Ännu har idrotten inte tydliggjort sina behov. Men givetvis vill RF vara med i racet om ytterligare medel, men har valt en längre väg genom att inventera framtida risker för idrottsrörelsen genom att diskutera olika scenarios. 

Därefter ska en behovsframställan formas. Under andra halvan 2020 har idrotten fått 1 miljard i extra stöd utifrån ett behov som var betydligt mer än dubbelt så stort.

Villkoren förändrade

I och med att pandemin gått från något som bara skulle ge effekter under ett par-tre månader till att bli något som får konsekvenser under 1,5 år så ändras behoven markant. Samtidigt förändras också villkoren hur pengar bör fördelas och var de gör mest nytta. 

RF och regeringen måste förändra perspektiv på hur idrotten ska få stöd. Behoven och kraven är inte de samma som när beslutet kring fördelningskriterier fattades i våras.

Men hur ska då pengarna fördelas? 

I tidigare artiklar i Idrottens Affärer har jag lyft fram behovet att värna idrottens motorer, men för att bredda perspektivet har jag ett förslag som redan är beprövat.

Vi kan ta lärdom av hur USA återfick kraft efter 30-talets depression. I samband med att Franklin D Roosevelt blev vald president 1932 lanserade han the ”New Deal” som innehöll 3R – relief, recovery och reform. Alla tre aspekterna är viktiga för att se till att en återhämtning blir en återhämtning med kraft och inte att pengar hamnar i ett svart hål.

Tre vägar till återhämtning

Relief – syftade till att ge tillfällig hjälp till de värst utsatta. De stöd som idrottsrörelsen hittills fått är ”relief”-pengar. De har varit viktiga. Aldrig tillräckliga. Samt inte varit anpassade för att idrotten ska kunna hantera en pandemi som sträcker sig över längre tid eller har stor osäkerhet med tillfälliga förändringar och nya förutsättningar.

Recovery –designat för att ekonomin skulle återkomma. Inom idrotten handlar det om att idrottens motorer såsom ligaspel, motionslopp, TV-idrotter ska ges förutsättningar för att verka på ett sätt så att de kan hjälpa sina idrotter eller lokala samhällen att återhämta sig. Detta innebär inte att fokus är att rädda enskilda klubbar eller lopp, utan att se till att de verksamheter och stöd som får multipel effekt. Med utbetalningar följer tuffa villkor, med bl ade lönesystem eller transfersystem inom de stora lagsporterna.  

Reform – syftade till att se till att förändra strukturer vilka skulle se till att USA inte hamnade i samma ekonomiska depression igen. Inom idrotten finns flera områden som behöver reformeras. Om vi bara ser till pandemin krävs tydliga riktlinjer och guidelines mot både aktiva och publik. Riktlinjer som behöver uppdateras och utvecklas. Förtidsbetalningar i form av säsongskort eller startplatser måste anpassas för att de ska få acceptans av supportrar och deltagare. 

Men pandemin har också påvisat behoven av att förändra idrottsstrukturer och göra dessa mer flexibla. På lokal nivå – hur säkerställer en klubb att rekommendationer följs, t ex att alla byter om hemma istället för att utnyttja omklädningsrum. 

Så många frågor

På nationell nivå – vad krävs av regler i seriesystemen såsom öppna eller stängda serier, vad händer i samband med att lag drabbas av sjukdom, hur kan och ska eventarrangörer verka för smittsäker och smidig logistik? På internationell nivå – hur många världcuptävlingar kan genomföras inom skidor i en värld med begränsning i resande och regleringar. Eller framför allt, vad kan och bör aktiva planera vid internationella tävlingar?

Idrotten är i dag beroende av offentliga medel, något som kommer vara begränsat för en snabb återhämtning. Även här kommer alternativ behöva diskuteras. Hur kan svensk idrott verka i en miljö som är både kommersiell och ideell? De kommersiella krafterna och strukturer ska forma framtiden på det mest effektiva sättet. 

Flera av de beslut som krävs för att idrotten ska bli hämta sig kräver inte bara ekonomiska medel utan även idrottspolitiska beslut och ledarskap. Det är den självklara huvudfrågan på Riksidrottsforum nästa helg.