Idrotten är mer politiskt betydelsefull i dessa länder. I Sverige tar man idrotten för givet.

Detta är extra tydligt i de senaste veckornas charad som Mikael Damberg och Amanda Lind har ägnat sig åt. Det är tydligt att Amanda Lind förstår frågorna, men Miljöpartiet ser frågorna som sekundära och ointressanta i relation till Preems raffinaderi i Lysekil. 

Det innebär att frågan omöjligt kan prioriteras för att få Mikael Damberg och de andra i regeringen engagerade i idrottens utmaningar.

För idrotten är kompetensationspengar naturligtvis viktiga för att överleva, men idrotten brinner för idrott och inte för kompensationsstöd. Ett stöd som övertid bara eroderar svensk idrott och dess förutsättningar. Idrotten vill få förutsättningar att arrangera för att engagera och göra skillnad.

Nästa vecka planerar regeringen att öka antalet publikplatser till 500, men även här går man fel. Man utgår från sittplatser som normgivande, eftersom polisen då kan kontrollera att folk sköter sig. Vid  tävlingen i Portugal ser hälsomyndighetens bedömning till att varje person kan hålla rätt avstånd för social distansiering.

Helt fel beräkningsgrund

Sittplatserna ses snarare som en begränsning till att hålla avstånd. Att utgå från avstånd och arenans eller tävlingsområdets förutsättning skulle öppna upp för den mesta av idrotten till en livsöverlevande nivå ganska omgående. En nivå som minskar beroendet av kompetensationstöd.

Men för att komma till dessa lösningar måste politikerna ha vilja att lösa problemen i stället för att köpa sig fria. När Mikael Damberg den 17 september debatterade i riksdagen om motionsloppens villkor, var han varken uppdaterad på motionsloppens förutsättningar eller hur arbetet med anpassning av ordningslagen för idrotten förlöpte. 

Detta var tydligt utifrån argumentationen där han bland annat trodde att 500 personer skulle gälla redan från 1 oktober. 

Det är inte bara Mikael Damberg i regeringen som visar på ointresse för idrotten, även om man vill påskina att man bryr sig. I samband med att regeringen i slutet av september meddelade att man har för avsikt att införa undantag i förordningen till ordningslagen deklarerade man också att Folkhälsomyndigheten skulle få i uppgift att se om och hur utomhusidrott och motionslopp skulle kunna få lättnader. 

Tegnell har inte fått uppdraget!

I går ställde Orienteringsmagasinet Skogssport frågan till Anders Tegnell om man fått något uppdrag från regeringen. Svaret var att något uppdrag från regeringen hade Folkhälsomyndigheten inte fått.

Samma ointresse är tydligt när regeringen inte ens bemödar sig att svara på idrottensbehov av att kunna välkomna aktiva och funktionärer till internationella tävlingar i Sverige.

Problemet med att politikerna inte vill och inte förmår är att idrotten drabbas. Men inte bara idrotten utan även det idrotten levererar. En mindre fungerade idrottsrörelse leder till ökade kostnader inom många olika områden, liksom sämre folkhälsa och minskad turism.