Under min tid på Skandia hade vi en tydlig sponsorstrategi som innebar att vi enbart sponsrade idrottsförbund, idrottsföreningar och organisationer.

Orsak: risken är för stor att idrottsmannen eller idrottskvinnan gör något som är negativt för varumärket.

Då backade sponsorerna

På slutet av min tid på Skandia blev jag än mer övertygad, när Elin Nordegren gick lös med en järnnia på hennes och maken Tiger Woods bil på garageuppfarten till parets gemensamma hus i slutet av november 2010. 

Det var början på avslöjandet av idrottsvärldens största otrohetsskandal – en historia som rullades upp framför ögonen på en allt mer häpen följarskara.

Tiger Woods sponsorer drog sig ur, en efter en. Kvar bland de stora var till slut bara Nike, Electronic Arts och Gillette. 

Fångade nya läsargrupper

Sedan kom Zlatan och ”förstörde” allt i min trygga och ombonade sponsorvärld, och ställde alla begrepp på huvudet. 

Att han slog igenom slutet av 2010 stämmer förstås inte, men hans personliga varumärke fick en sällan skådad boost när han ett år senare gav ut självbiografin ”Jag är Zlatan Ibrahimovic´”, skriven av författaren David Lagercrantz. 

Succén var total. 

En av många positiva effekter av boken blev att grupper som normalt inte läser böcker, fångades av kulturformen bok som informations- och inspirationskälla. Framför allt unga killar med invandrarbakgrund. ”Kan jag, kan ni” blev ett mantra i främst förorten som fortfarande ekar ända in i klassrummen.

Viralt och betalt

Det var starten på att ta Zlatan till en ny nivå som personligt varumärke. Hans spektakulära mål, vinster i skytteligorna i Italien och Frankrike och ligatitlar - kombinerat med bokprojektet - skapade gurustatus även på sidan av planen.

När haussen kring boken lagt sig ingick Zlatan ett avtal med Volvo Personvagnar med målet att marknadsföra Volvo XC70 som ”svensk”. En smart strategi av Volvo vars nya kinesiska ägare var måna om att behålla ”svenskheten” i varumärket Volvo. 

Att Zlatan var initiativtagare och framförde nationalsången med texten ”Sverige” istället för ”Norden” på slutet, och enligt metoden ”Spoken Word” – närmast översatt till ”talad sång” – gjorde succén total även här. Viralt spred den sig som en löpeld tack vare ett gigantiskt antal delningar i sociala medier och stor synlighet i landets tidningar. Knappt en tidningsartikel utan att även filmen fanns inbäddad. 

En annorlunda kampanj, både på sättet den tillkom och hur reklamen formades, och med ett lyckat resultat.

Rikligt prisad kampanj

Volvo bokade för säkerhets skull upp en ansenlig mängd reklamyta – främst TV och utomhusytor. Jag önskar att Volvo inte hade gjort det, för det hade varit intressant att se hur kampanjen hade klarat sig med enbart satsning på sociala medier. Mitt personliga tips är att det hade gått minst lika bra!

Kampanjen har gett enormt eko, inte minst i media, och förstärkt en nisch inom sponsring som nu även blir en egen kategori i sponsrings- och eventbranschens årliga gala Gyllene Hjulet: endorsment, det vill säga när en känd person förstärker ett företags varumärke och bidrar till att skapa affärsnytta. 

Zlatan-kampanjen platsar även i en annan ny kategori tacka vare den virala delen av kampanjen: digitala event. 

Accepteras Zlatan-kampanjen?

Volvos Zlatan-kampanj är rikligt prisad. Det ska bli intressant att se om även vår bransch tar den till sitt hjärta – förutsatt att Volvo lämnar in ett bidrag vilket jag förstås hoppas. I mitten av mars får vi första svaret. Då avgör juryn vilka bidrag som ska nomineras till Gyllene Hjulet, som arrangeras den 26 mars. 

Det ska också bli intressant att se vad vår störste fotbollsspelare genom tiderna kan skapa tillsammans med den norska klädjätten Dressman. 

För mig känns inte kombinationen klockren vad gäller respektive varumärkes positionering, men Ibra har överraskat förut – och gör det säkert igen på en för honom ny marknad.