Kravmärk barn- och ungdomsidrott!

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Det talas om att bidrag ska dras in om klubbar inte sköter sig. Men statens stöd kan användas till att belöna klubbar. Det kan vara dags att införa ett idrottsligt KRAV-märke.
Ett system med KRAV-märkt ungdomsidrott skulle innebära att minskade eller uteblivna bidrag används som ekonomiskt styrmedel för att åstadkomma en förändring i verksamheten. Foto: TT

 

Här är mer mer läsning om idrottens framtid:

Idrottens kollektiva självmord

Idén som entusiasterna älskar

Här är ungdomarna som tröttnar

 

På ett övergripande plan har det offentliga idrottsstödet två funktioner. Den första och mest självklara funktionen är att hjälpa förbund och föreningar att bedriva en verksamhet som ytterst baseras på oavlönat arbete och frivilligt engagemang.

Om inte förväntningarna infrias...

Den andra funktionen är att styra. Att stat och kommuner stödjer idrottsrörelsen bygger givetvis på att verksamheten på det hela taget uppfattas som positiv och samhällsnyttig.

Men i detta erkännande finns även hotet att stödet kan upphöra om de samhälleliga förväntningarna inte infrias. Det är mot den bakgrunden vi måste förstå de krav på indragna bidrag som följde med Sveriges radios reportage angående elitsatsningar, selektion och utslagning i barn- och ungdomsidrotten.

Det är även denna princip som fick Riksidrottsförbundet att för en tid sedan tillfälligt dra in elitstödet till ett av sina medlemsförbund på grund av missförhållanden i ledarkulturen på landslagsnivå.

I båda fallen handlar det om att (hotet om) minskade eller uteblivna bidrag används som ekonomiskt styrmedel för att åstadkomma en förändring i idrottsverksamheten.

Ett kravmärkt idrottsstöd

Jag tycker givetvis att det är viktigt att idrottsrörelsens förbund och föreningar är medvetna om att statens stöd är villkorat och att bidrag kan dras tillbaka om verksamheten bedöms som skadlig eller orättvis.

Men samtidigt ställer jag mig lite frågande till varför den idrottspolitiska diskussionen så ensidigt handlar om att dra in bidrag när något går fel.

Är det något som inlärningspsykologin lärt oss så är det ju att uppmuntran av bra beteenden är mer effektivt än att bestraffning av dåliga. Överfört till idrottspolitikens område så blir min fråga varför det inte finns ett särskilt bidrag för de klubbar som gör bra saker?

Ett sätt att undvika avarter

Jag tänker mig helt enkelt att det borde finnas en sorts idrottslig motsvarighet till miljömärkena KRAV och Svanen där särskilda medel avsätts till sådana föreningar som kan visa att de aktivt jobbar med idrottens kärnvärden i form av delaktighet, mångfald och att barnets bästa sätts i första rummet (barnrättsperspektiv).

För landets idrottsföreningar skulle ett sådant bidrag skapa ekonomiska incitament till att se över sin verksamhet och undvika avarter i form av toppning och selektion.

Och för potentiella medlemmar skulle bidraget fungera som en kvalitetsstämpel. Jag är själv förälder till två idrottsaktiva söner och funderar ofta över vilka idrottsmiljöer mina barn hamnar i när de prövar olika idrotter. Om valet fanns, så skulle jag självklart föredra ”kravmärkta” idrottsföreningar.

Ett sådant bidrag skulle påminna oss om att det offentliga stödet inte främst handlar om att neka bidrag till föreningar som missköter sig – det handlar ju tvärtom om att uppmuntra en sund och positiv barn- och ungdomsidrott. 

Johan R Norberg

Fakta

I en första av en serie krönikor ska Johan R Norberg skriva om statens stöd till idrotten. Han har under många år forskat och jobbat med idrottspolitiska frågor och samlat på sig funderingar över den statliga bidragspolitikens utformning och effekter. 

r b (inte verifierad)

fre, 2015-01-23 11:40

1. Bäste Johan R Norberg ! Så

Bäste Johan R Norberg ! Så väl tänkt och skrivet , ja - och det finns ! Genom landstingsprojektet "Ett hopp för hälsan " tog Hälsorådet i Eksjö fram ett koncept där vi skrev avtal med våra föreningar; inga stora pengar; 1 - 10 tusen om året... men utbildning, föreläsningar och debatter ; som en tacksam synergieffekt tillkom uppemot 90-talet nya ledare ... Tyvärr var kommunen inte intresserad att fortsätta när den femåriga projektperioden var över ...

