Idrotten behöver transparens inför olika regler
Att ta ett samhällsmässigt ansvar är inte idrottens utmaning, utan det är att förstå varför restriktioner införs, samt att det finns transparens och logik avseende vad man förväntar sig att restriktionerna ska leda till.
Få andra delar i samhället bär samma ansvar, vilket idrotten bör kompenseras för och inte uppfattas som en fri resurs att utnyttja för att kommunicera ut det allvarliga läget till Sveriges idrottande befolkning.
Inte heller får vi glömma bort att restriktionerna som lamslår vår verksamhet leder till mycket stora konsekvenser för svensk folkhälsa och psykisk ohälsa. Frånvaro av både rörelse och social samhörighet får djupa och långvariga konsekvenser.
Behöver kompenseras - rejält
Det har forskare och andra debattörer påtalat liksom RFs lyft i sina framtidsscenarier. Här behöver svensk idrottsrörelse få betydande extra medel, minst de 2-4 miljarder RF äskar, för att se till att vi kan bidra till att vårt samhälle kan återhämta sig till ett sunt samhälle.
Otydlighet kan leda till att delar av idrotten fattar sina egna beslut eller tänjer på gränser, vilket har hänt. Det kan också leda till ökade och höjda röster om ännu kraftigare åtgärder, vilket också hänt och händer.
Trycket kring begränsningar i samhället är för närvarande inte att lätta på restriktionerna såsom idrotten vill, utan att regeringen ska ta ansvar och gå än hårdare fram än det som Folkhälsomyndigheten föreslår.
Idrotten i Sverige har också haft betydligt bättre förutsättningar att verka än i många andra delar av Europa, vilket i andra europeiska länder skapar huvudbry inför att kunna uppnå rättvisa på kommande mästerskap och OS.
Trots det är svårt att veta om de restriktioner som läggs på idrotten i Sverige är lämpliga och relevanta eller ens förenade med vår grundlag.
Inskränkningar ska vara proportionella
Under debatten om begränsningar har det vid flera tillfällen framhållits att inskränkningar i ordningslagen likväl som pandemilagen innebär inskränkning av grundlagsfästa rättigheter och tillämpningen ska användas med stor försiktighet och vara proportionerlig.
Dessutom ska inskränkningar inte vara mer inskränkande än nödvändigt samt kunna ta hänsyn till olika verksamheters förutsättningar till smittsäkerhet.
För att FHM och regeringen ska leva upp till detta behövs konsekvens, transparens och logik i begränsningarna.
Att vi nu befinner oss i en allvarlig situation kan exemplifieras med antalet dokumenterat smittade människor den senaste 14-dagarsperioden i Sverige var över 450 enligt Aftonbladet. För att sätta 450 i relation till något, så kan EUs gröna lista för reserestriktioner vara ett alternativ. Den listan har det rekommenderade gränsvärdet 25 nya sjukdomsfall per 100 000 personer och högst 4 procent positiva tester under de senaste 14 dagarna för att öppna gränserna inom EU för resande utan restriktioner. Det är långt dit, men det finns också ett stort spann däremellan.
För att kunna skapa transparens och förståelse för hur regler kan förändras har flera andra länder t ex UK, Irland och Sydkorea infört ett nivåsystem med olika krav baserat på andel bekräftade fall, samt andelen positiva fall av de utförda testerna. I UK även kopplat till ökad smittspridning i form av R-tal. Detta nivåsystem ger en tydlighet och transparens för alla parter.
Bra förslag av fotbollen
Ett bra förslag till nivåsystem presenterade svensk elitfotboll där man tydligt visar hur man är villiga att ta ansvar och anpassa sig till olika smittskyddsnivåer. Detta för att forma flexibilitet utifrån arenors och verksamheters förutsättningar.
Vid vilka smittnivåsvärden olika smittskyddsnivåer ska tillämpas är naturligtvis något som Folkhälsomyndigheten beslutar över, men fotbollens förslag visar också på att vi tillsammans behöver skapa lösningar för att hitta rätt nivåer.
Med ett nivåsystem blir det dessutom tydligt att inte idrotten får bära ett större ansvar än andra delar i samhället!Så känns det när vi i stor utsträckning har näringsförbud på hela eller delar av vår verksamhet.
Mest lästa just nu
Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner den vägen till idrotten..
Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas.
Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.
I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.
Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.
I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar.
Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.
ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.
Skriv kommentar