Jag är inte epidemiolog men tycker mig ana en viss inneboende bristande logik i ovanstående. 

Förstår inte riktigt hur Riksidrottsstyrelsen i sina beslut kunnat landa i en strängare tolkning av vad jag och många andra upplever att FHM har sagt.  Jag utgår alltså ifrån att det inte är Björn som på egen hand bestämt vad RF skall tycka. Det vore ju förskräckligt. 

Vad gäller egentligen?

Det finns anledning att första titta lite på formalia. Föreningen är den suveräna enhet som ”äger” det specialförbund som i sin tur ”äger” RF.

Det är alltså varje förening (finns knappa 20.000) som äger det fulla ansvaret att agera som FHM säger. Specialförbund och RF är inga myndigheter i det fallet och äger heller inget ansvar.

Specialförbunden äger bestämmanderätten enbart när det gäller interaktivitet mellan två föreningar som seriespel, vilket är naturligt. Det vore svårt att genomföra  Allsvenskan om klubbarna hade olika regler för fotboll). I övrigt är föreningarna fullständigt suveräna och skall så vara. Det är det som är idrottens demokratiska modell.

Här blir då RF såväl som Specialförbund och distriktsförbund onödiga mellanled. För 50 år sedan hade kedjan FHM-RF- SF- SFs didstriksförbund-förening varit logisk utifrån logistiken med informationssspridning. Idag när varje förälder, ledare, styrelseledamot i en förening har tillgång till +50 kanaler som direktsänder FHMs och myndigheters dagliga presskonferenser behövs man inte. Problemet är att idrottsrörelsen liksom de flesta andra organisationsformer inte har anpassat verksamheten till dagens digitala verksamhet.

Både utifrån formalia och ut ett samhällsperspektiv så åligger det varje förening att följa Folkhälsomyndighetens råd och förordningar. SF äger rätten besluta att matcher med annan förening inte får spelas om det är seriespel. Är det en träningsmatch får de två föreningarna själva besluta om de kan spela utan att bryta mot FHMs rekommendationer. RF har då ingen roll i detta. De är inte myndighet, de har inte SFs ansvar för tävlingsregler och interaktivitet, seriespel etc. 

Så borde RF ha gjort

Min enkla åsikt är då att RF borde ha sagt och skrivit som följer:

• Det är den juridiska personen föreningen som liksom fysiska personer har att följa FHMs rekommendationer och förordningar. Vi råder varje ansvarig i föreningarna att noga, varje dag, följs vad FHM säger och agera därefter.

• För Seriespel är det upp till varje SF att fatta beslut i enlighet med FHMs rekommendationer och förordningar.

• I synnerhet med tanke på hur snabbt råd och rekommendationer från FHM kan ändras så undviker RF att göra egna tolkningar av vad FHMs rekommendationer innebär för idrotten.

På samma sätt bör SF och deras distriktsorganisationer undvika att göra egna tolkningar av vad FHM säger. Det enda vi kan vara säkra på då är att risken för förvirring istället för information blir hög. Länka är det enda säkra.

Sen är det inte enkelt. Barn och ungdomsidrott har glädje som enda drivmedel. Förutsättningen är att barnen tycker det är roligt. Träning utan att för exempelvis fotbollen ta bort tvåmål är definitionsmässigt tråkigt. Att inte i faktisk miljö få testa det man fått lära sig i början av träningen skapar sämre inlärning. 

Enklast vore att förbjuda all idrottsträning men det har stora negativa effekter på folkhälsan om barn och ungdomar såväl som vuxna inte får träna. 8-12 åringar som inte får röra på sig och bli av med överskottsenergin blir dessutom snabbt odrägliga i hemmiljön som mer familjerelaterad nackdel. FHM har varit tydliga med folkhälsoaspekten med träning. 

Jag har av naturliga skäl ingen åsikt om FHMs rekommendationer eller hur de skall tolkas. Som medborgare följer jag dem. Det är mitt ansvar som medborgare.  

RF och förbunden ska ge stöd

Det som då synes mig olyckligt är att RF, SF, distriktsorganisationer känt sig manade att vara beslutande part och den som bestämmer hur föreningarna skall agera. Det är fel. 

Föreningarna skall som suveräna aktörer följa FHMs rekommendationer och råd. De skall följa SFs beslut om seriespel. Men idrottens regionala och nationella organisationer är inga myndigheter, skall inte vara den som bestämmer hur myndigheters föreskrifter skall tolkas. Förstår man inte så kan ni försöka se konsekvenserna av att RF, SF och distrikten tolkar skatteverkets föreskrifter, lagar och förordningar åt föreningarna. 

För dryga 30 år sedan åkte jag Europa runt och höll föredrag med rubriken ”cutting out the middle men”. Dvs förklarade hur internet skulle ta bort både värde och nytta med mellanled. 

RF och SF är till för att ge stöd åt sina föreningar, men de måste inse att tiden för att vara mellanled är förbi och att det skadar idrottens demokratiska modell om de agerar myndighet.