Fotbollen har alltför länge fått definiera idrotten. Det är dags att kalla fotboll för fotboll.

Det är ovanligt med våld när bågskyttarna tränar och det är sällan det blir slagsmål i curling. Varför ska hela idrotten drabbas när fotbollen har problem? Och det är inte bara när det handlar om hot och våld som fotbollen tillåts bli bilden av idrotten.

De flesta tjänar så mycket mindre

Det gäller också pengarna och hur många miljoner "elitidrottarna" tjänar. Visst finns det stora pengar i golf, tennis och för några få i friidrott, simning och skidor - men de stora talen kommer från lagidrotterna och särskilt fotbollen.

Elitidrottare beskrivs som om alla vore miljonärer. När sanningen är att 75 procent av den verkliga eliten - de som håller absolut världsklass i våra svenska OS-trupper - tjänar mindre än 10 000 kronor per månad.

I nästan alla idrotter skulle våra bästa aktiva inte ha en chans att nå världstoppen utan stipendier och annat ekonomiskt stöd. Men hur får vi folk att tycka att det är rimligt med stöd till "elitidrotten" när bilden är att de alla är miljonärer oavsett idrott? Och vi behöver förebilderna i många idrotter.

Riksidrotten tar nu krafttag mot att så kallade talanger väljs ut för tidigt. Alla är överens om att så många som möjligt ska fortsätta så länge som möjligt. Forskningen har visat att de som väljs ut till olika satsningar är födda tidigt på året. Många av de verkliga talangerna riskeras väljas bort.

En annan verklighet

Så nu ska barn- och ungdomsidrotten läggas om, bli mer lekfull och mindre utmanande. Ingen ska få väljas ut för en större utmaning än någon annan.

Men underlaget - forskningen - handlar inte om idrotten. Det handlar om fotbollen.

Verkligheten är annorlunda i de individuella idrotterna. I SOK:s talanggrupp är fler födda i november och december än i januari och februari. Flest är födda i juni och juli, som för födelsetalen i stort.

Kanske beror det på att ledarna i de individuella idrotterna är tränade att se varje individ och matcha utmaningarna med den nivå varje individ ligger på. Eller kanske är det så enkelt som att det har färre som hittar dit och därför måste vara mer omsorgsfulla för att behålla så många som möjligt.

Gäller inte alla, det berör fotboll

Hur som helst så blir omläggningen av barn- och ungdomsidrotten en medicin för en sjukdom som inte finns - annat än kanske i fotbollen och någon mer lagidrott.

Hade alla idrotter mötts med samma respekt så hade kanske slutsatsen blivit en annan. Kanske hade det då handlat om att organisera idrotten så att alla bemöts som de individer de är. Kanske hade fokus legat på metoder som ger de sent och de tidigt utvecklade utmaningar som passar deras nivå. Utmaningar där svårighetsgraden tillåts växa i takt med ökande färdigheter.

Nu riskerar vi att förlora en hel generation talanger som inte får de utmaningar de hade behövt för att sugas in i idrottens spännande värld, för att upptäcka att idrotten har samma inbyggda lockelser som dataspelen.

Detta för att det ska vara så svårt att skilja på fotboll och idrott.