Många är de stora stjärnor i och utanför fotbollen som blivit fintade och lurade. Stjärnor som tvingas arbeta långt efter pensionsåldern för att kunna betala skulder de inte visste att de hade, eller överhuvudtaget tjäna pengar så de har råd med maten på bordet. Och Svennis var en av dem.

Det kan inte ha varit lätt att lämna Värmland för Göteborg, och sen ut i stora världen. För det som var Svennis specialitet, ödmjukhet och fingertoppskänsla betyder inte att man också kan hantera de stora pengar som helt plötsligt finns i ens liv. Pengar, stjärnstatus, alltid omsvärmad. Det är klart att det känns fantastiskt. 

Dessa rådgivare

I alla fall de första åren. Men i denna värld av kändisskap finns ju också en verklighet. Stora inkomster kräver också nästan jämt att man betalar stora skatter till det land man råkar befinna sig i. Vilket förstås kan kännas orättvist. 

Och kommer det då en rådgivare och viskar att han kan hjälpa dig att betala mindre i skatt på dina surt förvärvade pengar, så är det klart att man känner sig lockad att prova de stensäkra tipsen, vare sig det gäller placeringar eller deklarationer. På så sätt kan man ju fortsätta att leva det nya livet där pengar inte är ett bekymmer, och det är ganska skönt att vara omsvärmad av både media och kvinnorna.

Men skattemyndigheterna i hederliga länder brukar till sist alltid komma ifatt, och det gällde Svennis också. Skulden i dödsboet på 118 miljoner kronor utgörs till allra största delen av en skatteskuld i England på 90 miljoner kronor. Dessa 90 miljoner härrör sig från tips av en rådgivare, som självfallet helt svor sig fri från eventuella felaktigheter. För Svennis innebar skatteskulden en mardröm i slutet av livet, eftersom han kände sig tvingad att försöka betala.

Fotbollens bakgård

Skulden förde honom runt i världen till fotbollens relativa bakgård, där lönerna var stora, skatterna små, men där man för alltid var dömd att leva i skuggan av sitt gamla liv.

Ja herregud, ska man tycka synd om honom nu, kanske du tycker? Han har ju haft ett jättebra liv, haft enorma inkomster, massor med kvinnor, varit kändis och också köpt herrgården i Torsby. Inte är det synd om honom. Förutom skatteskulden utgör ju dödsboet ytterligare skulder, 28 miljoner kronor.

 Eller?

Det finns en scen i en av världens mest sedda filmer med Julia Roberts, Notting Hill. Hon är en filmstjärna av stora mått, han (Hugh Grant) en enkel bokhandlare som hon blir väldigt kär i. I en scen ger hon honom en tavla av Chagall och säger att hon även om hon är en filmstjärna så är hon också en helt vanlig tjej som vill kunna bli älskad av en man som bara ser henne, inte hennes stjärnstatus.

Jag tror att den scenen är mer verklig än man tror. Och att den också återspeglar mycket av Svennis liv. 

Det är så otroligt svårt att stå emot alla erbjudanden och tips om bra affärer, alla vackra kvinnor som helst plötsligt finns där, trots att man inte alls är snyggare nu än vad man var i Torsby, bara för att man blivit en kändis. Hur kan man stå emot det?

Galna summor

Fotbollen är den största sporten i England, och världen; se bara de galna summor som betalas för spelare som knappt lämnat junioråldern bakom sig. Alltså på riktigt galna summor.

De summorna var inte riktigt Svennis', men att klara sig undan storhetsvansinnet som de enorma pengarna för med sig kräver en tuffhet och galenskap som Svennis inte besatt. Han var helt enkelt en vanlig kille från Torsby som råkade bli stjärna men som innerst inne ville bli älskad för den han var.

I slutet var han det. Älskad för den han var. Och därför är dödsboets skuld på 118 miljoner kronor förstås chockartat stort och självfallet förkastligt. Men samtidigt var han bara en kille från Värmland som var ett geni när det gällde fotboll. Låt oss inte glömma det.