Att idrotten och allt det ideella arbete som utförs av engagerade medlemmar i föreningslivet är en viktig del av det svenska samhället är alla överens om. Kommunerna lämnar bidrag till de ideella föreningarnas ungdomsverksamhet och i skattelagstiftningen finns det regler som undantar ideella föreningar från beskattning.

Skattelagstiftningen värnar de ideella föreningarnas betydelsefulla arbete och den samhällsnyttiga verksamhet som föreningarna bedriver beskattas inte. Den skattelagstiftning som vi har på idrottens område kom till i en tid när idrotten i stort var ideellt bedriven och elitidrotten inte så kommersiellt bedriven som idag.

Tvingar fram nya sätt, men...

Elitidrotten idag bedrivs ofta kommersiellt, på marknadsmässiga villkor och i konkurrens med andra aktörer i nöjesindustrin och underhållningsbranschen. Den omsätter stora belopp, där kostnader för köp av spelare och spelarlöner utgör en stor del. Jakten på idrottslig framgång kräver stora ekonomiska resurser.

Jakten på pengar i kombination med ett stort engagemang för sporten och det egna laget tvingar fram nya sätt att få fram mer pengar till verksamheten.

Många elitidrottsföreningar har idag aktiebolag och för dessa bolag gäller inte de förmånliga bestämmelserna om skattefrihet.

Skattefria och skattepliktiga zoner

Genom föreningarna och aktiebolagen rör sig elitidrotten mellan skattefria och skattepliktiga zoner med de skatterättsliga konsekvenser som detta medför. 

Arenabolagen och frågan om arenahyror till marknadspris är ett bra exempel på effekterna av att en del av den idrottsliga verksamheten lämnat den skattefria zonen.

Även om ett idrottsbolag ägs av en förening som omfattas av reglerna om skattefrihet så smittar inte detta av sig på bolaget.

Stort behov av moderna regler

För idrottsbolaget gäller samma skatteregler som för alla andra bolag vilket bland annat medför att det blir aktuellt med uttagsbeskattning i de fall bolaget hyr ut sin arena till underpris. Uttagsbeskattningen är en direkt följd av den skattelagstiftning som Sverige har.

Med minskade bidrag, ökade kostnader och ett ständigt större behov av inkomster blir egen finansiering en allt viktigare del i föreningarnas verksamhet oavsett om det är ideell ungdomsverksamhet eller elitidrott som bedrivs.

Skattelagstiftningen har inte hängt med i utvecklingen och behovet av moderna och anpassade regler är stort.

Ingen ny lagstiftning i sikte

De senaste åren har föreningslivet varit föremål för flera offentliga utredningar där man har försökt att lösa olika skatteproblem men ännu finns inte någon ny lagstiftning i sikte.

I Skatteverkets uppdrag ligger att se till att de lagar och regler som Sveriges riksdag har beslutat följs.

Skatteverket har inte någon möjlighet att välja vilka regler som ska följas och vilka regler som man kan bortse ifrån.

I väntan på nya bestämmelser är det Skatteverkets uppgift att tillämpa de som finns även om detta medför ökade skattekostnader för delar av idrottsrörelsen.