Låt oss börja med det positiva. Vinst över turkiska Sivasspor den 18 och 25 augusti och MFF är klart för Europa League, vilket bör inbringa cirka 100-150 miljoner kronor beroende på resultat (kvalifikationspengar, bonus för segrar och oavgjort samt TV-pengar). Vid förlust väntar i stället Conference League där klubben bör dra in uppskattningsvis 80-100 miljoner kronor, baserat på vad andra klubbar har erhållit. Läggs dessa belopp till de tidigare inspelade miljonerna, cirka 950, passeras miljardstrecket inom kort. 

120 miiljoner in i årligt snitt

Det är över åren mycket Europapengar som spelats in, i genomsnitt runt 120 miljoner kronor per år under nio års tid, vilket förklarar varför MFF – fram tills denna säsong - tagit ett handfast grepp om allsvenskan. (Det enda övriga svenska lag som kvalat in till Europaspel under perioden är Östersund som inte längre är i allsvenskan. Djurgården och AIK är i playoff till Conference League 18 och 25 augusti.) Den enda skandinaviska klubb som är i närheten av att ha dragit in lika mycket Europapengar är Köpenhamn, men då krävs det sannolikt vinst mot turkiska Trabzonspor i playoffspelet till Champions League. 

MFF är med andra ord bortskämt med intäkter. Men alla klubbar hamnar då och då i en svacka. 2022 är så här långt - bortsett från segern i Svenska Cupen - ett sådant år för Malmö. Många spelare har varit skadade och många har problem med formen, delvis beroende på skadorna. Endast 30 poäng efter 17 omgångar i årets allsvenska och en sjätteplats gör att inte bara den tilltänkta seriesegern, men även en plats bland topp-tre är osäker. Målskillnaden 23-15 vittnar om svårigheterna att göra mål framåt och att det läcker bakåt.

Uttåget ur Champions League-kvalet mot litauiska Zalgirdis efter 0-3, redan i andra omgången, var en i raden av svaga insatser och en stor besvikelse.

Styrelsen använde pengarna

Styrelsen har agerat snabbt för att förbättra situationen. Den nya tränaren Milos Milosevic sparkades efter så kort tid som ett halvår och fem nyförvärv har presenterats på kort tid: Joseph Ceesay från polska Lechia Gdansk, Moustafa Zeidan från Sirius, Mahamé Siby från franska Strasbourg (som skadades redan i tredje matchen), Mohamed Buya Turay från kinesiska Henan Songshan Longmen och Emmanuel Lomotey franska Amiens SC (som skall ersätta Siby). Anfallet och mittfältet har prioriterats.

Malmö FF har under en följd av år visat en med svenska mått enastående förmåga att rekrytera såväl spelare som tränare, vilket de många seriesegrarna och Europaspelet ger en fingervisning om. Givet att Lomotey kan leverera som defensiv mittfältare talar det för att segermaskinen snart är tillbaka i gamla spår.

Kvalifikationen till minst Conference League eller Europa League, vid avancemang över Sivasspor, ger MFF tillfällen att spela ihop laget. Den förnyelse som har påbörjats fortsätter och kommer successivt att ge avtryck under höstens viktiga matcher. 

Precis som i FC Köpenhamn

Den danska motsvarigheten FC Köpenhamn var i en liknande svacka som den MFF är inne i hösten 2021, men kom igen under våren och vann mästerskapet tre poäng före Midtjylland. Under 2000-talet har FCK hamnat utanför pallen med topp-tre endast 2000 och 2018. Att MFF:s styrelse agerat snabbt på tränarsidan och värvat spelare är ingen garanti för framgång, men liksom FCK har MFF den organisatoriska professionaliteten och de ekonomiska musklerna för att lyfta klubben när det går trögt. Det råder inget tvivel om att MFF kommer att göra allt för att gå vidare från gruppspelet i Europa och klättra i allsvenskan för att nå Europaspel även 2023-2024. Det skulle förvåna om vi inte snart ser ett betydligt vassare spel med fler mål framåt och samtidigt ett mindre riskbenäget lag som täpper till bakåt. 

Skulle Djurgården och AIK samtidigt kvalificera sig för Conference League vore det positivt. Malmö FF är i längden beroende av att allsvenskan förbättras och rankas högre av UEFA, vilket skulle göra vägen till Europaspel lättare och reducera riskerna vid dyra värvningar.