Jättebehov av idrottsentreprenörer
Att vara ledare i en tid som denna när vi befinner oss mitt i en kris och ta ansvar och orka tänka på vad som kommer sen är svårt, men nödvändigt. Vi vet ännu inte hur svår denna kris är och blir. Vi vet inte ens förutsättningarna för det innevarande året - om det överhuvudtaget blir fotboll, om vi kommer att få resa utomlands, om vi kommer att få möjligheten att samla människor som publik eller deltagare.
Just nu görs ett imponerande arbete av många idrottsorganisationer för att mildra effekten av regler och restriktioner, hantera de som vill förbättra sin position och driva egna frågor på idrottens bekostnad (t ex Konsumentverket) och samtidigt skapa hopp bland aktiva och fans. Detta är en otacksam uppgift eftersom många beslut inte är de beslut som idrottsledare önskar ta, men tyvärr tvingas till.
Vi behöver ha en framtidsbild
Samtidigt är det vid dessa tillfällen som det kanske är än viktigare att försöka orka skapa en framtidsbild, vilken man kan fatta beslut emot. Ett tillvägagångssätt man kan tillämpa är att reflektera kring olika scenarios och framtidsbilder.
När man gör scenarioövningar brukar man se till vad man vet och vad är svårt att bestrida. Detta blir en referensram för andra mer osäkra faktorer, även om vissa av de dessa har en större påverkan eller hävstångseffekt för olika möjliga utfall.
Vad vet vi om post-corona?
- Staten har tagit på sig statskulder
- Kommunernas ekonomi prövas till bristningsgränsen
- - Arbetslösheten kommer bli större
- -Den sammanlagda ekonomin blir mindre än tidigare
Mindre offentliga bidrag
Vad innebär det för idrottsrörelsen?
Det är svårt att se att offentliga bidrag ökar till idrottsrörelsen de kommande åren, så vida inte värdet är tydligt. Det finns helt enkelt inte medel. Att det finns ett löfte om oförändrat LOK-stöd är mycket positivt, eftersom det innebär att idrottsrörelsen från det offentliga inte lär får mindre medel för den löpande verksamheten.
Vad är troligt post-corona?
- Ökad digitalisering – mer hemarbete, mindre resande, ökad digital konsumtion
- Förändrade förhållningsregler – mer social distans och ökad oro
- Tillväxt och återhämtningsfokus – kanske grönt men troligare fokus och stimulans av kärnverksamheter
- Betydande skillnader hur människor, grupper och företag drabbas
Vad innebär detta för idrottsrörelsen?
Många annorlunda krav
Vi hamnar i en än mer osäker och segmenterad miljö. Där villkoren blir än mer olika för idrotter, förbund, utövarare och fans. En enskild lösning är svårare att hitta utan förbund måste hantera större olikheter och bredd. Det kommer vara många olika nya krav som måste tillgodoses – till exempel förändrade krav på stora folksamlingar, både publik och deltagare. Detta ställer krav på att förändra arbetssätt och vad och hur man erbjuder idrott.
Samtidigt innebär dessa förändringar att nya behov skapas. Integrationsutmaningarna försvinner inte utan idrotten kanske har än större behov att fylla i samband med ökad arbetslöshet, som ofta drabbar de som redan har det sämst. Hemarbete bör ha konsekvensen med ett ökat behov av social tillhörighet och motion – två områden som idrotten kanske är bäst på att leverera.
Det finns många flera öppningar för idrotten och även förväntningarna på idrotten framöver.
Nya villkor
Vad är viktigt för att idrotten ska kunna utvecklas post-corona?
Konkurrensbilden inom idrott för föreningssverige är hård. Vi ser mindre intresse för unga att vara med i föreningar, utan i stället väljer man kommersiella alternativ. Föreningar och förbund måste förstå att omvärlden förändras och att strukturen måste hänga med. Vi behöver inse att sättet att utveckla är intimt kopplad till förmågan och förutsättningarna att driva hybridorganisationer – dvs kombinera det ideella med intäktsbefrämjande och målgruppsanpassad verksamhet.
RF och idrotten i stort behöver se till att lagar, regler och strukturer tillåter idrottsrörelsen att utvecklas – centralt och framför allt lokalt med ökat entreprenörskap. Ett entreprenörskap som tillåts att svara upp mot samhällets och svenskarnas behov. Ett entreprenörskap som tillåter idrotter, även de små, att utvecklas. Detta är utmanande, men om man inte gör det kommer svensk idrott eroderas.
Mest lästa just nu
Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner den vägen till idrotten..
Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas.
Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.
I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.
Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.
I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar.
Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.
ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.
Skriv kommentar