Genom det här projektet kan vi få en modell som både är väsentligt bättre och väsentligt billigare. 

En modern multihall som skall klara ovanstående fem idrotter såväl som tillkommande som Futsal. Den skall ha en attraktionskraft för ungdomar. Den skall kunna användas för vuxna dagtid för hallar som inte används av skola dagtid. 

Sociala ytor ska prioriteras

Här är behovet av sociala ytor en tillkommande del som måste prioriteras för att skapa den sociala samvaro som gör idrotten viktigare för ungdomarna. Trygghet är en annan parameter som tyvärr måste hanteras. 

Det finns dock 290 svårlösta kvarvarande problem att lösa. i klartext, de kommuner som idag är de som finansierar och bygger idrottshallar måste fås att ändra sitt beteende totalt för att vi skall nå framgång. 

Idag byggs i stort sett varje hall som en unik byggnad. När kommunen beslutat sig för att bygga hallen så hamnar den hos en byggnadsavdelning på kommunen som i normalfallet helt saknar kunskap om hur en idrottshall skall attrahera utövare och stimulera föreningsutveckling. 

Onödiga kostnader

Vidare så gör man hela arbetet från grunden med arkitekt och konstruktionsritningar innan man går vidare och slösar bort skattebetalarnas pengar med en offentlig upphandling. Kommunen som huvudman fördyrar varje hall genom hela processen.

Det bör gå att bygga bättre hallar till en kostnad som är 30 procent  lägre än idag. Samma peng som idag ger oss 30 procent fler hallar i ett läge där anläggningsbristen är total. Det här är den stora fördelen i det de olika förbunden ovan nu gör.

Med bättre beläggning, och ökad användning så kan kostnaden per individträningstimme sänkas ytterligare. 

Med nyckeltalet 50 miljoner för en hall (exklusive tomtpris) och marknadsnivån 6 procent procent direktavkastning (räntor, avskrivning, underhåll) ger det en årskostnad på 3 miljoner.

I teorin med 10 personer som tränar 24/7 så får vi ut 87600 individträningstimmar. Med 3 miljoner i årskostnad så får vi då en kostnad på 34 kronor per individträningstimme. 

Det är dock teori, i praktiken så är beläggningen en bråkdel, kostnaden är väsentlig högre. Vi behöver många ungar på golvet för att kunna motivera satsningar.

Kommersiella aktörer behövs

Jämför man med vad jag och hustrun betalar per individträningstimme på vårt kommersiella gym som ligger på ca 15 kronor framstår det som mycket dyrt. Gymmet överlever dock på att det stora flertalet bara betalar men inte tränar. 

Vi behöver också ändra så att kommersiella aktörer kan bygga idrottshallar och ha en normal avkastning på investerat kapital. Här krånglar momsen till det i många fall. Även RFs stadgar där bara ideella aktörer räknas som fina nog är ett problem. Det kommer inte finnas kommunalt kapital nog för att lösa anläggningsbristen.

En privat aktör som får tomt av kommun för en idrottshall som kan bygga för 30 miljoner och nöja sig med 5 procent direktavkastning, dvs 1,5 miljoner behöver då med 6 tim/dag beläggning med 20 ungdomar behöver då få en hyra på 40 kronor per individ/träningstimme för att gå med vinst. Det är nåbart.

Billigare än bibliotekens arbete 

I kommunal subvention är det en bråkdel av vad balett, teater, opera subventioneras med. Det är billigare än bibliotekens arbete med att få barn att älska att läsa men den verksamheten är så viktig att den inte skall ifrågasättas.

Här är då problemet att hallägaren skall kunna känna sig trygg i att föreningarna fyller hallen, dvs attraherar ungdomar om både 30 och 40 år då fastigheter skrivs av på så lång tid. Risken (för idrotten chansen) att peak butik skapar nya billiga anläggningar som varit byggmarknader, MediaMarkt eller rusta fastigheter är också hög.

Men när det gäller anläggningsbristen så är våra kommuners introverta agerande det största hotet. Större än deras brist på pengar. Sen måste idrotten finna en modell där privat kapital kan bygga träningsanläggningar. Idag är det Padelbanor, golfbanor, skidanläggningar som det privata kapitalet kan finansiera men inte en baskethall. Det måste man ändra på.