En affärsmodell för trender

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Våren har kommit tidigt i år och den är efterlängtad. Av alla oss vanliga dödliga men särskilt av verksamheter som bara bedrivs under årets ljusa månader. Som exempelvis golf.
30 procent av landets golfspelare spelade inte mer än en till fyra ronder i fjol. Ett problem samtidigt som de inte sliter på banan. Att läsa trender och beteenden vore något för Sveriges Medlems- och Klubbinstitut. Foto: TT

 

Golfklubbarna, vars säsong är beroende av vädrets makter, tackar nog desamma att gräset redan är grönt på hemmabanan och inte bara på andra sidan. Medan vi går runt och påtar bland påskliljor och konvaljer och funderar på hur många ronder vi kommer att gå i år, undrar klubbarna över hur medlemsstatistiken kommer att se ut.

Anhängarna försvinner ändå

För att förbättra siffrorna är man i full gång med att putsa greener, fräscha upp klubbstugan, bestämma vilken typ av hamburgare som ska serveras i restaurangen och inte minst hitta på erbjudanden som ska locka oss till klubben. Verksamhetsutveckling helt enkelt.

Hur ambitiösa och kompetenta golfklubbarna än är på drill & fill eller i frågan om vilken Torogräsklippare som är hetast just nu kvarstår det faktum att klubbarna är beroende av vädret. Vi spelar mycket golf om solen skiner och väldigt lite om temperaturen är ensiffrig. 2013 var därför ett bra år för svensk golf. 

Men det finns andra och större trender i samhället som påverkar golfindustrin. Oavsett att antalet golfrundor totalt sett ökar minskar antalet medlemmar i klubbarna. Det är inte unikt för golfen eller ens idrotten utan även politiska partier, studieförbund och intresseorganisationer tappar anhängare i de flesta fall. Tendensen är tydlig inte bara i Sverige. Till och med i golfens hemland, Skottland, ser man samma dystra utveckling. 

Många spelar få ronder

På Scottish Golf Unions (SGU) årliga konferens tidigare i år presenterade generalsekreteraren Hamish Grey statistik som pekade i den här riktningen. År 2016 uppskattar man att ”nomadic golfers” (spelare utan klubbtillhörighet) för första gången kommer att överstiga antalet medlemmar. Antalet spelade ronder är därför ganska stabilt.

Både Svensk Golf (SGF) och SGU brottas med frågorna och även om förutsättningarna skiljer sig åt har de samma utmaningar framför sig: På vad skall vi bygga Golfens framtida attraktivitet och hur skapar vi nya affärsmodeller för klubbarna?

En modell som naturligtvis diskuteras är att golfarna betalar utifrån hur mycket de spelar. Det låter rimligt för mig som inte ens kommer upp i fyra ronder per år. Jag vågar knappt kalla mig golfare med tanke på mitt minst sagt blygsamma spelande. Men jag är inte ensam. 30 procent av golfarna i Sverige bokade mellan en och fyra ronder förra året. 

Golfklubbens "bästa" medlem

Varje år kommer jag således fram till att ett medlemskap inte lönar sig. Kostnaden mätt i kronor per runda blir för hög. Jag är, i år igen, en nomadspelare. Precis en sådan som bygger trenden. Den inbitne golfaren med hög närvaro däremot fortsätter glatt att betala in sin medlemsavgift. För henne är kostnaden per runda fortfarande låg.

Att betala efter antal rundor må gynna mig som sällanspelare men för klubben kan det bli en dyrköpt historia. Golfklubben gynnas faktiskt (ekonomiskt) av att så många som möjligt betalar medlemsavgiften men att de spelar så lite som möjligt. Få spelare innebär mindre slitage på banan, lägre personalkostnader och liten administrationsbörda. 

Att spelarnas konsumtionsmönster skiljer sig åt är en sporrande uppgift i sig. Men ännu mer intressant är hur golfen kommer att exploatera den guldgruva som SGF sitter på. Nämligen den stora mängd information som lagrats i Golfens IT-system (GIT) de senaste tio år. Den databasen betraktas med avund från vårt jämförelseland i väster. I Skottland finns i bästa fall ett bokningssystem på klubbarna men resan till ett nationellt informationssystem är nästan lika lång som min väg till scratch-spelare.

Här finns svaren

Nya affärsmodeller – inom idrotten och utom den, bygger på att vår förmåga att bearbeta stora mängder data. ”Big data” som ofta används som uttryck är på väg att förändra vårt sätt att mäta och förstå världen och därmed också ge förutsättning åt nya affärsmodeller.

En avgörande faktor för om man kommer att lyckas är att algoritmerna är fininställda och att all information finns tillgänglig och av hög kvalitet. Men ännu viktigare är att den går att tolka. För det krävs både statistiker och analytiker. 

I datamängderna finns mönster som pekar på samband som i första hand inte är självklara. Att samköra GIT och SMHI:s databaser är en naturlig början. Men sedan bör man koppla in arbetslöshetssiffror, konsumtionsmönster från andra branscher, inkomstförändringar, föräldraledigheter, pensionsstatistisk och barnafödande. 

