Frågan är central. Idrotten behöver en tidsplan. Stora delar av den berörda idrottsrörelsen har nu krishanterat, omplanerat ett antal gånger och troligen i många fall arbetet illegalt eftersom man varit tvungna att vara permitterad samtidigt för att klara sin idrotts ekonomin.

Tid till rätt förutsättningar

Kommer vi ha publik i fotbollsallsvenskan i år? Kommer ishockeyn drabbas? Är det möjligt att ha Stockholm International Horse show i Globen i november? Hur drabbas Vasaloppet 2021? Vilka förutsättningar får Göteborgsvarvet att välkomna löpare till Göteborgs 400 års jubileum. Finns det även risk för att UEFA Women’s Champions League finalen i maj inte blir av.

Osäkerheten är stor kring evenemang. Idrottsarrangörer likväl som mässor och kulturarrangörer har behov att planera och skapa rätt förutsättningar för sina evenemang. I dagsläget finns en betydande osäkerhet inte bara i höst utan även 2021. Frånvaron av evenemang på arenor kommer troligen drabba idrotten framöver då fastighetsägarna kommer behöva täcka sina kostnader.

Långa processer

Att skapa insikt i hur sanktioner lyfts är centralt. Ett datum är naturligtvis det mest önskvärda, men i många fall räcker det med få bättre kunskap om hur beslut kommer fattas, processerna och logiken bakom. 

I andra länder har det signalerats att internationella idrottstävlingar inte kommer genomföras höst och vår 2021. Enligt SVT riskerar Lillehammers världscuptävling i skidor första helgen i december ställas in och likaså tävlingarna i tjeckiska Nove Mesto i februari.

Osäkerhet runt OS

Dessutom kommer vi leva i en osäkerhet kring OS i Tokyo en lång tid framöver. Världscupstävlingar liksom stora event behöver lång framförhållning och därför behövs en tidsplan som diskuterar 2021 att utvecklas så snart som möjligt.

De stora motionsloppen har normalt en planeringshorisont på 12 till 18 månader. Förändringar till det kommande året behöver beslutas innan det innevarande årets event genomförs. En anledning är att anmälningar öppnas direkt efter målgång för att behålla lojalitet och kontinuitet. Utifrån deltagarens upplevelse läggs grunden för relation och kommunikation, vilket samordnas med sponsorer och andra intressenters planer.

Året runt-arbetet är också anledningen till att arrangörer tar på sig betydande kostnader innan eventen, vilket gör det svårt att betala tillbaka deltagaravgifter, även om de så skulle vilja.

Något sex specialförbund uppmärksammat i en debattartikel i förra veckan i Aftonbladet och vilket även gått att läsa i Idrottens affärer.

Osäkerhet hos deltagarna

Tidigare år har Vasaloppet eller Vätternrundan fulltecknats på några minuter när anmälningen öppnats. Det sker inte i dag. Osäkerheten hos alla parter är stor. Loppen ser en trolig nedgång av deltagare 2021, om man nu kan genomföra loppet i samma format som tidigare.

I USA (Running USA) frågades 400 arrangörer om det kommer kunna genomföras massloppsarrangemang under 2020. 95 procent svarade att de inte tror detta. En annan internationell loppundersökning visar på att man tror att 2021-års deltagarnivåer kommer sjunka med minst 30 procent. Med andra ord så är osäkerheten är mycket stor. 

Att Folkhälsomyndigheten inte är behjälpliga med skapa förståelse för hur deras beslutsramverk ser ut försvårar för alla aktörer som planerar upplevelser i framtiden, oavsett om det är ligaspel, motionslopp, konserter, mässor eller andra idrottsevenemang. Eftersom alla dessa aktörer tar på sig kostnader i att skapa upplevelserna och händelserna innan eventen sker, så ökar idrottens sårbarhet än mer av att sakna information. Amanda Linds svar på David Josefssons fråga kommer därför bli mycket värdefullt för många aktörer.