Den verkliga bilden av idrotten
Krönika | Publicerad: 2014-05-28 07:33
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
En majoritet av klubbarna har färre än 200 medlemmar och så många som två tredjedelar har en omsättning som inte når en halv miljon kronor om året. Här är den verkliga bilden av svensk idrott.
"Vi är glada amatörer". Så beskriver en majoritet av landets idrottskassör sig själva. Foto: Fredrik Sandberg, TT
Egentligen är det ju synnerligen märkligt. Det finns nästan ingen forskning i Sverige om svarta ersättningar, bidragsfusk och andra oegentligheter inom idrotten.
Vanligt med fusk
Centrum för idrottsforskning presenterar en undersökning om etik och ekonomi i idrottsföreningar. Studien, som genomförts i samarbete med analys- och strategiföretaget United Minds, bygger på en omfattande enkät riktad till kassörer i landets idrottsföreningar.
I nyhetsrapporteringen riktades intresset till de frågor i studien som rör ekonomiska regelbrott. Detta är inte konstigt. Det finns nästan ingen forskning i Sverige om svarta ersättningar, bidragsfusk och andra oegentligheter inom föreningsidrotten.
Undersökningen visar också att nästan var fjärde kassör tror att det är vanligt med medvetna ekonomiska regelbrott i syfte gagna den egna klubben. Sådana uppgifter är både oroande och allvarligt.
5 480 kassörer gav svar
Men studien är inte bara intressant ur ett etiskt perspektiv. Aldrig tidigare har idrottsrörelsens kassörer fått möjlighet att komma till tals om sig själva och den egna klubbens ekonomiska verksamhet. Aldrig tidigare har svarsfrekvens varit lika hög i en studie om idrottsföreningar: inte mindre än 5480 kassörer besvarade enkäten.
Och viktigaste av allt – den bild som kassörerna ger av svensk idrott var inte riktigt vad vi förväntade.
Först och främst framstår svensk idrott som betydligt mer småskalig och ideell än vad man kan tro av medias rapportering.
• En majoritet av landets idrottsklubbar har färre än 200 medlemmar.
• Två tredjedelar har en omsättning som understiger en halv miljon kronor om året – och intäkterna består huvudsakligen av medlemsavgifter och offentliga bidrag.
• Drygt hälften av föreningarna (55 procent) ger dessutom inte någon ersättning alls till medlemmarna för deras arbetsinsatser. Större och mer kommersiellt orienterade idrottsföreningar finns visserligen, men de utgör en mindre del.
• Endast tre av tio idrottsföreningar har anställd personal.
• Knappt en fjärdedel bedriver elitverksamhet på seniornivå.
Glada amatörer
Ett annat resultat av undersökningen handlar om kassörerna själva. Att ansvara för en förenings ekonomi är ofta en både kravfylld och komplicerad uppgift.
Trots detta svarade över hälften av kassörerna att de är ”glada amatörer” som saknar professionell erfarenhet av att arbeta med ekonomifrågor.
Närmare sju av tio kassörer tillägger att de inte gått de utbildningar som förbund och andra organisationer erbjuder i exempelvis föreningslära och ekonomihantering. Den vanligaste källan till information är istället att googla på internet eller söka information på förbundens hemsidor.
Inte medvetet fusk
Det är mot denna bakgrund vi bör analysera kassörernas svar om ekonomiska regelbrott. Enligt kassörerna själva är de vanligaste felen nämligen inte alls medvetna fusk i syfte att stötta den egna klubben.
Mest vanligt är istället fel som sker till följd av slarv eller okunskap. Över hälften av samtliga kassörer menade att sådana omedvetna regelbrott i ekonomifrågor är vanligt.
Studien Etik och ekonomi i idrottsföreningar handlar därmed inte bara om huruvida idrottsklubbar är beredda att fuska i ekonomifrågor för den goda sakens skull. Studien förtjänar även att ligga till grund för en bredare diskussion om idrottsrörelsens existensvillkor och professionaliseringsgrad. Dessutom väcker den viktiga frågor om behovet av kompetensutveckling i landets idrottsklubbar. Kurser och utbildningsmaterial i föreningslära och ekonomihantering finns ju sedan länge.
Men hur kommer det sig att så få idrottsledare väljer att gå dessa kurser?
Kommentera
Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.
