Framgångar, men oro för framtiden
Krönika | Publicerad: 2024-04-16 10:00
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Centrum för idrottsforskning har på uppdrag av regeringen analyserat den svenska elitidrottens villkor och förutsättningar. Idag presenterar vi resultatet i tre separata rapporter. Både svenska och internationella forskare och experter bidrar med ny kunskap, nya perspektiv samt rekommendationer. Mest kritisk är en rapport från danska Idrættens Analyseinstitut som menar att Sverige bör inrätta en fristående elitidrottsorganisation och prioritera olympiska idrotter i fördelningen av elitstöd.
Det råder ingen tvekan om att Sverige är en framgångsrik idrottsnation. Statistik från Riksidrottsförbundet visar att 153 landslagstrupper deltog i ett världsmästerskap eller motsvarande under 2022. Resultatet blev hela 82 guld, 50 silver och 57 brons. Enligt den internationella statistiksajten Greatest Sporting Nation rankades Sverige på tolfte plats i hela världen år 2023. Om hänsyn tas till länders olika folkmängd placerade vi oss på en hedrande femteplats. Detta är imponerande siffror.
Men trots framgångar finns det en stor oro inom idrottsrörelsen för att svenska elitidrottare kommer att få svårt att konkurrera i en alltmer professionaliserad och kommersialiserad idrottsvärld.
Inte hängt med i utvecklingen
Inom den internationella toppidrotten pågår en global idrottslig kapprustning, där allt fler länder väljer att investera allt större resurser i jakten på medaljer, segrar och resultat. Sverige har inte följt med i denna utveckling. Enligt Riksidrottsförbundet uppger många specialidrottsförbund att de saknar resurser för att bedriva landslagsverksamhet i rimlig omfattning. Samtidigt visar studier att många elitidrottare genomför sina satsningar under svåra ekonomiska omständigheter och med begränsat socialt skyddsnät. Dagens idrottsliga framgångar kan därmed inte tas för givna.
Oron för elitidrottens framtid har även fått idrottsrörelsens parter att agera. Efter år av motsättningar och revirstridigheter beslutade Riksidrottsförbundet, Sveriges olympiska kommitté och Parasport Sverige att förnya sina försök till samordning. Arbetet utmynnade i strategiprogrammet #elitidrott2030 som enhälligt antogs av samtliga stödorganisationers stämmor våren 2023. Problem uppstod dock i höstas när de ekonomiska effekterna av de nya fördelningsprinciper blev uppenbara. Efter debatt och hård kritik, särskilt från de specialidrottsförbund som drabbats ekonomiskt av de nya fördelningsprinciperna, valde Riksidrottsförbundet att retirera. Fler specialidrottsförbund beviljades elitstöd och ramarna för bidragets framtida fördelning har blivit föremål för utredning.
Krävs en reform
Utvecklingen kan sammanfattas som att svensk idrott först beslutade om att ta en ny väg – men att man därefter återvänt till vägskälet.
Internationella forskare anser att svensk elitidrott måste reformeras
Ett viktigt bidrag i årets studie är en större undersökning från danska Idraettens Analyseinstutut (Idan). Forskare vid Idan har under många år följt utvecklingen i den globala elitidrottsliga kapprustningen. I den nya rapporten ger de en ingående analys av svensk elitidrott i jämförelse med de nordiska grannländerna.
Forskarnas slutsats är nedslående: även om Sverige just nu presterar bra, finns det tecken på tillbakagång i många idrotter. Om inget görs, kommer vi att få svårt
att möta den ökade konkurrens som präglar den internationella elitidrotten.
IDANs rekommendationer är både långtgående och drastiska. Först och främst måste styrningen av svensk elitidrott stärkas. Dagens system med ett delat ansvar mellan Riksidrottsförbundet, SOK och Parasport Sverige är inte effektivt. Lösningen är att bilda en ny och fristående elitidrottsorganisation med tydligt mandat att leda.
I fördelningen av bidrag är rekommendationen att begränsa elitstödet till färre idrotter. I klartext är budskapet att olympiska idrotter bör prioriteras. Dessa utmärks nämligen av hög internationell konkurrens förenat med begränsade möjligheter för svenska förbund till egenfinansiering via marknadsintäkter.
Forskarna menar vidare att en elitsatsning även kräver resursförstärkningar från både stat och näringsliv, inte minst för att skapa bättre villkor för landets elitidrottare och elittränare. Därutöver efterlyser man särskilda satsningar på elittränarutbildningar och idrottsforskning.
Vilken väg väljer svensk idrott?
Rekommendationerna från Idan är viktiga inlägg i diskussionen om idrottsrörelsens framtida vägval. Därmed inte sagt att de föreslagna reformerna är möjliga att realisera, eller den väg som idrottsrörelsen slutligen kommer att välja. Problemet är nämligen att både strategiprogrammet #elitidrott2030 – och Idans mer långtgående förslag – har svåra idrottspolitiska utmaningar att bemästra.
