Kritisk tid för Fotbollförbundet

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Svensk herrfotboll står just nu inte högt i kurs internationellt.

Ras i världsrankingen. Ett par magra år för landslaget. Bottendivisionen i Nations League. Inget VM i vintras, inget EM-slutspel nästa år. Med 100-tals missade miljoner som följd.

Snart skall en ny förbundskapten och en ny generalsekreterare i förbundet utses.

Förändringens vindar blåser över fotbollförbundet. Mycket arbete gäller för ledningen.

Det är mycket möjligt att det just nu inte finns någon bättre än Janne Andersson på förbundskaptensposten. Men likväl; 

två missade slutspel i rad; ingen förbundskapten överlever det. Andersson har varit lite i nedan ett tag, nu är det över.

För och emot Rydström

Den person som vanligtvis leder arbetet med att ta fram svensk idrotts kanske mest utsatta och viktigaste ledarjobb - basen för herrlandslaget i fotboll - är förbundets generalsekreterare.

Den nuvarande, Håkan Sjöstrand, låg bakom valet av Janne Andersson, nu får de två göra sällskap ut ur förbundets lokaler. Sjöstrand avgår den 31 december men står till förfogande på konsultbasis till sommaren 2024.

Det borde innebära att han just nu, tillsammans med Reinfeldt och - hoppas jag - ledningen för Svensk Elitfotboll är i full gång med arbetet på att scanna av marknaden för lämpliga kandidater att ersätta Janne Andersson.

Diskussionen i medierna är i full gång. Graham Potter har nämnts men jag tror inte SvFF kan matcha de löner som erbjuds i den engelska klubbfotbollen. Malmö FF:s Henrik Rydström är de senaste årens mest omtalade och uppmärksammade svenska tränare efter de tydliga och spännande avtryck han gjort i både Kalmar FF och Sirius. MFF leder just nu den mycket raffinerade och öppna toppstriden i Allsvenskan och Rydström är självklart ett hett namn. Lite annorlunda bakgrund, ett lite filosofisk anslag och kulturellt djup. Jag dristar mig dock till att påstå, att hans fotbollsfilosofi kräver dagligt arbete med ett klubblag för att den skall bära frukt. Förbundskaptener kan inte syssla med alltför omständiga processer, de har bara korta perioder under året på sig för att implementera sina idéer, deras lycka bor i suverän överblick och klar bild av ett spelarmaterial utspritt över hela Europa och en fingertoppskänsla vid uttagningar. Jag har sett namn som Olof Mellberg (BP) och Per-Mathias Högmo (Häcken) nämnas och jag måste väl också komma med ett förslag; Jonas Thern och Kim Hellberg från Värnamo. Internationell erfarenhet och utblick parad med ett stjärnskott ur den unga tränargenerationen med genuint svenskt fotbollshantverk som specialitet. Men Thern vill nog inte.

Märklig begränsning

Fredrik Reinfeldt - jag har hört genuina moderata veteraner benämna honom ”den i särklass sämsta partiledare vi haft” - är nu den högste ansvarige för svensk fotboll. Det är inte lite han har att ta itu med och jag hade önskat att det funnits ett kreativt och smärtfritt samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet och de svenska elitklubbarnas organ, SEF. Det gör det inte. SEF har de senaste tio åren skapat stora resurserna rent ekonomiskt och under Mats Enquists och Lars-Christer Ohlssons ledning förvandlat Allsvenskan till en publik dundersuccé. Ser man till den kan man tro att hela Fotbolls-Sverige mår bra. Men förbundet - som bara drar in en tiondel av SEF:s inkomster från sina sponsorer - har bara landslagets attraktionskraft att locka med. Den är inte alltför stark. Kort sagt; SEF med sina elitklubbar ”styr” svensk fotboll just nu, Fotbollförbundet har en läxa att göra. Men landslaget och klubbarna hänger tätt samman. Den som skall sitta som högste tjänsteman på förbundet måste också förstå problemen i elitklubbarna; det är talangerna där som så småningom skall hamna i landslaget.  Fredrik Reinfeldt har tydligen som högsta prioritet att den nye generalsekreteraren skall vara en kvinna. Favoriten lär heta Andrea Möllerberg med föreningserfarenhet från Bollstanäs med sin nuvarande bas i Stockholms Fotbollsförbund. Obegripligt för mig med den initiala begränsningen i jakten på fotbollens högste tjänsteman. 

