Nya pengar behövs för byggnationer

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

När fem förbund går samman visar det ytterligare att vi har två stora problem inom svensk idrott.

Det första problemet är att vi har en kopiös anläggningsbrist. Det finns inte hallar för att hantera alla barn och ungdomar som vill idrotta. Vi är inte ens nära anläggningar nog för den strategi 2025 som även skall inbegripa vuxna.

Det andra problemet är att de som skall betala alla nya arenor, dvs kommunerna har slut på pengar.

Vi kan dagligen läsa om kommuner som drar in varm mat på äldreboende, och om hur nästan alla kommuner minskar på personal i grundskolan och att elevassistenter väljs bort på grund av resursbrist.

Och vi har stora kommunala åtagande för migration och integration som det saknas pengar till.

Lång lista på andra önskemål

Det finns en lång lista på kommunala åtagande som är fastlagda i lag som kommer före att bygga nya breddanläggningar. Vi vet sedan gammalt att kulturen är väsentligt duktigare på att lobba igenom sina förslag om investeringar i kulturbudgeten än vad idrotten är.

Mängden kommuner som går back ökar i en skrämmande hastighet och kombinationen av Migration, integration och ökad andel äldre i befolkningen innebär att situationen kommer att förvärras över tid.

En tillkommande problematik är att det kommunala utjämningssystemet gör att byggrätter som ligger utanför utjämningssystemet är den enda resultatregulatorn för många kommuner. 

En fotbollsplan kan ha ett värde på miljardnivå som byggrätter och kommunen har då inte råd att bygga fotbollsplanen.  

RF har gjort ett gediget arbete med att få politiker att förstå vikten av anläggningar men verkligheten i form av dålig kommunal ekonomi gör att det är svårt att få gehör i form nya anläggningar.

Hellre privata aktörer

Det nyckeltal som finns är ungefär 5 miljarder per år som används till att bygga och renovera hallar och anläggningar. Än har den summan inte börjat minska, men den borde ha ökat utifrån vår befolkningstillväxt och anläggningsbristen är reell.

Nu har vi ingen brist på kapital i vårt land.  Nollräntesamhället gör att det finns obegränsat med kapital att tillgå. Finns det ett lönsamt fastighetsprojekt och en seriös aktör så finns pengar att låna.

Vi har många tecken på anläggningar som byggs och ägs av privata aktörer som sedan hyrs av kommunen. Det är en bra modell men den bygger ofta på att kommunen ger bort byggrätter, dvs det man sparar på gungorna gör man av med på karusellen.

Det primära skälet till att vi inte har fler företag som vill bygga och driva idrottsanläggningar för breddidrott är 51-procentregeln. Ett privat bolag som bedriver idrottsverksamhet får inte vara ansluten till ett förbund eller få tillgång till de generella idrottsstöden som lokalt aktivitetsstöd. 

Egna driftbolag

Med anläggningsbristen som det största enskilda problemet är det min bedömning att vi bör ta fram en associationsrätt för privata aktörer enligt samma modell som golfen använt i över 30 år med mångmiljardinvesteringar i anläggningar av privata aktörer som konsekvens.

Professionalisering av idrotten gör att även ideella föreningar i ökande utsträckning sköts och drivs av anställda tjänstemän, skillnaden mellan en kommersiell och ideell aktör minskar hela tiden.

Att investera de ca 50 miljoner som en hall för gymnastik, innebandy, basket, handboll innebär idag att det måste finnas en årlig intäkt på 2-3,5 miljoner för att hantera räntor, avskrivningar och underhåll. 

Då är det naturligt att man vill ha bästa professionella drift av anläggningen som ger högsta möjliga beläggning. Det krävs ett driftsbolag som utöver egen verksamhet även samverkar med ett antal föreningar och den vägen säkerställer lönsamhet. Något som idag är omöjligt på grund av 51-procentregeln som gör att den som satsar kapitalet måste göra sig av med makten i bolaget.

Vi vet också att de privat byggda hallarna är 20-40 procent billigare än vid kommunal byggnad. Samma mängd årliga investeringar ger fler anläggningar vid privat byggande.

Det är 2019. Utifrån både samhällets behov och idrottens behov av att få fler som idrottar och idrottar livslångt kan vi inte ha en förlegad regel där organisationsform är det viktigaste. Vi behöver finna nya pengar till anläggningar. De finns inte hos kommunerna.

 

 

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.