Vi kan börja tro på ett nytänk
I det tysta och med stor framgång har barnens rätt blivit ett väletablerat koncept i idrotten som tjänstemän på Riksidrottsförbundet beskriver utvecklingen. Ja, de använder till och med ord som ”omvälvande” och ”revolutionerande”.
Förvandlingen för ungdomarna
I somras genomförde jag på uppdrag av Unicef Sverige en kartläggning av hur idrottsrörelsen, myndigheter och andra aktörer tillämpar FN:s barnkonvention i svensk idrott.
Till saken hör att jag för några år sedan var sekreterare i den statliga utredning som under professor Tomas Petersons ledning föreslog att ett s.k. barnrättsperspektiv skulle införas i det regelverk som reglerar statens idrottsstöd.
Jag hade därmed på nära håll kunnat följa processen under 2008-2009 när barnkonventionen integrerades i svensk idrottspolitik. Med det nya uppdraget fick jag även möjlighet att undersöka reformens faktiska genomslag.
Många antar nytänkandet
Arbetet med kartläggningen gjorde mig positivt överraskad. Det visade sig att barnrättsperspektivet idag har utvecklats till ett väletablerat koncept i idrotten.
Det har en framskjuten roll i den offentliga idrottspolitiken – inte minst på kommunal nivå i form av nya idrottspolitiska program.
Det ligger även till grund för betydande verksamheter inom idrotten, framförallt satsningen på Idrottslyftet.
Därtill har barnrättsperspektivet genererat utbildningsinsatser och samarbetsprojekt mellan idrottsrörelsen och Rädda Barnen, Friends och Bris.
Tydligt är även att genomförandet av barnrättsperspektivet intensifierats inom idrotten under senare år.
Lärandet viktigast
En viktig milstolpe var Riksidrottsstyrelsens beslut i maj 2014 att utfärda särskilda anvisningar för hur barn- och ungdomsidrotten ska utformas för att leva upp till barnkonventionen.
Där framhålls att ungas idrottande ska inriktas på lärande och långsiktig utveckling, att tävlingssystem, tävlingsformer och tävlingsregler ska utformas med hänsyn till barns utvecklingsnivå samt att rankinglistor och dylikt inte får förekomma.
Ett särskilt avsnitt rör dessutom hur idrottsrörelsen ska hantera verksamheter ”som uppenbart strider mot riktlinjerna”.
Budskapet är att problem på individnivå kan hanteras av den enskilda föreningen medan ekonomiska sanktioner och andra insatser av Riksidrottsförbundets regionala organisationer (distriktsförbund, SISU etc) kan bli aktuella om problemen är av större karaktär.
Förbunden höjer ambitionen
I kölvattnet på Riksidrottsstyrelsens nya anvisningar har även många specialidrottsförbund höjt sina ambitionsnivåer.
Ett 40-tal förbund har anpassat sina regelverk. Mest omtalat är att ett antal lagidrotter med fotbollförbundet i spetsen beslut att inte längre kora slutsegrare i tävlingar med barn före 13 års ålder – en åtgärd som i praktiken innebär ett omdiskuterat avskaffande av cuper och seriespel för barn.
Parallellt har idrottsrörelsens distriktsförbund fått en allt mer operativ roll. I exempelvis Skåne har särskilda ”barnrättsstrateger” utbildats i samarbete mellan Skåneidrotten och Kommunförbundet med målet att sprida kunskaper och insikter om barnrättsbegreppet i den regionala idrotten.
Jag har talat med tjänstemän på Riksidrottsförbundet som beskrivit utvecklingen under senare år som ”omvälvande” och som ”en revolution”. Det är stora ord men högst rimliga i dessa sammanhang.
Tomas Peterson fick rätt!
Forskarna har lyckats
Barnrättsperspektivets allt mer framträdande position måste rimligtvis ses som ett resultat av ett antal samverkande faktorer.
