Förståelsen av hur event skapar ringar på vattnet för andra är viktigt både på kort sikt för att möjliggöra återhämtning i samhället och på längre sikt för att utveckla det ekonomiska värdet både för idrotten och för samhället.

Den nya satsningen ska utveckla metoder och samla in statistik som kommer att kunna presenteras i början av sommaren 2022. Arbetet finansieras av RF tillsammans med Svensk Scenkonst, Svensk Live och Visita. Dessutom får satsningen stöd av Tillväxtverket som nyligen beslutade att bidra med 1,5 mkr av den totala budgeten på 2,4 mkr. 

Redovisa statistiken

Projektet ska drivas av Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF) som projektägare. Statistiken, som kan följas upp årligen, ska redovisa evenemangens ekonomiska bidrag till Sverige inklusive bidraget till besöksnäringen och antalet arbetstillfällen.

Under pandemin så har behovet varit tydligt för fler. I somras släppte Stockholms Handelskammare en rapport om ”Näringen som väcker puls – evenemangsnäringens betydelse för samhällsekonomin, platsen och människors upplevelser”. En rapport som kan ge en föraning om vilken typ av information som kommer från den nya satsningen. I Handelskammarens rapport konstaterades bland att 123.000 arbetar i evenemangsnäringen, ofta är det instegsjobb eller gig-jobb. Detta motsvarar 2,4 procent av det totala antalet sysselsatta i Sverige när det är omräknat till helårsarbeten. 

Men även de ekonomiska effekterna är viktiga att kartlägga. I samband med Stockholm marathon 2018 var det turistekonomiska värdet 91 miljoner. Bara en bråkdel av detta kommer eventarrangören tillgodo. I stället gynnas främst restauranger (25 procent), logi/hotell (24 procent) och butiker/shopping (20 procent) av att personer är intresserade av event som exempelvis motionslopp.

Det är således inte idrotten som syns i den traditionella statistiken, vilket innebär att det är inte heller idrottsevenemang som prioriteras i samband med politiska beslut. I stället tas idrotten och evenemang som givna och bortprioriteras.

Omsätter miljarder

Stockholms handelskammares rapport bedömer att evenemangsnäringen tillskott till BNP är 1,7 procent av Sveriges BNP. Stört avseende direkt konsumtion inom eventnäringens omsättning på 17,2 miljarder är stora arenaarrangemang som omsätter 5,4 miljarder, följt av mässor 2,5 miljarder. Störst inom idrotten är idrottsevenemang/motionslopp med 2,1 miljarder följt av Idrott – SHL (seriespel ishockey) med 0,8 miljarder och Idrott – allsvenskan (seriespel fotboll) med 0,6 miljarder.

Genom att nu etablera en mer officiellt och årligt återkommande statistik om evenemangsnäringen så blir det lättare att främja utvecklingen av både kultur- och idrottsevenemang och verka för beslut som ger kraft för idrotten att utvecklas. Detta är viktigt både för återhämtning och för långsiktiga satsningar