När idrott också blev en industri

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
De var först med att skapa en exceptionell mediahajp, de banade väg genom kontakt med världsledande managers som säkrade deras ekonomiska framtid. 70-talet innebar ett internationellt genombrott för svensk idrott.
När världsscenen blev Sveriges egen och då blågult fanns med i toppen i många idrotter, allt det började med 56-ornas genombrott. Först kom en, sen en till, ytterligare en och snart var de många – våra världsstjärnor. Foto: Mihcael Probst, AP Photo/TT

 

Det föddes 107 960 barn i Sverige 1956. De fick heta Jacob, Stig och Beatrice, Marcus och Harald. Men framförallt; Björn, Ingemar, Thomas, Frank, Linda och Peter. 

De som vi på 70-talet lärde känna tack vare efternamn som Borg, Stenmark, Wassberg, Andersson, Haglund och Lindmark (Pekka). Främst för det de gjorde. 

Lyftet för Sverige

70-talet blev det stora lyftet för nationen Sverige. Mycket tack vare de berömda 56-orna som nu tillägnas fyra dokumentärprogram i Sveriges Television.

1956 - det var året när Sovjet slog ner Ungernrevolten, Sixten Jernberg blev OS-kung i Cortina, ryttarna hade sitt OS i Stockholm och det hade varit en fantastisk sommar året innan.

Björn Borg och Ingemar Stenmark står naturligtvis i särklass. Inga svenska idrottare har så markant påverkat sin omgivning, sin sport, folkets vanor och rutiner. Inga svenskar har, före eller efter, som dessa två dundrat in i idrottsvärlden som revolutionärer. De står som milstolpar, som monument över svensk idrott, när den bytte skepnad från de glada amatörernas dagar till de professionella, välbetalda underhållarnas tidevarv.

För det som såddes 1956 (nåja, 1955 då) skördades på 70-talet, det decennium då Sverige lyfte till en ny, självsäkrare, internationellt fräckare och företagsammare nation. På alla plan.

För Sverige i tiden, visst

Att en ny, ung kung klev upp på tronen (1973) är kanske en parentes i sammanhanget men ”För Sveriges i tiden” passar rätt väl in på vad som kom att ske. Abbas seger i Melodifestivalen (1974) betydde starten för Sverige också för en musikindustri som ännu idag knoppar av sig den ena stjärnan efter den andra.

70-talet är det starkaste svenska idrottsdecenniet och kom att betyda den stora internationella inbrytningen i sporter där inga svenskar tidigare ansetts konkurrenskraftiga nog.

Det började med Stellan Bengtssons VM-guld i bordtennis 1971. Så många drömmar som spirat bland talanger i dragiga, råa källarlokaler men stannat där, medan först japaner, sedan kineser knep om racketen som en penna och viftade bort allt motstånd. Stellan var också en banbrytare. En storhetstid skulle följa.

OS i München 1972: Ulrika Knape och Gunnar Larsson. Och så kom de på rad; Björn Borg och Ingemar Stenmark först, sedan Linda Haglund på kvicka ben, Frank Andersson som utmanande atlet och flickidol, lite senare Thomas Wassberg, som blev fördröjd av ett benbrott när genombrottet skulle ske 1978, han fick vänta ett par år till.

Ralf Edström, när han dyblöt i åskregnet sköt in tidernas finaste svenska VM-mål över huvudet på Västtysklands målvakt Sepp Maier i Düsseldorf 1974, fick oss under en magisk sekund att tror, att Sverige faktiskt kunde bli världsmästare i fotboll.

Davis Cup-seger för första gången (1975), Anders Gärderuds och Bernt Johanssons OS-guld i Montreal 1976, Ronnie Petersson Formel 1-stjärna (tragiskt förolyckad 1978), Malmö FF i Sveriges enda Europacupfinal i fotboll 1979.

Främst respektive populärast

Björn Borg är Sveriges främste idrottsman genom tiderna, Ingemar Stenmark den populäraste. De var först med att skapa en exceptionell mediahajp, de banade väg genom kontakt med världsledande managers som säkrade deras ekonomiska framtid.

Researrangörer, hotellägare, skidanläggningar, liftkonstruktörer, skidfabrikanter, raketförsäljare, sporthandlare; en hel industri växte så det knakade i sprutet efter Stenmarks slalomskidor och i luftdraget när Borg slog sin dubbelfattade backhand.

