Hållbarhet socialt, ekonomiskt och miljömässigt blir ryggraden i förberedelser för och genomförande av OS. IOK vill ta ledningen för hur stora evenemang och verksamheten i övrigt kan styras av värderingar och krav på hållbarhet i vid mening.

Thomas Bach startade processen Agenda 2020 direkt efter att han blivit vald för ett år sedan till ny ordförande för IOK. Under ett år har diskussionen pågått om behovet av förnyelse av OS. Hur värdstäder för OS utses och av IOK.

Över 40 000 förslag har kommit från olika delar av den olympiska rörelsen, men också från media, allmänhet och organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter och miljö.

Ursprungligen ett svenskt förslag

Förslagen när det gäller hur OS-städer ska utses känns igen från det ”Joint Paper” som lämnades in av de nationella olympiska kommittéerna i Sverige, Tyskland, Schweiz och Österrike. De gemensamma förslagen från fyra tunga vinternationer fick stort internationellt genomslag redan när det kom i somras. 

• IOK vill ta en ny roll som aktiv och konstruktiv partner till de städer som är intresserade av att söka OS. IOK vill se koncept som tar vara på de lokala förutsättningarna, utnyttjar befintliga anläggningar och säkrar ett bra efterbruk.
• Redan i starten av planeringen ska IOK:s bidrag till finansiering och riskhantering vara tydligt.
• Kontraktet med värdstaden ska vara öppet och färdigt redan innan det är dags för beslut om eventuella garantier och att lämna in ansökan. Det ger en ny öppenhet, större lokalt inflytande och mindre risk. 
• IOK öppnar också för att kunna lägga ut gruppspel till andra orter, med finalspel i OS-staden, eller till och med för att lägga ut vissa grenar på andra orter eller andra länder om det är smart för att slippa bygga arenor som inte behövs efter OS.

Med Stockholm som bas

För Sverige skulle det kunna betyda gruppspel i ishockey i flera städer, delar av det alpina som tänkt i Åre, men fortfarande med Stockholm som bas. Vinter-OS är så stort att det behöver en stad med Stockholms kapacitet.

Med 95 procent av tävlingarna på en och samma ort kan Stockholm också bjuda unikt korta transportavstånd, låga kostnader, begränsad miljöpåverkan och nya möjligheter till idrott som en del i storstadens vardagsliv efter OS. Stockholm skulle passa perfekt in i det IOK nu vill se ska hända med vinter-OS.

Hållbarhet, socialt, ekonomiskt och miljömässigt är utgångspunkten för IOK och i kontraktet med OS-staden skrivs också in krav på icke-diskriminering och på säkerhet, hälsa, arbetsrätt och miljö.

IOK ska ta hjälp av oberoende organisationer för att utvärdera OS-projekt socialt, ekonomiskt och politiskt med särskild uppmärksamhet på hållbarhet och långsiktig nytta. Man öppnar generellt för ett nära samspel med andra ideella organisationer för att ta vara på deras kompetens och engagemang.

Skära hårt i utgifterna

Redovisningen av intäkter, kostnader och investeringar för ett OS ska bli tydligare. Idag blandas budgeten för att genomföra OS ihop med långsiktiga investeringar. De investeringar som bara skulle göras för ett OS ska förstås belasta OS-projektet. Men infrastruktur, bostäder och anläggningar som skulle byggas ändå ska lika självklart bara vara en OS-kostnad i den utsträckning de används vid OS.

IOK tänker minska rejält på antalet tillfällen som en kandidatstad får åka runt till olika möten för att presentera sig. Det sänker kostnaderna, men inte nog med det. IOK tänker ta de kostnaderna själv för att också få kontroll på hur besöken går till. IOK tar också kostnaderna för de utvärderingsbesök man gör och kräver förenklad redovisning av städernas förslag. Tillsammans ger det kraftigt minskade kostnader för att ansöka om OS.

Starkare ställning för den etiska kommissionen, transparens i ledning och beslutsfattande, ökat tryck i jämställdhetsfrågan och konkretisering att också sexuell läggning ingår i reglerna om icke-diskriminering är exempel på hur IOK bättre vill leva upp till sina grundläggande värderingar.

Det är en snabb förflyttning av en stor organisation. Och en del förändringar genomförs redan i språnget.