På kort sikt är det som är mest förvånande att det inte verkar finnas en uppstartsplan. FHM och RF har månadsmöten när idrotten dagligen går på knäna. Att fatta beslut om när vi kan tillåta 500 personer och fler på våra evenemang och tävlingar kanske inte av medicinska skäl kan göras förrän i augusti. Men att förbereda idrotts- och evenemangssverige hur vi kan agera säkert i samband med återstart vore en självklarhet att arbeta med. För även om vi har en traditionell industrisemester förnärvarande så är denna period också högintensiv för idrott och event. 

Utvärdera direktiven

En naturlig fråga som skulle kunna arbetas med är att utvärdera om det räcker med de direktiv som fotbollen och andra förbund har utvecklat eller om dessa behöver utvecklas. Riktlinjerna har sin utgångspunkt i att förhindra smittspridning, 

Om FHM och den svenska strategin kommer att gå över till en fas där smittspårning blir viktigare (i likhet med andra länder) kanske inte riktlinjerna räcker. Kraven och förutsättningarna för publik på arenor och deltagande i motionslopp kanske kräver att arrangören kan vara stöd till smittspårning. 

Att utveckla lösningar för smittspårning kräver tid och att i detta läge inte ens föra diskussion om nästa steg gör att konsekvenserna av pandemin bli större. Idrotten tar och vill ta ansvar, men utan information och dialog så tar allt längre tid. De ekonomiska konsekvenserna blir också mycket mer omfattande. 

Ytterligare ett dilemma här är att de ekonomiska strukturerna kring idrott-, evenemang och kultur inte är traditionella, utan beslut behöver framförhållning och dessutom består produktionen av evenemang av många aktörer som samverkar. Aktörer som traditionellt inte syns eller hörs speciellt mycket, men som drabbas hårt.

Snart får vi se offren

Konsekvenserna för idrotten i höst och under 2021 har vi bara kunnat skymta. Flera klubbar har räknat på konsekvenserna och tagit hårda beslut, eftersom ekonomin inte finns att driva ”business as usual”. 

Är det bara speedwayklubben Smedernasom inte klarar av en säsong utan publik? Är de andra Speedwayklubbarna mer solida, eller sticker de huvudet i sanden? Kommer Smederna 2021 vara bättre rustade 2021 än de andra lagen som urholkar sin ekonomi? 

Inom idrotter som volleyboll, basket och innebandy väljer flera klubbar att kliva ned i seriesystemet för att klara sin ekonomi. Oroväckande är att det är idrotter med huvudverksamhet under vintersäsongen. 

Klubbarna som agerat förstår att konsekvenserna av pandemin kommer drabba dem under en längre tid och där t ex minskade intäkter av publik och sponsorer ger dem en ohållbar situation ekonomiskt. Förutom frågor kring hur klubbar sköts så blir ligornas och förbundens agerande mycket viktigt för att vi även framöver ska säkerställa en vital klubbstruktur och elitbredd. Dessa frågor måste idrotten orka ta i redan nu.

Inom friidrotten arrangeras under pandemin inte lopp och tävlingar som finansierar både barn- och ungdomsidrott och breddelit. Troligtvis tappar den svenska friidrottsrörelsen intäkter på mer än 40 procent under 2021. 

Kan tappa tillväxten

Även elit på ”Angelica Bengtsson-nivå” behöver arbeta extraför att klara sitt levebröd. I Angelicas fall både på Svenska Spel och på Postnord. Kommer andra idrottare som har än mindre marginaler och färre möjligheter att välja bort elitsatsning? 

Är en av effekterna av pandemin att vi i flera idrotter tappar tillväxten och inte kan värna den sårbara elitbredden? Färre elitlag och minskad breddelit leder till en svagare idrottsrörelse. 

Den negativa utvecklingen förstärks varje dag och då kan inte den organiserade idrottsrörelsen ta industrisemester.