En första utmaning är att det ännu är oklart hur en elitsatsning ska finansieras. Varken staten eller näringslivet har idag gett klartecken för ett ökat elitidrottsstöd.
En andra utmaning är själva organiseringen av svensk elitidrott. Är det möjligt att inrätta en fristående elitidrottsorganisation? Vem ska styra över denna? Eller är det möjligt för Riksidrottsförbundet, SOK och Parasport Sverige att öka sitt samarbete?
En tredje utmaning att idrottsrörelsen vill ha ökat elitstöd från staten. Problemet här är att en statlig elitsatsning endast kan ske till priset av ökat statligt engagemang i elitidrottsfrågor. Det är både Danmark och Norge tydliga exempel på. Hur kan nya och öronmärka bidrag till svensk elitidrott förenas med principen att idrottsrörelsen ska vara självständig i förhållande till staten?
Och kanske svårast av allt: Alla förslag om effektivare samordning och ökade prioriteringar av elitstödet innebär att makten inom idrottsrörelsen ska centraliseras. Detta är en tydlig kursändring från den decentralism som är rådande i idrottsrörelsen sedan millennieskiftet.
Olika alternativ
En centralisering av makten i elitidrottsfrågor bygger nämligen på tanken att idrottsrörelsens olika parter är beredda att prioritera ett helhetsperspektiv före omsorgen om den egna idrotten. Det förutsätter en förståelse för idrotters olika existensvillkor och acceptans för att vissa specialidrottsförbund ska tillföras ökat stöd, medan andra ska få minskat eller inget alls.
De rapporter som Centrum för idrottsforskning idag överlämnar till regeringen ger en bred och aktuell bild av villkoren för svensk elitidrott. Vi pekar på styrkor och svagheter, möjligheter och utmaningar. Vi visar på viktiga vägval för framtiden. Det är emellertid idrotten som själv måste göra sitt vägval. Förhoppningsvis kan våra rapporter bidra med ökad kunskap och perspektiv inför detta beslut.
Mest lästa just nu
Finansmannen Christer Gardells planerade 100 miljoner donation till Svenska Tennisförbundet har inte mottagits väl av Riksidrottsförbundet.
Ordförande Anna Iwarsson har med sin styrelse i ryggen begärt att Riksidrottsnämnden, RIN, prövar Gardells lämplighet med stöd av paragraf 14, om otillbörligt övertagande.
Anmälan klassas som ett bestraffningsärende av ordförande i RIN är Anders Hübinette, hovrättsråd i Svea Hovrätt.
23 april tog Visby/Roma steget upp i Hockeyallsvenskan och efter inspektioner av Svenska Ishockeyförbundet och Hockeyallsvenskans ledning har nu ishallen, byggd 1974, fått klartecken för spel – under förutsättning att omfattande ”anpassningar” genomförs.
Regionstyrelsens arbetsutskott väntas vid sammanträde den 15–16 juni bevilja 14 miljoner kronor i uppgradering av ishallen, så att den uppfyller krav för spel i Hockeyallsvenskan och glädjer de 61 000 invånarna
Fjolårsvinnaren Casper Ruud återvänder till Bybit Stockholm Open. Den norske stjärnan är klar för årets turnering, som pågår 7–14 november i Kungliga Tennishallen i Stockholm.
Casper Ruud vann fjolårets upplaga efter finalseger mot fransmannen Ugo Humbert i två raka set. I november är han tillbaka i Stockholm med målet att försvara titeln på nytt.
"Jag kommer för att försvara min titel”
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Hela havet stormar inför Svenska Tennisförbundets årsmöte den 26 april.
Valberedningens ordförande Petra Tedroff har avgått i protest mot miljardären Christer Gardells krav att få bestämma sammansättningen av den styrelse som ska väljas.
Gardell meddelade redan i höstas att han var beredd att stödja svensk tennis med 100 miljoner kronor under en fem-årsperiod – mot att den nuvarande styrelse lämnar och att hans finanskompis, Ulf Rosberg, Djursholms Tennisklubb, väljs till ordförande.
Mminst sex bolag misstänks ha brutit mot förbudet, uppger DN. Nu framkommer att spel på minderåriga ökar., har Spelinspektionen upptäckt
Minst sex spelbolag med svensk licens kan ha brutit mot reglerna och erbjudit spel på allsvenska fotbollsspelare under 18 år.
Håll med om att 11 juni inte känns så avlägset. Då inleds fotboll-VM, Väntan blir inte så lång.
Och innnan dess blr det spekulationer, mycket snack hit och dit, uppgifter om det ena med det andra – så temperaturen stiger sakta. Förväntan ökar.
Herman Johansson stod för s sju mål och åtta målgivande pass från sin wingback-position och dessutom fick han i år göra landslagsdebut och därför flyttar han till USA och den den amerikanska MLS-klubben FC Dallas.. Samtidigt står det klart att Mjällbyhar värvar sex spelare, Och det är lika med 10 miljoner in för Herman och 10 miljoner ut för nye daansken, Max Nielsen
Skriv kommentar