Åke Stolt: Spöken på ljusan dagen

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Det fanns en tid – den är inte så avlägsen – då det styrande partiet (s) hade ombud i idrottens högsta organ, Riksidrottsstyrelsen. Två stycken. Av regeringen utsedda. För att sitta som vilka ryska politruker som helst och kontrollera att idrotten skötte sitt ämbete och använde sina pengar till vettiga ändamål. Idrotten var satt under förmyndare.

Det kan reta mig än idag, att jag inte då slogs med grövre vapen i spalterna mot dessa klåfingriga öststatsfasoner Det som så vackert heter demokrati fungerar inte alltid så demokratiskt.

Skilj på äpplen och päron

I Uppsala satt härförleden det minst sagt brokiga Idrotts-Sverige och röstade för att behålla den tingens ordning som säger, att medlemmarna måste äga minst 51 procent av ett idrottsaktiebolag.

Ursäkta, men vad faen har varpakastare och bangolfare med att göra hur t ex fotbollens klubbar väljer att strukturera sig?

Det är helt absurt att de över huvudtaget hamnar i en situation där de får rösta i en fråga som de inte berörs av, att de fattar beslut som förhindrar att makten förs ut till dem som berörs och – vilket kanske är det viktigaste i sammanhanget – att de därmed tror att de garanterar full demokrati i svensk idrott. Det gör de inte.

Man måste skilja på äpplen och päron.

Det är var och ens ensak

Jag är ingen hundraprocentig anhängare av idrott i aktiebolagsform. Vet inte om det är bra eller dåligt. Det beror antagligen på vilka finansiärerna är, om de tänker med både hjärtat och plånboken, vilken sport det gäller, hur konstruktionerna görs.

Det tycks ju som om många tvekar också i sporter (fotboll och ishockey) där externa finansiärer med maktkrav kan bli aktuella. Svårt att veta vad som lönar sig bäst. Osäkerhet vad gäller framtida beskattningsregler. EU är ju med och fingrar, gudbevars.

Men det är inte detta saken handlar om. Det är ett absurt system, att någon sorts idrottsriksdag, ett hopkok från idrottens amatörvärld, från bredden och djupet, kan besluta om hur klubbar, med flera hundra miljoner i årsomsättning och arenor för miljardbelopp, löser sin ekonomi.

Det borde vara vars och ens ensak.

En rädsla för framtiden

Man måste utgå ifrån – när nu idrotten befriats från sina förmyndare – att de som sköter de stora idrottsklubbarna och specialförbunden också kan göra de rätta avvägningarna. Vad man vinner med ökad makt för finansiärer, vad man eventuellt förlorar om medlemmarnas direkta majoritet stryps.

Det finns arenabolag, finansbolag, riskbolag etc. också idag runt föreningarna. Sponsorer med större makt än medlemmarna, ordföranden som köpt sig orubblig bestämmanderätt. Det som till synes beslutas under årsmöten och av styrelse är kanske redan avgjort i de ekonomiska maktsfärerna runt klubbarna.

Det är en snygg papperslösning Riksidrottsförbundet fått till men verkligheten lever sitt liv vid sidan av protokollen och det är i en rädsla för framtiden, i skräcken för att en samlad idrott skall krackelera, som man nu slår vakt om gamla strukturer. Det är dags att öppna ögonen och definitivt hög tid att inte begränsa friheten för dem som vill gå vidare.

Varför gnetar ishockey och fotboll vidare?

Ett land kan fungera bra med både gemensamt och privat ägande. Det kan idrotten också.

Det förvånar mig att fotboll och ishockey på elitnivå gnetar vidare i en övergripande idrottsgemenskap med nuvarande konstruktion.
Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ishockeyförbundet kan naturligtvis leva vidare som lojala medlemmar av Riksidrottsförbundet. Bör så göra.

Men klubbarna kan slå sig lösa, driva serieverksamheten i Elitklubbarnas egen regi, bilda vilka nätverk de vill, knyta till sig finansiärer så som de önskar, äga näringsverksamhet i stor skala eller låta sig ägas av företag.

Att se ett hot för hela den demokratiska svenska idrotten i en sådan utveckling är att se spöken på ljusa dagen och visar brist på överblick och framsynthet. För den vanlige medlemmen i en alldeles vanlig svensk idrottsförening förändras ingenting.

Och om nu Zlatan, som gav oss en så underbar sommarpresent med sina tre mål på Råsunda, skulle vilja komma hem och bli finansierad i en klubb där ägarna har makten, så vore väl det kalas. Jag kan i varje fall inte förstå varför Svenska Bangolfförbundet skall ha ett smack med saken att göra.

Åke Stolt

Författare och föreläsare, f d sportchef och krönikör på Sydsvenska Dagbladet.

Fakta

Krönikan publiceras också på www.skaneidrotten.se

Evald (inte verifierad)

tors, 2011-06-16 09:11

1. En samlad idrottsrörelse

Under de senaste tio åren har jag följt idrotten på RF-nivå. Det som mest har förvånat mig är detta tjat om en sammanhållen idrottsrörelse, där allt ska ensas och likriktas. Vi ska slå vakt om den svenska modellen. Vi har knappast en samlad idrottsrörelse, däremot har vi en stor samling idrotter samlade under RF-paraplyet, som är av mycket skiftande slag, syfte, storlek m.m. och där många inte har något gemensamt med varandra. Från föreningarnas och medlemmarnas sida har jag svårt att tro att det är av intresse att ha den stora tungrodda RF-organisationen av idag. Den fråga jag ställer mig är, om det är villkor från regering och riksdag för att få dess anslag, så ska idrotten samlas under ett tak och att RF ska fungera som en myndighet och utöva kontroll över sina underorganisationer?
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.