Titan (inte verifierad)

tis, 2015-01-27 10:47

2. Yes Johan, var är belöningen?

Precis som du skriver så måste vi hitta ett sätt att visa uppskattning till de som gör ett utmärkt jobb med våra barn och ungdomar. Det är ledsamt att dag efter dag läsa och höra om hur dåliga vi är. Det måste löna sig att göra rätt! Alla kampanjer och insatser går ut på att rätta till fel. Det är bra, vi måste jobba vidare med detta. Men någonstans måste det finnas respons för de tusentals ungdomsledare som reda gör som de ska varje dag I veckan. Sedan tycker jag att ordet elitsatsningar måste slippa stå för negativa värderingar. Vi tränare som vill göra en elitsatsning är vi onda? Var sak de ungdomar som vill bli elit få plats, ska de tvingas bort till privata lösningar? För mig är elitsatsning att ha välplanerad och högkvalitativ träning där varje individ får chansen att bli så bra hen kan och vill. Oavsett hur bra det blir till slut. Alla ska få chansen om de kommer på träning. Nu förknippas elitsatsning med toppning och utslagning, vilket jag tycker är olyckligt. Med det ordvalet blir det ju vägen om man vill bli elit, något som inte alls är självklart.

Ola (inte verifierad)

tis, 2015-02-03 14:58

3. Positiv förstärkning

Håller med Titan, elitsatsning behöver inte förknippas med toppning och utslagning. Ett kriterie i KRAV-märkningen skulle kunna vara att alla ledare (ofta föräldrar inom barn- och ungdomsidrotten) går en utbildning i vad som främjar barns utveckling både mentalt, fysiskt, personligt. Vet att många specialförbund redan har detta t ex fotbollen i sin BAS-utbildning, dock verkar det som att det inte går ned i "rötterna" i många fall. Har själv upplevt detta i en stor handbollsförening där ledarna är glada föräldrar som mycket tidigt inte klarar av att hantera att det är en elitförening de är engagerade i. Tecken på detta är att barnen nu i första tonåren redan har utvecklat ett "vi och dem", där "vi" är ledarnas nyckelspelare (ledarnas ord) och således upplever sig bättre på alla plan än de som inte är "kallade". Atmosfären i laget är att ledarna oftare berömmer och uppmärksammar de som är nyckelspelare samt låter de matcha längre (80 % mer tid) och på samma positioner. Nyckelspelares suckar, miner och negativa kroppsspråk är tydligt då en "okallad" misslyckas. Tyvärr har det varit så sedan 9-10 års ålder och inget har hänt trots fråga om förändring - utifrån allas möjlighet till att utvecklas. Tränar gör de lika mycket. Själv hade jag gladeligen kunnat begära hälften av medlemsavgiften tillbaka under alla dessa år för att markera att det inte går rätt till, men som sagt vad hjälper bestraffning? Förslag således: KRAV på barn-/ungdomsutbildning och att föreningarna genomgående diskuterar idrottens värdegrund varje ny säsong för att ge stöd till oss glada föräldrar/ledare samt någon form av belöningssystem till föreningar som sköter detta. Allt för att bl a främja barnens möjligheter att bygga upp sin självkänsla och sitt självförtroende.

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

SVT direktsänder upp mot 60 timmar från SM-veckan i Skövde som pågår mellan 31 januari och 5 februari. Uppe på Billingen, där också längdskidtävlingarna avgörs, kommer SVT att ha en studio med Maria Wallberg som programledare. Alla de stora svenska stjärnorna, med den nyblivna Tour de Ski-vinnaren Frida Karlsson väntas vara på plats för att tävla.

Ukraina övervinner allt. Medan IOK fjäskar med Ryssland och Belarus om OS-deltagande i Paris 2024 kämpar den blågula idrotten i Ukraina för sin existens.

Nu senast bekräftad av att Ukraina skall delta i Bandy-VM i Växjö mars-april i år.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Leo Vegas grundades 2011 i Sverige och har sedan dess vuxit stadigt. Spelkoncernen har idag fler än 1 000 anställda över flera europeiska kontor med huvudkontori Stockholm medan den operativa staben verksamheten sker på Malta.
På lördagen avslöjades att Leo Vegas  har enats om ett nytt globalt partnerskap med italienska storklubben Inter och skat pryda dam- och herrlagens tränings- och uppvärmningströjor samt arenan San Siro.

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Vid årsskiftet 2018-2019 förändrades finansieringen av Sveriges Television (SvT), Sverige radio (SR) och Utbildningsradion (UR).  Sedan 1/1 2019 bokförs TV-licensen  eller public service- avgiften på varje svensk medborgares skattsedel. Beloppet är 1 300 kr/person årligen och är reducerat för personer med låga förvärvsinkomster.

Lagändringen är bakgrund till en skarp mediadebatt om OS, och Jan Scherman, tidigare vd på TV 4 har levererat besk kritik av SvT:s inköp av rättigheter för de olympiska spelen 2026-2032.

1 372 298 263 kronor, 121 miljoner euro i klartext,  - för köp av en fotbollsspelare, Det väcker reaktioner inte bara i fotbollvärlden. Och den berörde, argentinaren Enzo Fernández fyllde 22 år  så sent som för en dryg vecka sedan och får nu pressen att leverera i sin nya klubb, Chelsea.