Det har varit ett sanslöst år både sportsligt och finansiellt för skåningarna.

Isaac Kiese Thelins 1-0 mot Ventspils var början till månader av framgång och succé. MFF blev Sveriges lag, vi lärde oss namnen på alla spelare, vi såg fram emot nästa match och nästa match och...

Ny trupp, ny villkor, nya drömmar

MFF:s segertåg i allsvenskan, med SM-guld och med ideliga underbara fighter i Champions League hade vi längtat så innerligt efter. Begäret, behovet och beprövningarna var som ett rus.

Åge Hareide står där i Litauen och jag skulle kunna tänka mig att han unnar sig att både snegla och le mot sportchefen Daniel Andersson, hur pressade de än känner sig. Vad de har fått uppleva är det få i svensk fotboll som någon gång får vara en del utav.  

De stora matcherna, de kända arenorna, ideligen flyg till utlandet, uppladdningen, atmosfären och den där underbara kittlande känslan – nu jädrar är det match. Succéerna avlöste varandra, pengarna strömmade in, åskådarna trängdes, hyllningarna höll nästan aldrig på att ta slut.  

Verkligheten kom till Malmö

Men det gjorde det. Det finns alltid en baksida och sakta började gänget att splittras. Den ena efter den andra spelaren blev köpt, sa adjö och lämnade ett tomrum efter sig. MFF plundrades eller säg så här, fotbollens verkligheten kom till Malmö.

Snart är det väl bara Markus Rosenberg kvar. Han som kom hem från utlandet. I nån match för ett tag sedan var han den ende kvarvarande som fanns på plan vid avspark. 

Nu kan väl 150 miljoner vara den bästa trösten. Inte för att det behöver ta slut, det tror jag inte, men allt är tillspetsat, platsen, villkoren och konsekvensen.

Ett mål kan räcka, motståndarna behöver då göra två och så starkt bedöms inte Vilnius vara.

MFF ska gå vidare och gör det tack vare pengarna och hur de har använts.

Gjorde fynd - utomlands

Fler än tio spelare har flyttat, lika många har tillkommit. Och mer är på gång.

En sådant byte av en spelartrupp på så få månader har väl aldrig hänt tidigare i Sverige.

Och hur var det nu, hette det inte att MFF skulle tjäna så mycket pengar att det skulle komma konkurrenterna till godo. MFF skulle värva  inhemskt och miljonerna skulle fördelas och berika de andra klubbarna. Men det är väl egentligen bara köpet av Oscar Lewicki som hör till den kategorin. 

MFF har kunnat köpa smart utomlands och om de här fynden lyckas i dag får de nödvändig tid att bygga en ny gemenskap. Då kan fansen börja drömma igen.

MFF behöver framgång - och tid

Om inte, ja, då blir det värre. Ett nytt allsvenskt guld är avlägset och med ett plötsligt slut på ett nytt Europa-äventyr blir det verkligen dålig stämning bland fansen.

Det här med baksmälla efter en fest ute i Europa har vi sett exempel på tidigare. Både Helsingborg och AIK drabbades också. 

Åge Hareide och Daniel Andersson vet det mer än väl och ingen kan väl säga annat än att de har gjort allt som har varit möjligt. Deras samarbete enligt en gemensam filosofi har än så länge varit lyckosamt. Inte? Men det väl ändå inte annat än naturligt att en spelartrupp tappar både metodik och fart när svängdörrarna har sådan fart.

MFF behöver inte bara en seger i kväll, spelare och ledare behöver lite mer tid.

Det är också ödets ironi att vid seger väntar Salzburg, just där Europaäventyret tog fart i fjol.