- Kommentera med Facebook
- Kommentera utan Facebook
2. Inte så konstigt...
Det är väl ganska självklart att majoriteten av föreningarna inte kan bedriva elitverksamhet... Då skulle det ju upphöra att vara elit.3. En liten idé om lösning på eknomi-problemet
Problematiken ligger i att de få vuxna som orkar engagera sig i föreningarna har fullt upp med att hålla igång den löpande verksamheten: träningar, tävlingar och matcher. Få orkar idag utöver detta bearbeta eventuella sponsorer eller ta ansvar för intäkerna. Därav det stora beroendet av bidrag. Ett förslag till lösning: Idag har alla svenskar rätt att nyttja arbetskraft hemma till halva priset (bl a rot- och rut-avdrag). Staten betalar halva lönen för hundratusentals arbetare, polska städare och byggarbetare från östeuropa. Tänk er att göra lika för våra ledare som kämpar gratis inom idrottsrörelsen: dvs att staten skulle införa ett "fot-avdrag". De betalar hälften av lönen för anställda inom föreningslivet (t ex max 3 per förening). Tänk på det ni politiker! Vad skulle hända? Se det som en investering i folkhälsan. Då skulle föreningarna få möjlighet att komma upp ur det statliga bidragsträsket och börja jobba med att skapa nya intäkter; sponsorer, arrangemang för utövarna och allmänheten. Idag går ju föreningsledarna på knäna i idrottsgrupperna. Dessutom utan ersättning. Med bättre resurser (fot-avdrag) skulle föreningarna våga satsa, och utbildningskvalitéerna skulle höjas. Det vore väl inte så dumt? Det parti som tar upp detta i valrörelsen kommer automatiskt att plocka minst en halv miljon nya röster. Jag lovar.4. Skatteavdrag
Med glada ideella krafter blir det mycket fixat med idrotten, men det otacksamma arbetet med administrationen flyr de flesta. Inte nog med detta utan många ledare förstår inte ens att underlag behövs för bokföringen. Jag har själv som kassör lagt ner en bra bit över 200 timmar per säsong i ideellt arbete under kvällar och nätter. Många andra har varit tvungna att stjäla tid från sina avlönade normala jobb. Ersättning för detta får mycket få och med skattskyldiget från 1000 kronor/kalenderår så är det mycket dyrt för föreningarna att avlöna på rimlig och försvarbar nivå. Om skatteavdrag talet för idrottsutövarna (halvt prisbasbelopp) skulle kunna tillämpas också på kassörer skulle det vara mycket lättare att motivera fler till både utbildning och engagemang. Det skulle verkligen vara en billig skattejustering, men med stor positiv påverkan.Mest lästa just nu
Fotbollförbundets nyvalde ordförande, Urban Åström, fick vidkännas ett svårt nederlag vid helgens RF-stämma i Göteborg Med röstsiffrorna 131-58 föll fotbollens, och Riksidrottsstyrelsens förslag för en höjning av det så kallade ”taket” från nuvarande 10,0 till 12,0 procent.
Striden handlar om hur det statliga anslaget, cirka 1.8 miljarder kronor ska fördelas inom idrottens medlemsförbund.
Utredningen för tryggare idrottsevenemang” har överlämnats till regeringen. Ett av förslagen som utredaren presenterar är en ny lag för kamerabevakning som ger arrangörer möjlighet att dela och hantera kameramaterial kopplade till misstänkta brott.
I augusti står Malmö värd för en historisk premiär. För första gången någonsin i Europa arrangeras en WTT Grand Smash – bordtennissportens mest prestigefyllda tävlingsformat. Mellan 14–24 augusti 2025 samlas världens bästa spelare i Malmö Arena där toppmatcher varvas med publikfest och internationell stämning. Bland de svenska stjärnorna finns Truls Möregårdh, redo att försvara de blågula färgerna på hemmaplan.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Finansmannen Christer Gardell lättar på oplånboken igen. Vill han stötta r OS-guldmedaljörerna i beachvolleyboll, David Åhman och Jonatan Hellvig.
– De är fantastiskt duktiga idrottare och de är jättefina förebilder, säger Gardell till SVT Sport.
Folkspel är föreningslivet eget lotteriaktör. Sedan och erbjuder bland annat föreningslivet ett digitalt lotteri som heter JOYNA. I det ingår premiumvinsten win-win. En prenumerant vinner 100 000 kronor. Dessutom går samma summa till den förening eller organisation som sålt lotten.
I senaste dragningen gick vinsten till breddföreningen med fotboll och innebandy i sin verksamhet, Luleå SK.
I raden av talanger som har fostrats i BP:s akademi i nordvästra Stockholm, är nu 16-årige Love Arrhov på väg ut i den stora fotbollsvärlden.
På sin hemsida berättar BP att överenskommelse har träffats med tyska Bundesligaklubben Eintracht Frankfurt om övergång efter här säsongen.
Enligt uppgift ligger övergångssumman på 50 miljoner kronor, som kan växa ytterligare med 30 miljoner i form av olika bonusar.
Janne (inte verifierad)
ons, 2014-05-28 09:53
1. Det är väl inte konstigt att
Det är väl inte konstigt att folk inte går utbildningar. Obetalt arbete och sedan ovanpå det ett antal kurser som man förvisso får betalt men ersättning för förlorad tid kan det oftast inte bli frågan om. Samma problem finns definitivt i fotbollen med föräldratränare som gärna anser sig vara världens bästa tränare men att gå en kurs för att få en större insikt i hur man bemöter/hanterar barn det har man min själ inte tid med!