På åtta år ökade antalet aktiva i alpin skidsport från 500 till 4 450, antalet tävlingar från 230 per år till 1380. Det var hausse i skidvärlden. Det såldes 100 000 utförsskidor mera per säsong, omsättningen i branschen höjdes med miljardbelopp medan Ingemar höll på.

Björn Borg fick tennishallarnas väggar att bågna av trycket från alla som ville spela, inte minst föräldrar som satte racketar i handen på sina 6-åringar i förhoppningen om att de också skulle kunna bosätta sig i en vit villa i Monaco på ålderns höst. 

Åren mellan 1974 och 1978 byggdes 707 nya ute- och innebanor för tennis i Sverige. Det var en boom och en ny kursriktning för medelklassens motionsvanor som kan jämföras med den som golfen åstadkom några decennier senare.

Medlemsantalet i tennisklubbarna ökade från 65 000 till 117 000, de licensierade spelarna från 21 000 1972 (Borgs DC-debut som 16-åring) till 48 000 1980.

Pekka Lindmark ska vara med!

Linda Haglund (död i november 2015) snuddade vid den olympiska prispallen i Mosk  va 1980 (4:a) i konkurrens med det mäktiga östblocket.

Frank Andersson förenade en atletisk kropp och en elegant brottarteknik med ett rikt partyliv, han blev en medial favorit, större än sin sport, och gav brottningen ett popularitetslyft. Nu vet jag inte vad som skall rädda livet på den sporten i en it-generation med musarmar som inte är mycket att förlita sig på.

Thomas Wassberg var Franks motsats, han vann popularitet på sin tystlåtna, lite buttra klassiska skidåkarcharm, han borde k-märkas.

Hockeymålvakten Pekka Lindmark höll liv i karriären längst av dem alla. Han har sitt osynliga monument i Malmö, där han ännu en bit in i 90-talet var en bärande balk i entreprenören Percy Nilssons mästarbygge.

Varför Pekka inte finns med i TV-dokumentären förstår jag inte. Han bär på en fin mänsklig historia långt från miljonkontrakt och lyxliv i Monte Carlo och har också medaljens baksida att visa upp.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

Länsstyrelsen i Kalmar län har nu godkänt kommunens, och SHL-laget IK Oskarshamns förslag, om att bygga en ny centrumnära hockeyarena, belägen vid den norra infarten.

-Ännu ett steg mot en ny arena, det är förstås mycket glädjande, kommenterar Johan Göransson, ny klubbdirektör för säsongen efter  Martin Åkerberg som valde att stiga av våren  2022. 

Sommaren 2019  föll Sverige/Stockholm med röstsiffrorna 47-34 mot Milano /Cortina om värdskapet för 2026 års olympiska vinterspel. Folkopinionen och Stockholms stad, som vägrade att lämna ekonomiska garantier, var avgörande för IOK:s val.

Fyra år senare är SOK, Sveriges Olympiska Kommitté och RF, Riksidrottsförbundet samt Sveriges Paraolympiska Kommitté beredda att ännu en gång pröva lyckas hos IOK.  Sverige har sökt OS värdskap inte mindre än nio gånger tidigare – utan att ha lyckats. Tionde gången gillt?

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Här får gärna flera banker runt om i Sverige ta intryck och göra likadant - så kan många föreningar tänkas resonera efter nyheten från norr. De styrande på Sparbanken Nord var på sitt bästa humör och tog beslutet att dela ut 200 000 kronor vardera till de elitsatsande föreningarna i länet och där partnerskap finns sedan tidigare.

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Vid årsskiftet 2018-2019 förändrades finansieringen av Sveriges Television (SvT), Sverige radio (SR) och Utbildningsradion (UR).  Sedan 1/1 2019 bokförs TV-licensen  eller public service- avgiften på varje svensk medborgares skattsedel. Beloppet är 1 300 kr/person årligen och är reducerat för personer med låga förvärvsinkomster.

Lagändringen är bakgrund till en skarp mediadebatt om OS, och Jan Scherman, tidigare vd på TV 4 har levererat besk kritik av SvT:s inköp av rättigheter för de olympiska spelen 2026-2032.

1 372 298 263 kronor, 121 miljoner euro i klartext,  - för köp av en fotbollsspelare, Det väcker reaktioner inte bara i fotbollvärlden. Och den berörde, argentinaren Enzo Fernández fyllde 22 år  så sent som för en dryg vecka sedan och får nu pressen att leverera i sin nya klubb, Chelsea.