Att fotboll är religion i Brasilien är väl ingen hemlighet, men under senare år har religionen själv alltmer letar sig in i spelet. 

Ett korstecken över bröstet och en snabb tacksam blick upp i himlen är sedan länge rutin för många latinska målkungar. Men under senare år har det blivit allt vanligare med mer evangeliska uttryck för framgångar på fotbollsplanen. 

Gud är också på planen

När Brasilien spelar kommer Gud också att vara på planen. Och om första målet kommer från en brasiliansk fot eller skalle är sannolikheten stor för att det är Jesus som får äran. Årets VM kan bli kyrkans verkliga genombrott i den internationella toppfotbollen.

Medan den traditionella katolicismen stadigt backar i Brasilien anfaller pingströrelse på bred front. Även islam, buddhism och afro-brasilianska religioner som Candomblé och Umbanda är offensiva krafter i dagens Brasilien. Alla har de samma målgrupp – en ny snabbt växande medelklass som älskar att konsumera. Kyrkornas ultimata rekryter har både mycket pengar och högt PR-värde – som landets fotbollselit.

Idrott har sammanlänkats med religion och gudsdyrkan sedan de olympiska spelen i antikens Grekland. Fotbollen i Brasilien styrdes länge av andar och demoner från de tidiga afro-brasilianska religionerna. Genom åren har många av de främsta fotbollslagen i landet skyddats av både officiella och självutnämnda präster och medicinmän, vilka välsignat spelare och behagat andar strax innan avspark.

Kunde inte vara utan prästen

Så sent som år 2000 avgjorde andarna finalen av världsmästerskapet i fotboll för klubblag. De båda brasilianska topplagen Vasco da Gama och Corinthians möttes på Maracanastadion. Det stod 0-0 efter 90 minuter och världsfinalen fick avgöras på straffar. Corinthians satte fyra av fem, Vascos sista avgörande straff skulle läggas av lagets superstjärna, Edmundo. Att han missade berodde enligt Corinthians Candomblépräst, Fader Nilson, helt på att man innan matchen mutat Eshu, en ande som oftast vållar besvär men ibland kan ge beskydd. Eshu överöstes innan avspark med mjöl från arrowrot, saftiga stekar med lök, cigarrer och sockerrörsbrännvin. 

Detta alltså år 2000.

Kort därefter fick Fader Nilson sparken - och Corinthians gjorde sin sämsta period i historien då man förlorade nio matcher på raken. Klubben kröp till korset och kallade åter på Fader Nilson. Corinthians vann de följande sex matcherna.

Spelarna skänker pengar till pingströrelsen

Hur den nu än var med den gudomliga världsfinalen 2000 har Pingströrelsen sedan dess allt mer tagit över från de afro-brasilianska religionerna, och ryckt fram som den stora frälsaren för en allt urbanare brasiliansk befolkning – men också för många nyrika brasilianare, bland dem landets professionella fotbollsspelare. 

Allt fler av dem är aktiva medlemmar i ”Atletas de Cristo”. Med åren har dessa ”Kristus idrottsmän” blivit en av de mest inflytelserika maktgrupperna i brasiliansk fotboll. Deras grepp över brasilianska landslaget var ovanligt öppet vid VM 1990, då spelarna regelbundet träffades för bön, alltid under ledning av högerback Jorginho, som senare skulle bli assisterande tränare för Brasilien vid VM 2010.

Också allt fler av de brasilianska spelarna i Europas storklubbar är medlemmar i ”Atletas de Cristo” eller i lokala pingstförsamlingar, fast beslutna att sprida sin tro. De flesta skänker en tiondel av sina ofta betydande inkomster till sin kyrka. Få av dem har någon som helst aning om vart pengarna går.

Kaka vill bli pastor

Fifa har då och då försökt stävja framförallt Pingströrelsens offensiv i den internationella fotbollen. Efter Ronaldos två mål i VM-finalen 2002 knäböjde hela det brasilianska laget i en bön i mittcirkeln, flera av spelarna i vita undertröjor med texten "Jag tillhör Jesus." Kanske hade man Gud på sin sida i finalen, förbundskaptenen Felipe Scolari välsignade innan matchen Brasiliens omklädningsrum med en staty av Jungfru Maria. FIFA protesterade. Statyn följde sedan med Scolari till hans nästa jobb, i Portugal.

Efter Confederations Cup i Sydafrika 2009, då Kaka och Lucio åter spred religiösa budskap på sina t-shirts, läxade Fifa åter upp Brasilien. Men ett år senare var det dags igen, med den nu djupt troende Jorginho som landslagets assisterande manager och dessutom en nyanställd egen predikant i truppen.

Efter senaste VM i Sydafrika har de brasilianska fotbollsstjärnorna tonat ner sin religiositet på planen. Laddat upp inför nästa VM, menar andra. Men många av dem är mycket aktiva i den nya pingströrelsen. De har åtagit sig att sprida det evangeliska budskapet, både på hemmaplan och utomlands. Jorginho grundade sin egen kyrka i München. Milans Kaka har förklarat att han hellre blir pastor än fotbollstränare när han går i pension.

Pingströrelsen kan bli vinnaren!

Den brasilianska pingströrelsens fotbollsstjärnor vittnar numera om sin tro utanför arenorna och lägga upp sina vittnesmål på YouTube. De ger en tiondel av sina inkomster till kyrkan. En brasiliansk seger i VM, där vinnarlaget får 230 miljoner kronor, kan bli en riktig jackpott för den nya Pingströrelsen.

Idag vet få utanför Brasilien att Neymar är aktiv protestant, liksom landslagets mittlås och Zlatans PSG-vänner Thiago Silva och David Luiz, och en stor del av det övriga landslaget. Vi ser dem göra ett korstecken och kasta en blick mot himlen innan avspark eller när de gör ett mål, men har svårt att föreställa oss dessa adrenalinstinna, hårt tatuerade fotbollskrigare efter matchen ta sin Ferrari eller Lamborghini till kyrkan för att tacka, be och ge.

Fifa oroas av flera incidenter de senaste månaderna som tyder på en uppladdning från Guds fotbollsarmé inför VM. När Fred, landslagsanfallare, tidigare festprisse och ”Atletas de Cristos” senaste nyförvärv, nyligen genomförde flera träningspass i tröjor med flerspråkiga religiösa budskap gick larmet på nytt hos världsfotbollens makthavare. 

Det sista Fifa vill ha nu är en match, på bortaplan, mot Guds egen fotbollsarmé.

Ett tak av band på en gata dekorerad för att hedra VM 2014 i Manaus, men här får VM-spelarna jobbigt. Här råder rena drivhusklimatet och skapar enorma problem med mögel vid betongbyggnaderna. Luftfuktighet ligger runt 80 procent året runt . Foto: Felipe Dana, AP Photo/TT