Ändå är ungdomsidrotten så stor
Centrum för idrottsforskning presenterar nya siffror för barn och ungas idrottande i förening.
Det är en nedgång, 1 procent per år, för de senaste sju åren. Vi bör komma ihåg att 50 tillfällen per år är mindre än WHOs rekommendation på rörelse. Statistiken från LOK-stödet, dvs ett barn som deltar i flera idrotter kan den vägen ha fler deltagartillfällen än vad som här visas (om jag förstod det rätt).
Skälet till att jag ser en nedgång som glädjande är att det bevisar föreningsidrottens fantastiska förmåga att i en allt hårdare konkurrens om barn och ungas fritid ändå vara attraktiv.
Jag hade förväntat mig väsentligt värre utfall.
Skälet till att jag ser en nedgång som glädjande är att det bevisar föreningsidrottens fantastiska förmåga att i en allt hårdare konkurrens om barn och ungas fritid ändå vara attraktiv,
Centrum för idrottsforskning presenterar på sidan www.idrottsstatistik.se
I en allt hårdare konkurrens
nya siffror om barn och ungas idrottande i förening. Det är aktivitetsnivån, dvs antalet tillfällen per år och individ som mäts.
Det är en nedgång för de senaste sju åren men den är liten, ca 1 procent per år. Vi bör dock komma ihåg att 50 tillfällen per år är mindre än WHOs rekommendation på rörelse. Statistiken kommer från LOK-stödet, dvs ett barn som deltar i flera idrotter kan den vägen ha fler deltagartillfällen än vad som här visas (om jag förstod det rätt).
Skälet till att jag ser en nedgång som glädjande är att det bevisar föreningsidrottens fantastiska förmåga att i en allt hårdare konkurrens om barn och ungas fritid ändå vara attraktiv. Jag hade förväntat mig väsentligt värre utfall.
Vill man se orsakerna till varför färre idrottar så ser jag följande:
• Urbaniseringen slår ut lagsporterna på landsbygden när det inte längre finns 11 barn av varje kön i varje åldersklass. Det påvisas att nedgången är större i de minsta kommunerna.
• Digitaliseringen är en mycket stark konkurrent om barn och ungdomars tid. Dels helt negativt i form av orörlig skärmtid men också genom spel som ger rörelse utanför föreningarna och genom att alternativa erbjudanden hela tiden finns.
Digitaliseringen en bov
• Perioden som mäts här är också den period när smarta telefoner gått från 20 till 80 procent av tioåringarna och när paddor anpassade för barn numer finns från 2-3 års ålder i varje medelklasshem i vårt land.
• Digitalisering har också skapat en individualisering som är direkt motstridig folkrörelsernas kollektiva modell. Att anpassa sig till andra när det gäller tid och plats är inte naturligt för dagens barn och unga som är vana att själva bestämma vad, hur och när. Hur många barn och ungdomar som är fysiskt aktiva på egen hand vet ingen.
• Det har lagts miljarder på satsningar på lekland, ”studsanläggningar” och andra kommersiella rörelsecentrum som skapar rörelse utanför föreningsidrotten. Det obegränsade kommersiella kapitalet får inte och kan inte investera i breddanläggningar trist nog. Dans och Balett är två områden med hög andel rörelse som sker hos kommersiella aktörer och/eller inom kulturen, men utanför idrotten.
• Anläggningsbristen är växande problem i de flesta större städer, värst i Stockholm. Här kan vi bara se på hur den förvärras då kommunernas ekonomi löpande försämras. Under de kommande åren förväntas Kommuninvest tvingas säga nej till ett växande antal kommuner som vill låna pengar.
Många skilda skäl
• Utlandsresandet har ökat dramatiskt. För perioden 2012-19 med +50 procent. Dvs ett ökande antal barn är inte med på träningar för att de är i ett annat land med sina föräldrar. Förhoppningsvis med mycket fysisk aktivitet. Resandet sker i ökad utsträckning också för andra perioder än jul och juli. Skidresor med f4-6 timmars åkning om dagen i en veckas tid har också ökat som får ses som rörelsetid.
