Sveriges rikaste klubb, och segerrikaste, har en oöverträffad förmåga att hamna i centrum. Är det inte nya guld, favoritskap, spelaraffärer, ekonomi så är det oförutsedda händelser som Penas rattfylla, Anders Kristiansons hjärtproblem, kriminella inslag på läktaren, bengalliberalism eller, som under träningslägret tidigare i år; en utomordentligt smaklös inkilning (halvnakna debutanter på träning) orkestrerad av den obetänksamt aningslöse Pontus Jansson. Det var också han som förolämpade en dopingkontrollant ifjol och fick två matchers avstängning.

MFF imponerade mest

Påsken bjöd på en allsvensk premiäromgång som gjorde mig glad. Optimistisk och trevlig fotboll, fina planer, fantastiska publiksiffror. Allsvenskan är en 100-åring på mycket starka ben, med en svårslagen ställning i dagens kultursamhälle, med klubbar i allt bättre ekonomisk ställning (och naturligtvis ett antal som alltid kommer att tvingas vända på slantarna), med tränare som tycks anamma de trender som styr den internationella fotbollen, publikfriande, frisk och framåt.

Vad tyckte VAR-förnekarna...

Jag såg alla favoritlagen och utan att hemfalla åt provinsialism måste jag medge att MFF imponerade mest med sin 5-1-seger i Norrköping. Visserligen fick laget lite hjälp av domarna som släppte igenom ett klart offsidemål (2-0) men det hade nog bara marginell betydelse resultatmässigt. 

Vet inte om man ens vågar hoppas på att händelsen borde ligga VAR-förnekarna i fatet. I varje fall borde väl publiken i Norrköping ha känt sig mera tillfreds av en rättvis bedömning.

Henrik Rydström fick full utdelning redan sitt första år i Malmö med sin vänstervridna småfjutts-fotboll men det vi sett hittills i år av MFF - både i cupen och i den allsvenska premiären - är ett mera komplext spel, mera varierat i sina försök att så fort det går går vinna bollen högt, attackera och skapa målchanser. 

En stor kompetent trupp, med variationsmöjligheter, läggs också i potten när man bedömer lagets kapacitet. Den skall också räcka till i ett Champions League-kval. Svensk dominans räcker inte för att tillfredsställa fansen i syd.

Hjärnsläpp i Göteborg

Jag tror inte att jag tidigare sett så många lag så högt upp på sin kvalitetetskurva så här tidigt på året. Modigt spel, djärva (och distinkta) passningar, bra fart, höga ambitioner. 

Och lika uppiggande som det var att se Malmös mittfältare Hugo Larsson ifjol (nu i Eintracht Frankfurt), lika fascinerande är det att se en annan 18-åring, Djurgårdens Lucas Bergwall (till Tottenham i sommar) dominera och styra årets Djurgården. Det internationella intresset för guldklimparna är förståeligt 

Allsvenskan är ju billig som ett bakluckeloppis vid en internationell jämförelse - men det är likväl lite sorgligt att vi hinner se så lite av de extravaganta talangerna innan de försvinner ut i det ovissa. Inte till internationella succéer i särskilt många fall, men till en fotbollsvardag på en så pass hygglig nivå att det förhoppningsvis på sikt kommer att kunna ge återbäring på blågul nivå.

Djurgårdens 4-1 i Göteborg imponerade inte lika mycket som MFF.s storseger i Norrköping, 

Jag tyckte om av Blåvitts fart och fläkt och  kloka spel från start och jag är rätt säker på att Djurgården fått en jobbig resa om inte IFK:s Kolbeinn Thordarsson fått dubbla hjärnsläpp och forsat fram som en slåttermaskin på Ullevi. Blodrött kort. Fullt motiverat. Lite sorgligt att han inte själv tycktes bry sig särskilt mycket om vad han gjort och lite trist att göra lagkaptenen Gustav Svensson lägga skulden på domaren Glenn Nyberg. Göteborg har någonting på gång men borde vara bättre på att analysera sina egna misstag.

Intressant tränare

Att Djurgården blir en av MFF:s främste utmanare tycks vara skrivet i sten, jag var lite nyfiken på vad Hammarby och Elfsborg kan åstadkomma. Det är få tränare som är intressantare att lyssna på än Kim Hellberg, Norrköpingskillen som fick sådan oväntat fin snurr på Värnamo och som nu utmanar sig själv genom att försöka tillfredsställa de alltid högt ställda kraven som finns på det charmiga Söders höjder. Hellberg är en av Sveriges absolut mest spännande tränare, jag ser honom som en blivande förbundskapten om han nu inte fortsätter att göra sensation och hamnar i en betydande utländsk klubb. Jag är rätt säker på att han har kapacitet för något riktigt stort. 

Häcken har varit Allsvenskans mest offensiva och underhållande lag på senare år - så förlusten hemma mot Mjällby var en riktig kalldusch. Massor av bollinnehav, hög ineffektivitet. Och när publiktillströmningen i övrigt var rekordartad kom 3.631 till Häckens hemmapremiär. Den fina klubben har gjort sig förtjänt av en hel stads kärlek men lyckas tydligen aldrig slå hål på gamla befästningar. Lokalkonkurrenten Gais i come back lockade 8000 men fick sig en rejäl snyting av BP. Nej, det var inte Göteborgs premiäromgång.

36 000 såg AIK vinna med 1-0 mot nykomlingen Västerås vars ”gurkmix” såg intressant ut och en tränare som heter Kalle Karlsson känns på något vis äkta och pålitlig.

Allsvenskan är igång. Det känns som att vi förtjänar den kittlande följetongen mer än någonsin just nu.