Nån skrattar på väg till banken…

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Allt oftare när jag är på Old Trafford, Anfield eller Emirates har jag börjat frågat mig vad det egentligen är jag skriker och hejar på.
Liverpool har en chans, om liten, att hem Premier League. Men när laget tappade 3-0 till 3-3 mot Crystal Palace minskade möjligheterna betydligt. Det insåg då också Steve Gerrard, i mitten, och hans lagkompisar. Foto: TT

 

Allt oftare när jag är på Old Trafford, Anfield eller Emirates har jag börjat frågat mig vad det egentligen är jag skriker och hejar på. 

Är det vettigt? 

Är det värt det? 

Är oinspirerade fotbollsspelare som på två dagar tjänar mer än jag drar in på ett helt år verkligen värda min fulla uppmärksamhet? Och mina pengar?

Rakt ned i spelarnas fickor

Nu, i Premier League-säsongens sista skälvande minuter, när det verkligen gäller för toppspelarna att kliva fram, ta sitt ansvar och göra skäl för alla miljoner, då ställs dessa frågor på sin spets. Då duger det inte att vika ner sig mot Crystal Palace. Definitivt inte om man har en årslön på över 100 miljoner kronor.

Engelska Premier League är den i särklass rikaste fotbollsligan i världen. Enbart för nuvarande säsong får de 20 lagen dela på 42 miljarder kronor i TV-ersättningar.

Men det är inte intäkterna som är fotbollens problem idag. Det är utgifterna. De astronomiska TV-inkomsterna går i stort sett rakt ner i spelarnas fickor. 

Idag tjänar den genomsnittlige Premier League-spelaren 350 000 kronor i veckan. De mest kända spelarna, som Wayne Rooney, Yaya Toure eller Luis Suarez har en veckolön som motsvarar tio års arbete för många av deras supportrar. De senaste årens lönespiral är naturligtvis extra provocerande när världsekonomin är i kris och alltfler trogna fans inte ens har råd att se sina idoler på betal-TV.

Lönebudget på över 1 miljard

För mig som fotbollsfan innebär det här dyrare matchbiljetter och en allt tråkigare fotbollsliga, helt dominerad av fyra-fem klubbar. Den klubb som betalar högst löner vinner ligan. Den som betalar minst kommer sist. För att din favoritklubb ska ha minsta chans att vara med i slutracet krävs en lönebudget på långt över en miljard kronor. Som Manchester City, Liverpool och Chelsea, de tre klubbarna som höll ända in på upploppet av årets Premier League.

Pengar har förändrat fotbollen och inte alltid till det bättre. Framgång i dag beror mindre på en klubbs förmåga att utveckla egna talanger eller driva verksamheten på ett lönsamt sätt och mer på förmågan att attrahera ägare med finansiella muskler - och ofta dåligt omdöme. Sedan starten 1992 har bara de fyra största och rikaste klubbarna lyckats vinna Premier League, med ett enda undantag. Säsongen 1994-1995 tog Alan Shearer hem ligan, med lite hjälp av Blackburn Rovers.

Premier Leagueklubbarna måste lära sig ta ansvar för sin ekonomi. Precis som i all annan kommersiell verksamhet måste man lära sig att leva inom sina tillgångar och vårda sina kunder, varav många drabbats av lågkonjunkturen. Det borde innebära sänkta biljettpriser och lägre spelarlöner. 

En lavin till löneökning

Nu är det ingen lätt sak att sätta ett lönetak eller sänka spelarlönerna i Premier League. Toppklubbarna i England konkurrerar om de bästa spelarna med klubbar i Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland. Och stjärnorna är inte fler än att de kan begära vad de vill. Ska topplönerna regleras måste det ske samtidigt i hela Europa. Problemet är att ingen av klubbarna vill se problemet och ta initiativ i den riktningen.

Om topplönerna är ett problem är den genomsnittliga lönenivån i Premier League ett annat, och en minst lika viktig förklaring till den orimligt höga totala lönekostnaden för klubbarna.

För spelarna i den lägsta divisionen, League 2, är just nu den genomsnittliga veckolönen 15 000 kr. År 1992 – året då Premier League startades – var det ungefär vad en genomsnittlig Premier League-spelare tjänade. Idag, med de senaste årens hysteriska TV-ersättningar, är den genomsnittliga Premier League-lönen 30 gånger högre än snittlönen i League 2, eller drygt 260 000 kronor i veckan, och cirka 350 000 kronor i veckan med olika premier och andra tillägg. 

Inte längre sport

De som försvarar de höga lönerna, som Professional Footballers Association och de flesta av spelarna, menar att lönerna dikteras av marknaden, att det handlar om utbud och efterfrågan. Fotboll är en global mångmiljardindustri och de som kan leverera ska också skörda frukterna, precis som de bästa skådespelarna eller musikerna.

Med sådana argument har den professionella fotbollen definitivt förvandlats till en underhållningsindustri och är inte längre en sport. Kanske var det oundvikligt.

Kalla det avund eller insikt, men för mig är en fotbollsliga där tonåringar som inte ens orkat ta sig igenom secondary school, på en månad drar in mer än vad Storbritanniens premiärminister tjänar under ett helt år, den verksamheten är helt enkelt inte långsiktigt hållbar. Det kommer en reaktion från fansen. Förr eller senare.

