Fungerar modellen med ett egentligt ämbetsverk för drott och ändå inte? Ska samma hjulspår gälla i fortsättningen? Behöver något förändras, med tanke på att även ett ordförandeskifte skedde för drygt bara ett år sedan. 

Frågor som  Stefan Bergh slipper, när han snart sitter på sitt nya kontor i Lausanne. efterträdaren på RF slipper dem inte. 

I Lausanne, håller  internationella  bordtennisförbundet till och där finns redan en svensk i direktionen, Petra  Sörling är ordförande.

internationell pingis styrs alltså av svenskar, både vid spelborden och vid sidan då vi har några spelare, som bekant, som  också gör sig gällande lite varstans i världen.

Grå eminens

Stefan Bergh representerar epitetet grå eminens mer än de flesta - en utåt obemärkt men i skymundan inflytelserik person. Han har ingen idrottslig bakgrund av betydelse, utan gillar att verka i bakgrunden. Det har präglat hans liv och han har trivts i den rollen.

– Den svenska idrottsrörelsen är fantastisk, det vill jag betona. Det har varit en förmån att under tio år få leda RF, SISU samt Bosöstiftelsen och bidra till utvecklingen av våra 72 medlemsförbund och dess 18 000 idrottsföreningar, säger Stefan Bergh diplomatiskt och fortsätter:

– Internationella frågor har alltid legat mig varmt om hjärtat och att nu få en ledande roll i det Internationella Bordtennisförbundet (ITTF)  ser jag fram emot.

Har blev generalsekreterare för RF/SISU 2015 då han valdes och utsågs av styrelsen.Sedan dess har han varit idrottens högste ämbetsman som  chef vid RF.

Han  har tidigare erfarenheter  från ideella organisationer som  generalsekreterare för Cancerfonden och IOGT-NTO, samt idrottspolitisk chef och internationell sekreterare på RF.

Han har också  haft  engagemang i studentidrotten, bland annat som vice ordförande i Internationella studentidrottsförbundet (SISU) och hedersordförande i Sveriges Akademiska Idrottsförbund.  

Frågan  är vad en generalsekreterare gör, vilka är de främsta uppgifterna?

- Jag är ansvarig för den operativa ledningen av RF och SISU, vilket innebär att driva strategiska mål, stödja idrottens föreningar och förbund.

Det är inte regeringen som utser generalsekreteraren i RF utan  RF:s styrelse som en ideell självständig organisation. RF går ändå att likna vid ett ämbetsverk och skulle egentligen kunna bära namnet Idrottsverket. Frågan kommer på tal under stundom, men ingen politiker vill fronta här trots idrottens tillväxt och förändring i alla avseenden, i synnerhet ekonomiskt och politiskt och det faktum att idrotten är landets tredje största folkrörelse. 

Den frågan törs ingen driva

Som en statlig myndighet, nej det.är en fråga  som inte någon varken vill törs driva. Skiftet av generalsekreterare kommer inte heller att påverka saken. 

Som ordförande i RF gäller det att ha nära  och försonlig kontakt med Jakob Forssmed, den nuvarande idrottsministern 

Det högsta beslutande organet i RF är Riksidrottsmötet (RIM), som hålls vartannat år. Där fastställs stadgar och en övergripande inriktning för styrelsen och kansliet. Allt  bygger på den svenska folkrörelsemodellen och idrottens självständighet

Men en unik och historisk förändring skedde vid inrättandet av en idrottsminister 1994 när Marita Ulvskog blev idrottsminister. Sedan dess har det rullat på, 14 personer har passerat på stolen. Samma frågor har återkommit runt Idrottens bevekelsegrunder  som ändå är i en ständig och gigantisk förändring, men Jakob Forssmed har satt sig till rätta och tycks anse, som kollegorna i regeringen, att det  fungerar ganska bra. Han underordnar sig systemet och dessutom - regeringar av skild färg och karaktär ärver gärna vanan att acceptera modellen med ett självständigt RF och i dag en initierad idrottsminister på halvtid med ansvar för folkhälsa, idrott och civilsamhälle

Så visst har det skett en viss utveckling...

Måste kunna driva på

Men emellanåt återkommer frågorna om statsanslagets storlek och hur elitidrottens värde och vad riksdag och regering anser.   

Här har Stefan Bergh och  kunnat bidra och stödja idrotten. I sammanhangert kan man tycka att det är är märkligt att det inte finns en allians med arenaidrotter som har en rad gemensamma frågor, De kunde fronta  i i arbetet med att ansöka, argumentera och förhandla med både RF:s ledning och Jakob Forssmed för att ge rätt kunskap och förutsättningar inför nästa trappsteg i beslutsprocessen. Det skulle båda parter tjäna på.

I dag när frågorna aktualiseras bli det långa beslutsvägar och en och tystlåten ton 

Vid de här tillfällena kan det bränna till, för en gångs skull. Men ivriga debatörer är få bland förbunden. Representanterna är inte så ihärdiga och målmedvetna, debatter flammar upp för sällan, då anhängarna inte är tillräckligt angelägna. 

Stefan Bergh har inte stått på barrikaderna, varken i skrift eller tal Det har inte varit hans stil.

Generalsekreteraren   agerar på uppdrag av RF-styrelsen det uppkommer viss kritik emellanåt. I synnerhet när samma fråga och svar återkommer - begäret om ett höjt statligt anslaget och därtill bedömningen  och uppskattningen av svensk idrott.  Generalsekreteraren ska visa en väl  tillmötesgående stil, det är uppenbarkliges uttalat hos RF.

Regeringen lutar sig mot det slutliga beslutet i riksdagen och  en politisk och retorisk bedömning. Idrottens representanter vilar sig bakåt och konstaterar  än en gång ”påverkansarbetet gav inte heller i år ett önskat resultat” 

identiska frågor - och svar

Oavsett politiskt styre är tongångarna nästan identiska  från val till val.

Statsbudgeten påverkas av konjunktur, konkurrens från andra samhällssektorer, och regeringens prioriteringar, samt finanspolitiska ramar.

gOch åter - regeringar ärver vanan att tycka modellen med ett självständigt RF och en initierad idrottsminister på halvtid fungerar. hur kopierat umgänget och tonen än är...

Det behövs någon som rör om i det här sällskapet