Vi kan börja tro på ett nytänk

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Barn- och ungdomars rättigheter i idrotten diskuteras flitigt. Som förändrade regler i fotboll som nu ska införas. Men mycket tyder på att den nya modellen blir bra, skriver Johan R Norberg.
Ungdomar ska tycka om idrott i högre grad, det är vad rekommendationerna betonar. Som fotboll för 13-åringar och yngre utan serietabeller. En regel som får många att ändå reagera. Foto: TT

 

I det tysta och med stor framgång har barnens rätt blivit ett väletablerat koncept i idrotten som tjänstemän på Riksidrottsförbundet beskriver utvecklingen. Ja, de använder till och med ord som ”omvälvande” och ”revolutionerande”.

Förvandlingen för ungdomarna

I somras genomförde jag på uppdrag av Unicef Sverige en kartläggning av hur idrottsrörelsen, myndigheter och andra aktörer tillämpar FN:s barnkonvention i svensk idrott.

Till saken hör att jag för några år sedan var sekreterare i den statliga utredning som under professor Tomas Petersons ledning föreslog att ett s.k. barnrättsperspektiv skulle införas i det regelverk som reglerar statens idrottsstöd.

Jag hade därmed på nära håll kunnat följa processen under 2008-2009 när barnkonventionen integrerades i svensk idrottspolitik. Med det nya uppdraget fick jag även möjlighet att undersöka reformens faktiska genomslag.

Många antar nytänkandet

Arbetet med kartläggningen gjorde mig positivt överraskad. Det visade sig att barnrättsperspektivet idag har utvecklats till ett väletablerat koncept i idrotten.

Det har en framskjuten roll i den offentliga idrottspolitiken – inte minst på kommunal nivå i form av nya idrottspolitiska program.

Det ligger även till grund för betydande verksamheter inom idrotten, framförallt satsningen på Idrottslyftet.

Därtill har barnrättsperspektivet genererat utbildningsinsatser och samarbetsprojekt mellan idrottsrörelsen och Rädda Barnen, Friends och Bris.

Tydligt är även att genomförandet av barnrättsperspektivet intensifierats inom idrotten under senare år.

Lärandet viktigast

En viktig milstolpe var Riksidrottsstyrelsens beslut i maj 2014 att utfärda särskilda anvisningar för hur barn- och ungdomsidrotten ska utformas för att leva upp till barnkonventionen.

Där framhålls att ungas idrottande ska inriktas på lärande och långsiktig utveckling, att tävlingssystem, tävlingsformer och tävlingsregler ska utformas med hänsyn till barns utvecklingsnivå samt att rankinglistor och dylikt inte får förekomma.

Ett särskilt avsnitt rör dessutom hur idrottsrörelsen ska hantera verksamheter ”som uppenbart strider mot riktlinjerna”.

Budskapet är att problem på individnivå kan hanteras av den enskilda föreningen medan ekonomiska sanktioner och andra insatser av Riksidrottsförbundets regionala organisationer (distriktsförbund, SISU etc) kan bli aktuella om problemen är av större karaktär.

Förbunden höjer ambitionen

I kölvattnet på Riksidrottsstyrelsens nya anvisningar har även många specialidrottsförbund höjt sina ambitionsnivåer.

Ett 40-tal förbund har anpassat sina regelverk. Mest omtalat är att ett antal lagidrotter med fotbollförbundet i spetsen beslut att inte längre kora slutsegrare i tävlingar med barn före 13 års ålder – en åtgärd som i praktiken innebär ett omdiskuterat avskaffande av cuper och seriespel för barn.

Parallellt har idrottsrörelsens distriktsförbund fått en allt mer operativ roll. I exempelvis Skåne har särskilda ”barnrättsstrateger” utbildats i samarbete mellan Skåneidrotten och Kommunförbundet med målet att sprida kunskaper och insikter om barnrättsbegreppet i den regionala idrotten.

Jag har talat med tjänstemän på Riksidrottsförbundet som beskrivit utvecklingen under senare år som ”omvälvande” och som ”en revolution”. Det är stora ord men högst rimliga i dessa sammanhang.

Tomas Peterson fick rätt!

Forskarna har lyckats

Barnrättsperspektivets allt mer framträdande position måste rimligtvis ses som ett resultat av ett antal samverkande faktorer.

