RF påvisar med stöd av sin scenarioanalys att idrotten behöver minst 2 extra miljarder och troligen upp till 4 extra miljarder. Detta kan låta mycket. I själva verket är det lite med tanke på de kostnader icke aktivt liv skapar. Exempelvis är de främsta riskfaktorerna för att utveckla Diabetes-typ 2 är rökning, fetma, psykisk ohälsa och stillasittande/frånvaron av kondition.  Bara kostnaderna i Sverige för diabetes-2 var 2014 11,4 miljarder per år och växande. Den roll idrotten har för att skapa hälsosamma mönster och därmed minska riskfaktorerna är påtaglig. 

Galopperande utgifter för folkhälsan

Liknande kopplingar kan göras till psykisk ohälsa, integration, skolresultat med mera. Under 2018 bedömdes samhällskostnaden för sjukskrivingar på grund av psykisk ohälsa ligga på cirka 80 miljarder per år. Det är väl känt att motion och idrott minskar risken för psykisk ohälsa.

Det finns ett värde att påtala Sveriges ökade folkhälsoskuld och dess kostnader för att på detta sätt än tydligare påvisa på de negativa effekter som samhället drabbas av för att idrotten hämmats och fortsätter att hämmas att leverera sina värden.  Exempelvis trots att 15 – 18-åringar nu efter månaders uppehåll tillåts komma tillbaka i träning, så vet vi inte hur många som slutat eller är på väg att glida bort från idrotten. Detta är en oro jag tror jag delar med nästan alla i idrotts-Sverige. 

Att cuper och motionslopp nu riskeras att ställas in för andra året i följd gör att den extra inspirationen som krävs för att hålla aktiva som prioriterar idrott för det sociala och sitt levnadsmönster fortsatt idrottsaktiva svårare. Inspirationen och lockelsen till cuper och motionslopp är för åtskilliga som nu varit utanför organiserad träning i månader otroligt viktigta för att lockas tillbaka. 

Glädjen som idrott ger

För det är viktigt att hitta tillbaka till sammanhang och den glädje idrott kan innebära. 

 Den motor idrottsinfrastrukturen med mångfalden av cuper såsom Aroscupen, Partille cup eller Storsjöcupen ger i likhet med motionsevenemang är nav och nödvändiga för att säkerställa kraft i återhämtningen. 

Dilemmat är att många av dessa evenemang inte klarar ekonomiskt ett år till utan att arrangeras eller bara få den stödersättning de fick under 2020. För arrangörer, deltagare och funktionärer finns dessutom en mycket stor ovisshet om och hur dessa evenemang kan arrangeras i vår och i sommar. Detta är ett stort problem för nu utan även för framtida folkhälsa.

Tidigare i veckan meddelade RF att man förändrat sin referensgrupp för kommande coronastöd, vilket troligen även omfattar ett möjligt återstartsstöd.  Om RF får ytterligare 2-4 miljarder kronor  kommer denna grupp var viktig för att se till att medel inte bara fördelas brett, utan att de investeras på ett sätt som gör att vi säkerställer att idrotten snabbt återhämtas och dessutom att den framtida folkhälsoskulden motverkas med hjälp av idrottens förmåga att skapa livsstil, engagemang och välmående.