Förbundet försvagat

Det är ett mastodontjobb som förestår, Reinfeldt tycks ta lika lätt på den här frågan som på alla andra frågor som han besvarar med platt, politisk korrekthet. I jakten på den person som skall ”rädda” SvFF hade jag nog prioriterat ekonomisk kreativitet - förbundet har bara 80 miljoner årligen i sponsorintäkter - idrottslig erfarenhet på hög nivå, smidighet i samarbetet med klubbarna, internationell utblick, förmåga att bedöma standarden på den tränarkader där framtida förbundskaptener kan hittas, en kreativ kraft när det gäller att öka kvaliteten på kvinnliga tränare, ledare och domare etc. En universalkunnig och beslutsam ledare oavsett kön. Det svenska fotbollförbundet har successivt försvagats sedan Lars Åke Lagrells dagar (det är bara personalen som ökat), det måste återfå sin kraft så att det i alla fall balanserar upp en jämvikt gentemot SEF. Om svensk fotboll skall lyckas framdeles krävs en bättre och prestigelös samverkan mellan förbundet och elitklubbarna. Och en förbundsledning som sätter igång att restaurera fotbollens skamfilade hus. Nu. Att förbundet efter SEF:s succé - en höjning av intäkterna från 270 till 853 miljoner på tio år, med allt positivt som hänt runt de allsvenska arenorna - inte vänder sig till hrr Mats Enquist och Lars Christer Ohlsson för konsultation begriper jag inte. Ännu har den relativt färske ordföranden Reinfeldt inte på någon punkt visat att han var det rätta valet. Hur ser hans programförklaring ut för att få förbundets ekonomi på fötter utan ett vinnande landslag att locka med? Var finns hans framtidsplan?

Danskarna är bättre

När det gäller klubbarnas val av strategi i talangutvecklingen kan det tyckas vara en föreningsangelägenhet och därmed SEF:s bord, men det är i klubbarnas mylla som landslagstalanger skall växa och blomstra, så samarbetet måste bli tätare och bättre. Några glasklara fakta som både Svenska Fotbollförbundet (SvFF) och Föreningen Svensk Elitfotboll (SEF) har att beakta; svensk fotboll säljer sina spelare alltför billigt till utlandet istället för att behålla dem några år extra, Danmark lyckas mycket bättre och danskarna tar också fram betydligt flera spelare som tar plats i flera och bättre klubbar i bättre ligor. Enligt en uträkning som Fredrik Lindstrand i Sydsvenska Dagbladet tagit fram har fjorton danska spelare gått till utlandet för mer än 100 miljoner styck de senaste fem åren. Hugo Larsson (från MFF till Eintracht Frankfurt) är den ende svensk som sålts för mer än 100 miljoner. 130 närmare bestämt. Jämfört med den dyraste dansken, Ernest Nuamah, som såldes av Nordsjälland till franska Lyon för 300 miljoner. Svenska klubbar har varit löjligt lättlurade och därmed också blivit av med alltför många talanger alltför tidigt, alltför billigt. Där krävs tuffare tag. Också mot oseriösa agenter.

Förra säsongen fanns, enligt Sydsvenskans artikel, 49 spelare med danskt pass i världens fem bästa ligor med tillsammans 64 100 minuters speltid. Sveriges 27 spelare i samma ligor fick 19 800 minuter. Ett rejält underbetyg till svensk fotbolls talangutveckling.

x

Norge börjar går i danskarnas fotspår; flera yngre spelare i lagen, flera sålda till bra ligor, alltfler som säljs till högre summor.

x

Malmö FF hyrde ut sin jättetalang Hugo Bolin i somras och köpte in en föga imponerande dansk. Typiskt.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
”I februari reste jag med familjen på semester. Då hade jag jobbat mer än 14 månader utan en enda ledig dag. Jag är målinriktad och gillar att anta utmaningar men i långa loppet är det inte hållbart att arbeta så”,
Med de orden vill Peja Lindholm lämna  uppdraget som vd i Östersunds fotbollsklubb.
Problemet är löst, Finnvedsvallen  en fotbollsarena igen
När IFK Värnamo har i sin ”femte hemmamatch” mot Kalmar FF den 19 maj blir det faktiskt spel på just hemmaplan, på egna Finnvedsvallen!

Eländet som bekymrat hela Fotbolls-Sverige är löst och åtgärdat.

Problemet är löst, Finnvedsvallen  en fotbollsarena igen
När IFK Värnamo har i sin ”femte hemmamatch” mot Kalmar FF den 19 maj blir det faktiskt spel på just hemmaplan, på egna Finnvedsvallen!

 

 

 

 

Eländet som bekymrat hela Fotbolls-Sverige är löst och åtgärdat 

Svensk Gymnastik växer - som inget annat förbund. Efter ett stort tapp under pandemin vände kurvan över antalet medlemmar i fjol och trenden håller i sig i år. Siffrorna för 2023 visar en total ökning om sex procent, eller 13 763 aktiva. inte mindre än 237 201 individer är aktiva i 924 föreningar, över hela landet. I 259 av Sveriges 290 kommuner finns minst en gymnastikförening.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Pengar i en folkrörelse, är det förenligt, i synnerhet vid behovet av miljoner. Och, räcker de kommersiella krafterna till i vårt land?
Ledande frågor när Center for Sport and Business på Handelshögskolan hade sin partnerdag.   Framtidsfrågor utmanade de närvarande som skulle försöka ta ställning. Ämnet är gränslöst, åsikterna och svaren likaså.
Det här är helgen då trav gäller för 100 000-tals svenskar. Solvalla invaderas av entusiaster och det uppstår en mycket speciell atmosfär med spel och, tävling och den spänning som det leder till.
Närmare 1,5 miljoner svenskar samlas årligen kring travet, en sport som förknippas med gemenskap och tradition som förts vidare över generationer. Inför årets stora travhelg, Elitloppet, vill ATG dessutom rikta nytt ljus åt travets betydelse i svensk historia. 

Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid. 

Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs. 
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar  tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.