• Hedersförtrycket gör att så många som +100 000 flickor inte får idrotta för sina föräldrar/klanen. Den gruppen var försumbar för 20 år sedan och har vuxit snabbt från 2012 och framåt. Nu utgör den upp till tio procent av antalet barn och ungdomar i åldersgruppen 7-20 (ca 1,3 miljoner). Hedersförtrycket är ett samhällsproblem som idrotten på intet sätt kan lösa på egen hand, dvs här krävs att samhället, primärt skolan går före.
• Utanförskapet har vuxit, dvs de grupper där föräldrar antingen inte har råd med barnens idrott eller inte förstår hur viktig idrotten är för barnens välbefinnande. Ökade krav på föreningsidrotten har varit kostnadsdrivande och då bidragen legat stilla har träningsavgifterna höjts. Även här behövs samhället, bland annat måste föräldrar ta ett ökat ansvar för barnens välbefinnande och beteende i skolan. Dvs samhällets behov av att kommunicera med föräldrar har ökat.
• Ledarbrist är tack och lov ett litet problem, men det ser ut att öka och fortsatt ökande administrativa krav på ledare kan förvärra problemet. Här är jag rädd att BK som lag förstärker ledaravhoppen.
Plus alla oorganiserade aktiviteter
Spelar man golf, springer, cyklar med sina föräldrar eller kompisar så syns det inte heller i statistiken. Vi kan se på barnbarn att timmar spenderas dagligen på fotbollsplanen med kompisar medan träningen i förening är av väsentligt mindre omfattning.
Av ovanstående så blir slutsatsen att svensk föreningsidrott är framträdande och har gjort ett bra jobb. Minskad idrott bland barn och ungdomar är ett samhällsproblem, förlorarna är vårt samhälle, dvs vi alla.
Idrotten kan inte lösa problemen med utanförskapet eller med hedersförtrycket, det kan bara samhället göra. Idrotten kan förbättra integrationen, men även här är det i första hand ett stort samhällsproblem där idrotten bara kan bli bättre om samhället blir bättre. Idrotten kan inte lösa problem som består av anläggningsbrist heller.
Vill vi ha fler barn och unga som tränar mer så är det upp till våra politiker.
Mest lästa just nu
AIK Fotboll, noterat på NGM, hade intäkter från rörelsen på 65,6 miljoner kronor under det andra kvartalet i år, jämfört med 57 miljoner motsvarande kvartal i fjol.
Och som av en lycklig händelse genomförde AIK ytterligare en mångmljonförsäljning på fredagen då Lamine Fanne såldes till Luton.
På två affärer har AIK tjänat nästan 100 miljoner.
I slutet av året öppnar Göteborgs Tenniscenter, efter ombyggnad och anpassning av en anläggning som tidigare var Padel Center Delsjön.
Bakom satsningen står fem göteborgare med ett stort engagemang för svensk tennis. En av dessa är den förre storspelaren Magnus Gustafsson som nu får en permanent bas för sin verksamhet som sedan 2012 är inriktad mot att utbilda och utveckla unga talanger i regionen.
De blev kollegor och vänner. Sven-Göran Eriksson tränade Degerfors fotbollslag, Curt Einarsson tränade Boltics bandylag i skiftet mellan 70- och 80-tal. De var värmländska kollegor i början på ny karriär.
Vi hade mycket att diskutera eftersom vi hade likadana erfarenheter, minns Curt och tänker framför allt på åren 1975-91
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Piteå HC fick den gångna helgen ett härligt besked. Klubben tog hem veckans premiumvinst, win–win, på 100 000 kronor i senaste dragningen av Folkspels nya JOYNA-lotteri.
– Så välkommet. Vi har många hål att fylla, säger ordförande Kjell-Anders Johansson.
Nu är vi långt från Tipsextra... Premier Legaue i TV serveras vid tio supersöndagar med välknda profiler vid sidlinjen, nämligen Fredrik Ljungberg, Peter Schmeichel och Jaap Stam.
– Det känns väldigt häftigt att ge tittarna en studio på plats i Premier League. Ett nytänkande som vi är väldigt stolta över, säger Viaplays sportchef Erik Westberg.
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
Skriv kommentar