En klassisk fem-mil för män eller en sprint för damer, då sitter en majoritet av den svenska idrottspubliken vid TV:n. Då om någonsin.

Och så, plötsligt fick vi en sanning kastad rakt i ansiktet. Fakta kom via just TV. Dokumentären ”Bäst när det gäller” var ingen oskyldig historia utan laddad rejält och visade en sanning som för många kändes verklighetsfrämmande.  

Inte annat än logiskt

Osämja och hårda ord - Det var något som aldrig förekom bland dem, trodde vi betraktare aningslöst. 

Sådana fasader uppstår lätt när omtanke och favoritisering bildar dimridåer.

Men bilderna visade efter fjolårets jaktstart i Ruka en rasande Ebba Andersson som kommenterade händelserna med orden:

”Jag kan inte ens kalla dem kompisar”. 

Ni kanske kommer ihåg: hur svenskorna trasslade in sig i varandra på slutet inför upploppet. Maja Dahlqvist och Linn Svahn missade pallen, medan Ebba Andersson glider in som trea. 

Det fanns, allra minst, någon orsak till puss- och kramkalas efteråt. Den högdramatiska slutuppgörelsen var fylld med adrenalin. Linn Svahn gav Ebba Andersson skulden för kaoset. Ebba försökte prata med Linn, men det blir motsatt effekt och allt utspelas inför en närvarande kamera.

Nu har reportaget visats och efterspelet visar det egentligen självklara. Deras tävlingsinstinkt förvandlar dem både i såväl spurtuppgörelser som utanför skidspåret. Utan den egenskapen vore de inte vad de är. 

"Det är verkligheten"

Ebba Andersson bekräftar det indirekt när hon nu kommenterar vad som skedde:

– Jag tror det är bra för folk att se hur det faktiskt kan se ut, det är verkligheten, säger hon. 

Och Frida Karlsson spädde på med: 

- De får skriva vad de vill och tro vad de vill.

I klartext, skidåkare är som vanligt folk. Tolkningar och åsikter blandas och ges.

Det är inte bara stavtag och val av valla som gäller.

Det är vardagen i skidgängen, likaväl som det ser ut så hemma hos dig också emellanåt. Det bränner till ibland, och det är vardag i stora delar. Det hör till och ett sammanhang utan människor med stark vilja vore och är ointressant. Det är därför det finns chefer och ledare. De ska stå för inriktning prioritering, ange gränser helt enkelt.

Det gäller både idrottssammanhang och arbetsmiljön. 

Fast just här man möjligen kanse ett skifte nu när så många människor jobbar hemma, Det blir inte lika laddat vid ett datormöte eller via telefon. Det är enkelt att klicka bort den man inte vill lyssna på eller sympatiserar med, om man sitter där ensam vid datorn.

Inte nog med det, förresten, det uppstod flera frågetecken runt skidåkarna i veckan. 

Och läkaren fick gå...

Per ”Pliggen” Andersson fick sparken som ansvarig läkare. Han tvingades samtidigt lämna samma förtroenderoll i SOK.

Det meddelades i en pressrelease, men i stället för utropstecken uppstod frågetecken.

Var han så omöjlig, frågar man sig direkt. Mannen hade ju varit ovärderlig och en självklar del av skidlandslaget i flera år.

Piggen, med mycket erfarenhet och inarbetad bland åkarna, inte minst med insyn i deras journaler sedan flera år, borde vara svår att ersätta.

Nejdå, lösningen serverades samtidigt. 

Jan Wall, tidigare ansvarig för Skidförbundets Team Svenska Spel och Team Svenska Spel juniorlandslaget, ersätter. Han har säkert kunskap i mängd och torde vara rätt person, det ska framhållas..

Skillnad det

Men som det står i pressmeddelandet: ”han är gynekolog och specialist i förlossningsvård2”…

Se framför er, situationen ute i skidspåret när någon kör omkull och klagar på exempelvis värk i en arm.

- Kalla på gynekologen! Hörs i larmet

Oavsett, Kommentarerna har redan kommit: "Pliggen har förstås fått sparken efter sina missar kring Linn Svans axelbesvär”. Är det så, är en befogad fråga.

Och det känns både otaktiskt och otacksamt mot Wall ,med de välkomstorden, enligt skidförbundets egen release.

Han själv har kommenterat utnämningen::

– Frågan kom lite oväntat men livet är fullt av överraskningar och vändningar. Uppdraget känns ärofyllt och ska bli väldigt spännande.

Landslagschef Anders Byström, som haft huvudansvaret att bygga ett nytt team, är trygg med den nya organisationen.

– Vi är glada över att få utöka Jan Walls ansvar. Han har under året gjort ett strålande jobb som läkare, Vi får en mycket engagerad läkare med specifika kunskaper kring ämnen som vi ständigt jobbar med inom landslagen sammanfattar, Byström.

Vad Pliggen egentligen tycker om att samtidigt förlora två jobb har inte riktigt framkommit. Inte mer än att han ska lägga mer tid på en egen klinik efter en längre tids övervägande om sin framtid.

Apropå Nationalsport.

Historikern Torbjörn Andersson har tittat närmare på vilka sporter som sitter extra djupt i svenska folksjälen.

Det är fint att vara nationalsport, en nationell symbol och självklar byggsten i nationen.

– Man måste ha något som håller samman folk och då fungerar sport väldigt väl, bättre än krig tycker de flesta och djupare än Melodifestivalen, säger Torbjörn Andersson, historiker och docent i Idrottsvetenskap vid Malmö Universitet.

Nationalsport ger hög status

– Nationalsport är ett begrepp med hög status, så många sporter vill vara det och det finns en del som absolut är det.

Torbjörn Andersson om vilka sporter som kan vara svensk nationalsport:

– Det är främst fotboll och ishockey. Det är mycket via fotbollen man fått nationalsånger på idrottsevenemang, man började hejar på Sverige och man hade med sig flaggor. Det började med fotbollen. Den första landskampen där länder ställdes mot varandra var också inom fotbollen, säger Torbjörn Andersson.

– Sedan gör bandyn en liten inbrytning. 1947 nämns ordet nationalsport för första gången om bandy. Då var bandyn stor men också att det hade kopplingen till den svenska naturen, vintern, skogen. Men det försvinner efter ungefär tio år. 

– Ishockeyn kom efter och tog över den positionen, säger Torbjörn Andersson