Till viss del handlar det säkerligen om en reaktion på stora samhälleliga utmaningar såsom minskade aktivitetsnivåer i barn- och ungdomsidrotten och ökad konkurrens från kommersiella idrottsaktörer.
Jag tror också att forskarsamfundets kritik av barn- och ungdomsidrotten satt sina spår. I detta sammanhang vill jag särskilt lyfta fram professor Tomas Peterson.
Han fick utstå mycket missnöje och kritik från idrotten när han lanserade tesen att barn- och ungdomsidrott präglades av för mycket ”tävlingsfostran” på bekostnad av ”föreningsfostran”.
Men det är precis denna analys som idag präglar Riksidrottsförbundets anvisningar och specialidrottsförbundens förändrade regelverk.
Men, men...
Vad händer då ute i föreningarna?
Har Riksidrottsförbundets anvisningar och förbundens anpassade regelverk accepterats eller mötts med motstånd? Kommer de att förändra klubbarnas aktiviteter och barn- och ungdomsidrottens utformning?
Frågan är särskilt aktuell inom fotbollen där de nya reglerna om nya regler för serie- och cupspel före 13 års ålder gäller från årsskiftet.
Verkligheten är ju egentligen att matcherna spelas precis som vanligt. Varje lag har en serie som heter t.ex P12-7. spelare och föräldrar kan följa spelprogrammet. Varje match har en vinnare eller förlorare (eller oavgjorda). Spelarna får göra mål. Spelarna får släppa in mål. Den enda skillnaden är att domaren inte rapporterar in resultatet till förbundet och uppdaterar tabellen. I cuper är det nya att det inte sker prisutdelningar och överdrivna känsloyttringar ska undvikas.
Jag är själv pappa till en fotbollsspelande 11-åring. Han har spelat serier och cuper i flera år. Jag vet mycket väl vilken känsloladdad diskussion nyordningen väckt bland tränare och föräldrar i hans lag – och jag ser med spänning fram emot att följa lagets utveckling under 2017.
Med allt vad det innebär.
Mest lästa just nu
AIK Fotboll, noterat på NGM, hade intäkter från rörelsen på 65,6 miljoner kronor under det andra kvartalet i år, jämfört med 57 miljoner motsvarande kvartal i fjol.
Och som av en lycklig händelse genomförde AIK ytterligare en mångmljonförsäljning på fredagen då Lamine Fanne såldes till Luton.
På två affärer har AIK tjänat nästan 100 miljoner.
I slutet av året öppnar Göteborgs Tenniscenter, efter ombyggnad och anpassning av en anläggning som tidigare var Padel Center Delsjön.
Bakom satsningen står fem göteborgare med ett stort engagemang för svensk tennis. En av dessa är den förre storspelaren Magnus Gustafsson som nu får en permanent bas för sin verksamhet som sedan 2012 är inriktad mot att utbilda och utveckla unga talanger i regionen.
De blev kollegor och vänner. Sven-Göran Eriksson tränade Degerfors fotbollslag, Curt Einarsson tränade Boltics bandylag i skiftet mellan 70- och 80-tal. De var värmländska kollegor i början på ny karriär.
Vi hade mycket att diskutera eftersom vi hade likadana erfarenheter, minns Curt och tänker framför allt på åren 1975-91
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Piteå HC fick den gångna helgen ett härligt besked. Klubben tog hem veckans premiumvinst, win–win, på 100 000 kronor i senaste dragningen av Folkspels nya JOYNA-lotteri.
– Så välkommet. Vi har många hål att fylla, säger ordförande Kjell-Anders Johansson.
Nu är vi långt från Tipsextra... Premier Legaue i TV serveras vid tio supersöndagar med välknda profiler vid sidlinjen, nämligen Fredrik Ljungberg, Peter Schmeichel och Jaap Stam.
– Det känns väldigt häftigt att ge tittarna en studio på plats i Premier League. Ett nytänkande som vi är väldigt stolta över, säger Viaplays sportchef Erik Westberg.
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
Skriv kommentar