För det är bara vi fans som på sikt kan få till en förändring. Lagstiftande myndigheter och de internationella fotbollsförbunden verkar på det stora hela nöjda med den nuvarande ordningen. För vad ska man säga om internationella fotbollsförbundet Fifa som ”straffar” Manchester City för sin oansvariga ekonomi med 540 miljoner kronor i böter och ett stopp för att höja de redan astronomiska lönerna ytterligare. 

Jag är säker på att Citys ägare, Sheikh Mansour bin Zayed Al Nahyan, skrattar hela vägen till banken när han tar ut de pengarna…

Conny Hetting

Erik (inte verifierad)

sön, 2014-05-11 13:15

1. Fantastiskt bra skrivet! Ett

Fantastiskt bra skrivet! Ett akademiskt bevis på att fotboll inte är någonting utan fans!

Robert Schuller (inte verifierad)

sön, 2014-05-11 17:47

2. Klockren summering

Kunde inte sammanfattat det hela på ett bättre sätt. Hjärta, tradition & engagemang som en gång byggde denna liga (eller egentligen dess föregångare)lyser idag med sin frånvaro, precis som den publik som gjorde den så populär.

Jan Ahlström (inte verifierad)

mån, 2014-05-12 07:46

3. Förenklad bild

Det är stor skillnad på klubbar som Manchester U och Tottenham som alltid har svarta siffror på sista raden till skillnad från Manchester City, Chelsea och PSG som lever på ägarnas välvilja.

Vågar jag? (inte verifierad)

mån, 2014-05-12 09:13

4. Huvudet på spiken

Japp, sport på professionell nivå är underhållningsindustri. Kul att folk börjar fattadet och släpper hörnflaggan och slutar blanda ihop det med upplevelseindustri (amatöridrott etc). För betrktaren handlar det även där om upplevelseindustri, och där konkurrerar fotbollen med tv-spel, film, resor etc. Dock finns den gamla hederliga ideella inslaget kvar i form av VM och OS. Där handlar det rakt uppoch ner om att fostra spelare hela vägen. Och problemet med att några få lag är dominanta i sina serier löser ju CL. Så vad är problemet som är så stort att det kräver kverulerande krönikor om stt det var bättre förr?

Jonas (inte verifierad)

tis, 2014-06-03 09:37

5. "Huvudet på spiken". Det

"Huvudet på spiken". Det handlar väl kanske mer om att folk inte tycker att fotbollens utveckling mot en underhållningsindustri är rätt. CL erbjuder fler lag möjlighet till vinst över 13 matcher - en gedigen fotbollssupporter kanske suktar över den konkurrensen i inhemska serier, som löper över 38 matcher....

Karin Torneklint kommer direkt från rollen som mycket framgångsrik förbundskapten för svensk friidrott och den mediabelysta OS-scenen, guld- och silverbehängd som hon är och tar nästa steg i bandyns lågprofilerade värld. 

Och inte nog med det. Svenska Bandyförbundet vill också anställa en youtuber. En unik rekrytering pågår

På läktaren bubblar hatet och nidramsor från beryktade supporterfalangen Black Army skanderas. Endast 15 minuter in i matchen händer det otänkbara. I mitten på fotbollsplan, nedgrävd under gräsmattan, detonerar en tidsinställd rökbomb.

Året är 1991 och Sverige förbereder sig för att arrangera fotbolls-EM 1992. Stockholmsklubben AIK, tillsammans med ett bortafölje på tusentals supportrar gästar IFK Norrköping i vad som supportrarna kallar för invasion Norrköping.

Stockholms stad har bjudit stans alla SM -guldmedaljörer till en årlig guldfest i Stadshuset. 2020 fanns det 120 berättigade festdeltagare. Alla de svenska mästarna från 2020 firades och fick specialtillverkade medaljer.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Initiativet ”Drömträffen” har genomförts i regi av Svenska Innebandyförbundet i samarbete med tv-distributören Allente – ett  annorlunda påhittet som blev mycket lyckat. Syftet är att fler ungdomar ska aktiveras  via en tävling där priset är en träff  med sina förebilder  

Överskottet som ideella Folkspel har delat ut till svenskt föreningsliv det senaste verksamhetsåret uppgår till inte mindre än 352 miljoner kronor. Det slår alla rekord!.Det kan jämföras med året innan, då utdelningen blev 232 miljoner. Störst del av överskottet – 978 000 kronor – har Södertälje Sportklubb tjänat ihop genom sin lottförsäljning. 

¬¬– Ett oerhört viktigt och väsentligt bidrag till vår verksamhet, säger SSK:s klubbdirektör Robert Andersson. 

JVM-turneringarna i ishockey, 26 december till 6 januari, i Nordamerika har blivit självklara höjdpunkter för fansen. Räkna med det samma i år. TV-matcherna under helgerna och mellandagarna missar ingen. I år sker det annorlunda att SVT och Nent Group delar på sändningarna.

Ytterligare en svensk fotbollsforward stiger i anseende utomlands. Jesper Karlssons karriär fortsätter. Nu är det frågan om vilken internationell klubb som vinner köpslåendet. Jesper har bara att välja mellan etablerade klubbar efter åren i holländska Alkmaar.