökat stöd, medan andra ska få minskat eller inget alls.
De rapporter som Centrum för idrottsforskning idag överlämnar till regeringen ger en bred och aktuell bild av villkoren för svensk elitidrott. Vi pekar på styrkor och svagheter, möjligheter och utmaningar. Vi visar på viktiga vägval för framtiden. Det är emellertid idrotten som själv måste göra sitt vägval. Förhoppningsvis kan våra rapporter bidra med ökad kunskap och perspektiv inför detta beslut.
Mest lästa just nu
Sanningen har kommit ifatt Malmö FF. Klubben som ofta beskrivs som Sveriges rikaste har ett ekonomiskt minus på 90 miljoner i årsredovisningen för 2025 och nu kommer följderna av högre kostnader och färre spelarförsäljningar
I spelartruppen har nya spelare ideligen tillkommit och nu är totalt 41 spelare kontraktsbundna samtidigt som ledarstaben också har blivit större. Jämte allt fler personer på kansliet har lönekostnaderna ökat avsevärt och närstående har undrat om det verkligen varit nödvändigt med så många anställda.
Det krävs sparåtgärder, vilket bl a innebär att anställda sägs upp.
Sveriges sämsta elitidrottsarena finns i Stockholm. I den situationen hamnade Hammarby bandylag ofrivilligt. I ett sammanhang med betoning på Chrmiga, Kulturella, historiska och inte sportsliga Zinkens...
Bandyarenan Zinkensdamm på Söder invigdes 1937 och ser i dag i stort ut som då. Politikerna anser uppenbarligen att den får duga till Hammarbys elitlag, för de gör inte något åt saken.
Hon står i vägen för svenskt bronsjubel. Hockeyproffs halva året – och soldat på sommaren. Schweiz målvakt, Andrea Brändli, 27 år, är en av 116 (!) utländska spelare i SDHL, den svenska damhockeyligan.
I Frölunda Hockeys målbur har Andrea spikat igen, och kunde våren 2025 fira föreningens första SM-guld för damer, debutåret i SDHL.
Hon är spelaren som Tre Kronors damkronor måste överlista i torsdagens kamp om OS-brons, nedsläpp 14.10. I den svenska truppen finns tre Frölunda-spelare, bland dem skarpskytten Hanna Olsson, sju poäng hittills i OS.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Från Rambergsvallen till Bravida Arena till Nordic Wellness Arena enligt ett nytt femårsavtal med Häcken. Samma Samma plats, samma ändamål - men nya pengar. Avtalet är i hamn.Det heter att "Sveriges största gymkedja bryter nya barriärer för att inspirera till träning och bidra till folkhälsan." men faktum är att parterna har en hel del gemensamt.Nordic Wellness grundades nämligen 997 i en källarlokal vid Backaplan, på Hisingen. Därifrån har träningskedjan vuxit från inte bara störst i Göteborg utan i hela landet med så många som 550 000 medlemmar på 390 klubbar.
Årets upplaga av Uppesittaren hade många vinnare. Inte minst åtskilliga föreningar som under en kväll tjänade 158 miljoner i överskott.
Drygt fyra timmars fullspäckad uppesittarkväll, som dessutom firade 30 år, gick i mål strax efter midnatt och mot julafton. Vinster till ett värde av 270 miljoner lottades under aftonen ut av programledarparet Lotta Engberg och Daniel Norberg.
Avtalet går ut under torsdagen och ingen ny överenskommelse är i sikte, skriver Dagens Media.
,Det skulle innebär att 1,2 miljoner tv-tittare kan drabbas.Bakgrunden är den att Telia och Viaplay inte kommer överens och ingen ny överenskommelse är nära, enligt uppgifter
Herman Johansson stod för s sju mål och åtta målgivande pass från sin wingback-position och dessutom fick han i år göra landslagsdebut och därför flyttar han till USA och den den amerikanska MLS-klubben FC Dallas.. Samtidigt står det klart att Mjällbyhar värvar sex spelare, Och det är lika med 10 miljoner in för Herman och 10 miljoner ut för nye daansken, Max Nielsen
Skriv kommentar