Få andra delar i samhället bär samma ansvar, vilket idrotten bör kompenseras för och inte uppfattas som en fri resurs att utnyttja för att kommunicera ut det allvarliga läget till Sveriges idrottande befolkning.

Inte heller får vi glömma bort att restriktionerna som lamslår vår verksamhet leder till mycket stora konsekvenser för svensk folkhälsa och psykisk ohälsa. Frånvaro av både rörelse och social samhörighet får djupa och långvariga konsekvenser.

Behöver kompenseras - rejält

Det har forskare och andra debattörer påtalat liksom RFs lyft i sina framtidsscenarier. Här behöver svensk idrottsrörelse få betydande extra medel, minst de 2-4 miljarder RF äskar, för att se till att vi kan bidra till att vårt samhälle kan återhämta sig till ett sunt samhälle.

Otydlighet kan leda till att delar av idrotten fattar sina egna beslut eller tänjer på gränser, vilket har hänt. Det kan också leda till ökade och höjda röster om ännu kraftigare åtgärder, vilket också hänt och händer. 

Trycket kring begränsningar i samhället är för närvarande inte att lätta på restriktionerna såsom idrotten vill, utan att regeringen ska ta ansvar och gå än hårdare fram än det som Folkhälsomyndigheten föreslår.

Idrotten i Sverige har också haft betydligt bättre förutsättningar att verka än i många andra delar av Europa, vilket i andra europeiska länder skapar huvudbry inför att kunna uppnå rättvisa på kommande mästerskap och OS. 

Trots det är svårt att veta om de restriktioner som läggs på idrotten i Sverige är lämpliga och relevanta eller ens förenade med vår grundlag. 

Inskränkningar ska vara proportionella

Under debatten om begränsningar har det vid flera tillfällen framhållits att inskränkningar i ordningslagen likväl som pandemilagen innebär inskränkning av grundlagsfästa rättigheter och tillämpningen ska användas med stor försiktighet och vara proportionerlig. 

Dessutom ska inskränkningar inte vara mer inskränkande än nödvändigt samt kunna ta hänsyn till olika verksamheters förutsättningar till smittsäkerhet. 

För att FHM och regeringen ska leva upp till detta behövs konsekvens, transparens och logik i begränsningarna.

Att vi nu befinner oss i en allvarlig situation kan exemplifieras med antalet dokumenterat smittade människor den senaste 14-dagarsperioden i Sverige var över 450 enligt Aftonbladet. För att sätta 450 i relation till något, så kan EUs gröna lista för reserestriktioner vara ett alternativ. Den listan har det rekommenderade gränsvärdet 25 nya sjukdomsfall per 100 000 personer och högst 4 procent positiva tester under de senaste 14 dagarna för att öppna gränserna inom EU för resande utan restriktioner. Det är långt dit, men det finns också ett stort spann däremellan. 

För att kunna skapa transparens och förståelse för hur regler kan förändras har flera andra länder t ex UK, Irland och Sydkorea infört ett nivåsystem med olika krav baserat på andel bekräftade fall, samt andelen positiva fall av de utförda testerna. I UK även kopplat till ökad smittspridning i form av R-tal. Detta nivåsystem ger en tydlighet och transparens för alla parter. 

Bra förslag av fotbollen

Ett bra förslag till nivåsystem presenterade svensk elitfotboll där man tydligt visar hur man är villiga att ta ansvar och anpassa sig till olika smittskyddsnivåer. Detta för att forma flexibilitet utifrån arenors och verksamheters förutsättningar. 

Vid vilka smittnivåsvärden olika smittskyddsnivåer ska tillämpas är naturligtvis något som Folkhälsomyndigheten beslutar över, men fotbollens förslag visar också på att vi tillsammans behöver skapa lösningar för att hitta rätt nivåer.

Med ett nivåsystem blir det dessutom tydligt att inte idrotten får bära ett större ansvar än andra delar i samhället!Så känns det när vi i stor utsträckning har näringsförbud på hela eller delar av vår verksamhet.