Till viss del handlar det säkerligen om en reaktion på stora samhälleliga utmaningar såsom minskade aktivitetsnivåer i barn- och ungdomsidrotten och ökad konkurrens från kommersiella idrottsaktörer.

Jag tror också att forskarsamfundets kritik av barn- och ungdomsidrotten satt sina spår. I detta sammanhang vill jag särskilt lyfta fram professor Tomas Peterson.

Han fick utstå mycket missnöje och kritik från idrotten när han lanserade tesen att barn- och ungdomsidrott präglades av för mycket ”tävlingsfostran” på bekostnad av ”föreningsfostran”.

Men det är precis denna analys som idag präglar Riksidrottsförbundets anvisningar och specialidrottsförbundens förändrade regelverk.

Men, men...

Vad händer då ute i föreningarna?

Har Riksidrottsförbundets anvisningar och förbundens anpassade regelverk accepterats eller mötts med motstånd? Kommer de att förändra klubbarnas aktiviteter och barn- och ungdomsidrottens utformning?

Frågan är särskilt aktuell inom fotbollen där de nya reglerna om nya regler för serie- och cupspel före 13 års ålder gäller från årsskiftet. 

 Verkligheten är ju egentligen att matcherna spelas precis som vanligt. Varje lag har en serie som heter t.ex P12-7. spelare och föräldrar kan följa spelprogrammet. Varje match har en vinnare eller förlorare (eller oavgjorda). Spelarna får göra mål. Spelarna får släppa in mål. Den enda skillnaden är att domaren inte rapporterar in resultatet till förbundet och uppdaterar tabellen. I cuper är det nya att det inte sker prisutdelningar och överdrivna känsloyttringar ska undvikas. 

Jag är själv pappa till en fotbollsspelande 11-åring. Han har spelat serier och cuper i flera år. Jag vet mycket väl vilken känsloladdad diskussion nyordningen väckt bland tränare och föräldrar i hans lag – och jag ser med spänning fram emot att följa lagets utveckling under 2017.

Med allt vad det innebär.

Johan R Norberg

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Damlandslagen i fotboll ligger långt efter herrarna, men ska nu  i alla fall fådubbelt så mycket som vid senaste EM-slutspelet 2017. Men nu framkommer att Uefa dubblar prispengarna till nästa års EM-slutspel på damsidan.

Nej, regeringen nobbar en plan för ett nationellt stöd till kommuner och idrottsrörelsen i syfte att utveckla framtidens idrottsanläggningar. Nu riskerar Sverige att halka ännu längre efter i arbetet att hålla arenor uppdaterade.

-Det här var tänkt att förbättra villkoren  för en meningsfull fritid och inte minst en bättre folkhälsa, kommenterar Björn Eriksson.

Efter tre års väntan är Ryder Cup äntligen tillbaka.

Europa möter USA i en av idrottsvärldens mest prestigefyllda lagtävlingar - och streamingtjänsten Viaplay direktsänder hela 29 timmar.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Elon, ledande inom fackhandeln för elprodukter, tar ett stort steg in på sponsormarknaden via ett omfattande avtal som huvudpartner till HockeyAllsvenskan. Via 320 butiker i Sverige ska nu varumärket och samarbetet förstärkas. 

För ett år sedan avslöjades Unibets rekordsponsring när bolaget gick in som huvudpartner till svensk elitfotboll. Ett avtal som löper över sex år, med option på ytterligare sex år, med ett initialt värde på 900 miljoner kronor eller om optionen utlöses ett totalt värde på 1,8 miljarder.  Nu väljer Unibet att utöka satsningen genom att också bli presentationspartner.

Fredrik Ljungberg är en av Sveriges mest dekorerade fotbollsspelare. Nu tar han plats i Viaplays Premier League-studio. I det nya uppdraget ingår förutom Premier League även att jobba vid  landslagets matcher, som  Nations League samt kvalen till EM 2024 och VM 2026.

I veckan exporterade fotbolls-Sverige ytterligare tvåt jejer till utlandet Hanna Bennison (Everton)och Filippa Angeldahl (Manchester City) valde England och därmed har inte mindre än 48 tjejer  lämnat Sverige för tjänstgöring på annat håll.