Dagens Nyheter tog på I fredags tog Dagens Nyheter upp riskerna att ungdomar som idrotten har lätt att tappa nu försvinner än snabbare till följd av de nya reglerna. Sveriges större motionslopp skrev en debattartikel i Göteborgs Posten om den ökade folkhälsorisken till följd av hårdare restriktioner.

Jidesten pekade på betydelsen

Susanne Jidesten, generalsekreterare i Frisks & Svettis lyfte betydelsen för idrott och motion både i TV4 morgon och i hälsopodden "Hälsa för ohälsosamma” som släpptes i torsdags, den senare tillsamman med undertecknad.

Men det är inte bara idrotten som är oroliga av utvecklingen Anna Mia Ekström professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet har uttalat sig att ” Strikta nedstängningar har varit väldigt skadliga för folkhälsan i stort i världen. 

Man kan vara ganska säker på att fler har dött av restriktionerna än av Covid-19”. 

I Sydsvenska Dagbladet i söndags utrycker GIHs Elin Ekblom Bak, som kanske kan mest i Sverige om livsstil och folkhälsa:  ”Det vore väldigt förvånande om regeringen inte tar tag i detta, med tanke på den situation vi är i nu, för uppenbarligen går det ju att förebygga allvarlighetsgraden av den här sjukdomen. Nu är det dags.” 

Även WHO gick i veckan ut med nya riktlinjer för att öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet. 

I Sverige ska FHM under våren för första gången presentera svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat långvarigt sittande. Men det är inte riktlinjer som krävs utan agerande. 

Sverige måste klara av att agera både på kort och långsikt. Andra europeiska länder agerar mer långsiktigt under pandemin. 

Motionslopp för 4 000

I Finland har motionslopp i form av exempelvis Helsinki City Run kunnat arrangeras med fler än 6000 deltagare, utan ökad smitta. Det visar att ett land med skarpare smittskyddsregler kan agera med både kort och långt perspektiv. I England har man från början av pandemin följt utvecklingen av folkhälsa löpande och regelbundet genom undersökningar av Sport England. Redan i början av pandemin kunde britterna konstatera att hälsoeffekterna slår ojämnt sociodemografiskt. Personer i områden som redan har sämre hälsosituation kunde inte utnyttja möjligheten till att planera sin tid och motionera när stora delar ställde om till hemarbete. 

I dessa grupper är riskerna för folkhälsosjukdomar som diabetes betydande. För att inte detta ska förvärras behövs en mångfald av insatser för ökad hälsa, något som idrotten försöker bidra till. Initialt under covid-19 ökade motionerandet hos de som arbetade hemma. Personer fick mer tid vilket man utnyttjade genom att gå, springa eller på annat sätt motionera. Men dessa initiala effekter har minskat och till och med försvunnit. 

Rutiner som personer tidigare utvecklat för att få ihop dagarna förändrades i och med hemmaarbete. Som träna på väg hem från jobbet eller att springa med kollegorna på lunchen. Det sociala kit som träning innebär finns inte på hemmakontoret, vilket kan vara en anledning till att så väl rutinen kring träning som motivation att träna har sjunkit under sommaren och hösten. 

Det positiva ur ett folkhälsoperspektiv är att både gående och cyklande har blivit betydelsefulla sätt att resa och som alternativ till trång kollektivtrafik. 

Dessa beteenden har uppmuntrats mycket mer internationellt än i Sverige, I Finland exempelvis har Finland ökat investeringarna i cykelinfrastruktur med 43 miljoner euro, vilket både värnar folkhälsan och städernas gröna omställning. 

Vi tappar lusten i höstmörkret

Nu visar undersökningarna på ett minskat motionerande. Höst och mörker minskar intresset att röra på sig och där med förvärras också folkhälsoeffekterna. 

Det kanske mest alarmerande i den brittiska undersökningen är att andelen som ser positivt på motion har fallit med 10 procent. Beteende och attitydförändringar påvisar att det blir allt svårare att motverka utvecklingen av den stillasittande-pandemin. 

I och med att England följt folkhälsoeffekterna och sett riskerna så agerar man helt annorlunda än Sverige i de riktlinjer som träder i kraft den 2 december. Här värnas motion, träning och folkhälsa. 

Även under den mest allvarliga smittrisknivån (very high alert) uppmuntras organiserad träning, gym och simhallar. Svenskarna behöver lära. Våra politiker och myndigheter måste ta idrotten och folkhälsan på allvar. Idrottens engagemang måste få verka.