Den moderna idrottshallen, en utopi?

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Basketboll-, Gymnastik-, Handboll, Innebandy- och Volleybollförbundet har inlett en samverkan med White arkitekter för att ta fram en modell för framtidens Idrottshall.

Det är lovvärt och ett mycket bra steg för att göra något åt alla problem som orsakar anläggningsbristen. 

Genom det här projektet kan vi få en modell som både är väsentligt bättre och väsentligt billigare. 

En modern multihall som skall klara ovanstående fem idrotter såväl som tillkommande som Futsal. Den skall ha en attraktionskraft för ungdomar. Den skall kunna användas för vuxna dagtid för hallar som inte används av skola dagtid. 

Sociala ytor ska prioriteras

Här är behovet av sociala ytor en tillkommande del som måste prioriteras för att skapa den sociala samvaro som gör idrotten viktigare för ungdomarna. Trygghet är en annan parameter som tyvärr måste hanteras. 

Det finns dock 290 svårlösta kvarvarande problem att lösa. i klartext, de kommuner som idag är de som finansierar och bygger idrottshallar måste fås att ändra sitt beteende totalt för att vi skall nå framgång. 

Idag byggs i stort sett varje hall som en unik byggnad. När kommunen beslutat sig för att bygga hallen så hamnar den hos en byggnadsavdelning på kommunen som i normalfallet helt saknar kunskap om hur en idrottshall skall attrahera utövare och stimulera föreningsutveckling. 

Onödiga kostnader

Vidare så gör man hela arbetet från grunden med arkitekt och konstruktionsritningar innan man går vidare och slösar bort skattebetalarnas pengar med en offentlig upphandling. Kommunen som huvudman fördyrar varje hall genom hela processen.

Det bör gå att bygga bättre hallar till en kostnad som är 30 procent  lägre än idag. Samma peng som idag ger oss 30 procent fler hallar i ett läge där anläggningsbristen är total. Det här är den stora fördelen i det de olika förbunden ovan nu gör.

Med bättre beläggning, och ökad användning så kan kostnaden per individträningstimme sänkas ytterligare. 

Med nyckeltalet 50 miljoner för en hall (exklusive tomtpris) och marknadsnivån 6 procent procent direktavkastning (räntor, avskrivning, underhåll) ger det en årskostnad på 3 miljoner.

I teorin med 10 personer som tränar 24/7 så får vi ut 87600 individträningstimmar. Med 3 miljoner i årskostnad så får vi då en kostnad på 34 kronor per individträningstimme. 

Det är dock teori, i praktiken så är beläggningen en bråkdel, kostnaden är väsentlig högre. Vi behöver många ungar på golvet för att kunna motivera satsningar.

Kommersiella aktörer behövs

Jämför man med vad jag och hustrun betalar per individträningstimme på vårt kommersiella gym som ligger på ca 15 kronor framstår det som mycket dyrt. Gymmet överlever dock på att det stora flertalet bara betalar men inte tränar. 

Vi behöver också ändra så att kommersiella aktörer kan bygga idrottshallar och ha en normal avkastning på investerat kapital. Här krånglar momsen till det i många fall. Även RFs stadgar där bara ideella aktörer räknas som fina nog är ett problem. Det kommer inte finnas kommunalt kapital nog för att lösa anläggningsbristen.

En privat aktör som får tomt av kommun för en idrottshall som kan bygga för 30 miljoner och nöja sig med 5 procent direktavkastning, dvs 1,5 miljoner behöver då med 6 tim/dag beläggning med 20 ungdomar behöver då få en hyra på 40 kronor per individ/träningstimme för att gå med vinst. Det är nåbart.

Billigare än bibliotekens arbete 

I kommunal subvention är det en bråkdel av vad balett, teater, opera subventioneras med. Det är billigare än bibliotekens arbete med att få barn att älska att läsa men den verksamheten är så viktig att den inte skall ifrågasättas.

Här är då problemet att hallägaren skall kunna känna sig trygg i att föreningarna fyller hallen, dvs attraherar ungdomar om både 30 och 40 år då fastigheter skrivs av på så lång tid. Risken (för idrotten chansen) att peak butik skapar nya billiga anläggningar som varit byggmarknader, MediaMarkt eller rusta fastigheter är också hög.

Men när det gäller anläggningsbristen så är våra kommuners introverta agerande det största hotet. Större än deras brist på pengar. Sen måste idrotten finna en modell där privat kapital kan bygga träningsanläggningar. Idag är det Padelbanor, golfbanor, skidanläggningar som det privata kapitalet kan finansiera men inte en baskethall. Det måste man ändra på.

 

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Elithockey: Ishockeyns mästarlag, koncernen Färjestad,  med den ideella föreningen, fastighetsbolag och eventbolag närmar sig 200-miljoner strecket i omsättning, eller för att vara exakt 190 577 miljoner kronor.

 Samtidigt växer det egna kapitalet till 130 miljoner från 114 miljoner föregående säsong. Årets resultat var succékantat, 10:e SM-guldet och plus 12 miljoner.

Idrotts-Sverige förändras. Vissa sporter ökar i antal utövare, värre är att flera tappar medlemmar. Dessutom förfaller många idrottsplatser och hallar, ett stort antal är i bedrövligt skick.

Men det finns också ett nytt idrotts-Sverige. Som i Sjötorp, samhället vid Vänern där Göta kanal börjar eller slutar.

Elless idrottsförening är modellen för framtiden.

 

I dag startar vår artikelserie om anläggningar

Svensk Elitfotboll blir en av de första enskilda aktörerna från Idrotten att vilja synas i bruset och mediapådraget under Almedalsveckan.  SEF ska tillsammans med elitfotbollens huvudpartner, Unibet, genomföra två seminarier. Ämnena är ”Hur kan idrott och spelbolag jobba ansvarsfullt tillsammans” respektive ”hur ska matchfixning bekämpas”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nära 7 miljoner kronor utlovas till de klubbar som kvalar till internationellt gruppspel

Europafonden ska hjälpa svenska klubbar att nå ett gruppspel i Champions League, i Europa League eller i Europa Conference League. Pengarna kommer från den så kallade Europafonden som finansieras av elitfotbollens huvudsponsor Unibet. 

Regeringen föreslår flera åtgärder som förstärker arbetet mot matchfixning. Förändringar som innebära ökade möjligheter att stoppa de som förstör idrotten. Samtidigt ska spelbolag tvingas att dela information vid misstanke om matchfixning.

Kampen om idrott i tv hårdnar. Många aktörer vill  in här.  Senast - ett unikt avtal mellan Expressen och klubbarna i Hockeyallsvenskan – minst 50 matcher ska sändas på försäsongen. Expressen har köpt rättigheterna till ett paket. 

Avtalet är möjligt genom ett samarbete mellan Expressen, Spring Media och klubbarna i Hockeyallsvenskan.

Vissa går mot strömmen.  Som Jonas Jerebko, basketstjärnan. Lagom som ishockeyspelare och fotbollsspelare flyr Ryssland skriver han ett nytt kontrakt med CSKA Moskva, vilket innebär, förstås, att han måste bo i den ryska huvudstaden! Men nu har en sponsor därför hävt ett kontrakt. Och på torsdsgen slog också Basketbollförbundet lartm och stänger av honom från landslagsspel.