Ola Lundberg har åkt Sverige runt och pratat med klubbar och distrikt. Han har dock missat det viktigaste, nämligen att grotta ner sig i SCB:s och EU:s statistikenhets hemsidor. Den svenska ligan rankas idag som tredje ligan i världen. En position som måste försvaras för att inte hockeyn skall förlora. 

Elispel kräver så många miljoner

Det krävs ca 140 miljoner i omsättning i snitt för en tioårsperiod för att hamna på en sjätteplats i SHL. Det första utredare Lundberg borde ha gjort var att titta på EU-statistiken över köpkraft per kvadratkilometer i vårt land. I den statistiken är vi ett av Europas fattigaste länder trots att vi är ett av de rikaste. Det beror självfallet på att vi är så få på så gigantisk yta.

Elitidrotten kan nå en omsättning på knappt 1 procent av BNP i sitt upptagningsområde, vilket i dag  är ca 40 minuter med bil till arenan.  Är det då flera elitklubbar så tvingas man dela på pengarna. I storstad är nivån lägre än en procent eftersom konkurrensen om människors fritid är tuffare där. 

Så frågan som utredningen borde ha ställt är: Hur många områden har vi där det finns 14 miljarder i lokal BNP och inte finns något elitlag i fotboll (då behövs 28). Det blir inte 14 områden, så mycket vet vi.

Så många åskådare behövs

Nästa sida att titta på är befolkningen. Med en hall med 6 000 stolar behövs idag 12-15 gånger så många i befolkning i upptagningsområdet för att fylla. Eftersom vi, tack och lov långsamt, tappar hard core-supporters och ökningen ligger hos sällanbesökare så är det här en siffra som behöver ökas över tid. Hur många områden har vi där det finns den befolkningen?

Min utgångspunkt är att den kommersiella hockeyn konkurrerar på samma marknad som övrig upplevelseindustri. Att det är en ideell föreningsverksamhet som äger och ett ideellt förbund är i sammanhanget ointressant. Giriga agenter och spelare som har löner som får statsministern att framstå som fattig är grunden till att klubbarna måste ha intäkter som förutsättning för att klara sig kvar.

För varje vald tioårsperiod är korrelationen omsättning och tabellplacering 93-95%. Omsättningen är en av de viktigaste parametrarna för sportsliga framgångar. Enskilda år kan det självfallet skilja mycket - annars vore det sportsligt ointressant. Vi har Leicester i PL som ett lysande exempel på när ett lag överpresterar men över tid så styr omsättningen den genomsnittliga tabellplaceringen.

Måste finnas lag som lockar

Hade utredningen haft med ett avsnitt över antalet orter med tillräcklig BNP/befolkning för ett SHL-lag respektive ett Hockeyallsvenskt lag (som inte är upptaget av ett allsvenskt fotbollslag) så hade det varit logiskt att titta på 10+10. Det hade också höjt nivån på division I ordentligt. Även fotbollen bör göra samma sak.

10+10 hade gett ett minskat tryck på spelarlöner vilket i synnerhet HA behöver. För SHL så är nedgången i publiksnitt enligt min bedömning direkt kopplat till uppgången från 12-14 lag. Istället för att ha två-tre motståndarlag som inte lockar publik så fick man 4-5 lag som inte drar publik. 

Mina åsikter här kan vara svåra att ta till sig för de förtroendevalda i hockeysverige som bara ser idrotten och det sportsliga som det viktiga men det är den trista verkligheten. Klart att det är jobbigt för människor i Leksand/Mora att inse att det bara finns underlag för ett elitlag med tanke på ett sekel av konkurrens men var och en som studerar hur det gått för dem de senaste 20 åren inser att det är något som är fel.

Konkurrensen om människors fritid är mördande och blir värre. Finns det för få människor i upptagningsområdet så kommer inte förutsättningarna att nå sportsliga framgångar att finnas. Det är den trista sanningen.

Det här bör remiss-svaren fokusera på. Det styr hockeyns framtid.