Snurrigast av alla serier var Lödder. Och serierna tog aldrig slut.

Skandalerna runt Fifa börjar alltmer likna just en sådan såpopera. Intrigerna är täta, man anar skumraskaffärer bakom varje nytt utspel, men har ändå svårt att se klart bakom allt lödder.

Överklagan ströks

Måndagens utspel att det svenska fotbollsförbundets ordförande Karl-Erik Nilssons beslutat att bjuda in alla Fifas presidentkandidater till ett möte i Köpenhamn i slutet av november är i alla fall bra. Det är sent. Men bra. Även beskedet att de nordiska förbunden ska försöka enas kring en gemensam kandidat känns betryggande mitt i detta töcken. Kanske kan det betyda något positivt.

Men det är väl egentligen det enda man kan säga är bra i denna skandal, förklädd till Fifa-såpan.

I såpan följer vi en av centralfigurerna, Michel Platini. Han är en av kandidaterna till att bli ny Fifa-president, är avstängd 90 dagar för misstanke om korruption. Platini, tidigare fransk fotbollshjälte, med pojkaktig charm, ordförande i Uefa, överklagade visserligen avstängningen, men den tillbakavisades i går, måndag.

Nominerade generalsekreteraren

I samma avsnitt har Uefa, som tidigare ställde sig bakom Platini, nominerat sin generalsekreterare Gianni Infantino till samma Fifa-post. En helt ny vinkel i denna såpa, som tittarna ännu inte kunnat ta ställning till. 

Ett sidospår i måndagens avsnitt var det asiatiska förbundet, som lanserade också dom en ny kandidat, istället för Platini som man tidigare stödde. Shejk Salman från Bahrain. 

Morgondagens avsnitt blir en rysare. För nu ska  tittarna försöka att följa med i vem som egentligen är viktig i såpan kring Fifa.

Utöver dessa huvudnominerade, finns prins Ali bin al Hussein, fransmannen Champagne, Nakhid från Tobago/Trinidad och sydafrikanen Sexvale, som alla lurar i vassen för att komma åt det åtråvärda jobbet efter den korrupta skurken Blatter, som sitter kvar ändå till slutet av februari då en extrakongress ska välja en ny Fifa-president.

Nästa avsnitt i såpoperan blir sannolikt några fler kandidater att ta ställning till. Men är de viktiga för handlingen, eller bara förvirrande?

När bara några få avsnitt återstår, får vi tittare se hur dessa kandidater arbetar för att få ihop tillräckligt med nomineringsröster för att kunna kandidera. Hur det ska gå, utan att nya korruptionsrykten sätts i svaj, är svårt att se.

Och nästa påhitt?

Under tiden får vi sannolikt också följa några påhitt från den forne huvudpersonen Blatter, som allt mer förpassats bort från såpans verkliga centrum.

Istället kommer sen kongressen, vars ledamöter väl inte heller anses ha helt fläckfria rykten, i fokus när själva omröstningen av ny Fifa-president sker.

Och slutar såpan lyckligt, kan så fotbollens maktelit enas kring en trovärdig, ärlig och korruptionsfri ny Fifa-president som ser till att Fifa kommer ut tilltufsat, men ärligt, ur denna fars.

Men ni vet hur det är med såpor. De lämnar alltid slutet öppet, för att serien ska kunna fortsätta en säsong till...