Korrelationen mellan Tabellplacering och omsättning är 93 procent för valfri tioårsperiod i valfri fotbollsliga i Europa. Tack och lov kan resultaten variera mycket enskilda år. Annars skulle vi tappa intresset.

Omsättning är till största delen baserad på befolkning i upptagningsområdet även om det finns andra parametrar som påverkar. 

Tittar vi på korrelation befolkning-tabellplacering för allsvenskan 2019 ser det ut så här.

Lag från  de fem minsta kommunerna ligger sist

Jag har delat StorStockholms 2,1 miljoner invånare på tre klubbar och Göteborgskommun på 2 (här borde jag nog tagit med några kranskommuner också, men bilden blir tillräckligt klar). I övriga fall har jag tagit befolkningen i kommunen på Wiki. 

Bilden blir tydlig. De fem minsta kommunerna ligger på de fem sista platserna. De fyra största ligger topp fyra.  Norrköping, Elfsborg och Östersund har överpresterat. AIK, Sirius, Giffarna och AFC underpresterat. 

Nu är det också tradition, antal år i Allsvenskan, BNP per capita i upptagningsområdet, näringslivsstruktur, arenakvalitet, Ev SHL lag på samma ort med flera tillkommande områden som påverkar så någon vetenskaplig signifikans finns inte i min enkla lilla tabell men bilden blir tydlig. 

Belgien med samma antal lag i högsta serien i fotboll, samma befolkning, men lägre BNP per Capita har en liga som omsätter dubbelt så mycket. Det går bara förklara med att det bor 8-10 gånger så många människor inom respektive arenas upptagningsområde då Belgiens yta är ca 5 procent av Sveriges

Upptagningsområdet avgörande

Lika fullt är slutsatsen enkel. Skall man bli framgångsrik så skall man befinna sig i ett upptagningsområde med mycket folk.  Min favoritort Blattnicksele som jag aldrig besökt, tycker bara namnet är häftigt, med 159 invånare, är ingen bra grund för elitfotboll för att då uttrycka det försiktigt. 

Urbaniseringen i ett litet och dessutom glest befolkat land som Sverige där 32 fotbollsklubbar och 28 hockeyklubbar, dvs 60 kommersiella elitklubbar skall försöka nå den omsättning och de publikintäkter som krävs för att ligga i mitten i ett land med 10 miljoner invånare på 440.000 kvadratkilometer går helt enkelt inte ihop. Våra 3 storstadsområden och med knappa 20 regionala kluster räcker inte för att skapa den omsättning som behövs.

Är det för många lag i de två högsta divisionerna sänker det också nivån under. Fotbollsettan och hockeyettan skulle bli väsentligt mer intressant med färre lag i de högsta divisionerna och också öka sin omsättning ordentligt. 

På rent makroekonomiska grunder borde 10 lag och dubbelmöten både hemma och borta vara bättre för både fotbollen och Ishockeyn. Omsättningen skulle öka väsentligt, dvs spelartrupperna stärkas och för fotbollen bör konsekvensen bli att europapengarna skulle öka rätt ordentlig och vi skulle få en bättre ranking. Minskad efterfrågan av spelare bör allt annat lika också sänka priset på spelarna. 

Bevekelsegrunderna  annorlunda

Det här vore i praktiken bra ur alla perspektiv och kommer därför självfallet aldrig att genomföras eftersom bevekelsegrunderna inom idrotten inte är ekonomisk rationalitet. 

Men läser man den allsvenska tabellen i år så inser man att befolkning i upptagningsområdet blir viktigare och viktigare. De starka trender där konkurrensen om människors fritid ökar och där genomsnittligt antal matcher man besöker per år sjunker kräver fler presumtiva besökare att bearbeta för att hålla uppe besökssiffrorna. Allsvenskan har klarat det här bra med + 2 miljoner besök även i år. Men det blir inte enklare.

Vi kan i en framtid tvingas till den här typen av beslut om utvecklingen fortsätter som jag tror. Då är det alltid bättre att vara proaktiv än reaktiv.