Söker man svar på varför medlemskapen minskar behöver man kunna ställa relevanta frågor. De frågorna handlar sällan om förhållanden inuti golfklubben utan snarare om det som händer på utsidan. 

Kanske skulle idrotten i stort, inte bara golfen, behöva ett SMKI, ett Sveriges Medlems- och Klubbinstitut? För att bevaka och förstå de verkligt viktiga klimatförändringarna?

Camilla Hending

Bertil Garpenholt (inte verifierad)

fre, 2014-04-18 08:43

1. Golfen och dess utveckling

Ytterligare en omvärldsanalys. Det har gjorts utskick till alla "tidigaremedlemmar" som är registrerade i GIT med mediokert resultat. Minskat spel ger mindre möjligheter för resauranger, shoppar och mindre arbete för klubbens pro. Är det inte dags att titta internt på klubbarna. Vi lever fortfarande kvar i att spelare/medlemmar kommer. Många klubbar drar ner på service, rabatterar sig ur sin egen plånbok. Klubbar/anläggningar måste bli bättre på att sälja och kommunicera. Så när vi kan förändra den sidan så når vi ett bättre redultat. Att sedan se en icke spelande medlem som en bra medlem är förlegat. Som jag tidigare skrev så minskas andra intäkter för anläggningen. Golfförbundet genomför varje år verksamhetsseminarier och jag har ännu inte hört talas om att vi skall bli bättre säljare och kommunikatörer. Sedan kan man ju ifråga sätta varför medlem? I skidåkning behövs inget medlemsskap för att åka utan man betalar för varje gång. Och skidanläggningarna inom Skistar fungerar idag. Så en väl genomförd "kommunikationskampanj" är nog en bra lösning Bertil Garpenholt PGA Professional

Carl Johan Bernce (inte verifierad)

fre, 2014-04-18 18:49

2. Förbundets resurser...

Målet för förbundet borde vara att avsätta x antal kronor i marknadsföring varje år som enbart skall användas till marknadsföring mot icke golfare. Och dessa pengar får inte användas till något annat. Nya mätvärden som golfaren kan använda sig av inom friskvård borde förbundet titta på, hjärta, kärl, steg...ja, vad som helst utom score eller poäng. Förra året arrenderade jag en anläggning i Halmstad, där huserade en klubb, jag lyfte antalet medlemmar med över 150% procent från en låg nivå och då säger klubben STOPP. Dom hade ett styrdokument som förbundet rekommenderat. Banan var i princip tom och möjligheterna många med en centralt läge. Man baxnar.... Efter trettio år som Professionel är jag sååå jävla glad att slippa styrelser och inkompetenta ledamöter. Som Skidlärare och verksam i svenska fjällen och alperna är jag sååå jävla tacksam att driva min egen anläggning utifrån ett skidåkartänk!

C.Hending (inte verifierad)

lör, 2014-04-19 08:49

3. Internt versus externt arbete

Bernie Kloppenberg från Sarasota Yacht Club sannanfattade läget bra på CMAA tycker jag: "Vad spelar det för roll vilken typ av hamburgare vi serverar i restaurangen när folk har slutat att segla" Lösningen, menar jag, kan inte vara att berätta för människor hur fantastiskt det är att segla utan att försöka förstå vilka mekanismerna är som gör att folk slutar.

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

Länsstyrelsen i Kalmar län har nu godkänt kommunens, och SHL-laget IK Oskarshamns förslag, om att bygga en ny centrumnära hockeyarena, belägen vid den norra infarten.

-Ännu ett steg mot en ny arena, det är förstås mycket glädjande, kommenterar Johan Göransson, ny klubbdirektör för säsongen efter  Martin Åkerberg som valde att stiga av våren  2022. 

Sommaren 2019  föll Sverige/Stockholm med röstsiffrorna 47-34 mot Milano /Cortina om värdskapet för 2026 års olympiska vinterspel. Folkopinionen och Stockholms stad, som vägrade att lämna ekonomiska garantier, var avgörande för IOK:s val.

Fyra år senare är SOK, Sveriges Olympiska Kommitté och RF, Riksidrottsförbundet samt Sveriges Paraolympiska Kommitté beredda att ännu en gång pröva lyckas hos IOK.  Sverige har sökt OS värdskap inte mindre än nio gånger tidigare – utan att ha lyckats. Tionde gången gillt?

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Här får gärna flera banker runt om i Sverige ta intryck och göra likadant - så kan många föreningar tänkas resonera efter nyheten från norr. De styrande på Sparbanken Nord var på sitt bästa humör och tog beslutet att dela ut 200 000 kronor vardera till de elitsatsande föreningarna i länet och där partnerskap finns sedan tidigare.

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Vid årsskiftet 2018-2019 förändrades finansieringen av Sveriges Television (SvT), Sverige radio (SR) och Utbildningsradion (UR).  Sedan 1/1 2019 bokförs TV-licensen  eller public service- avgiften på varje svensk medborgares skattsedel. Beloppet är 1 300 kr/person årligen och är reducerat för personer med låga förvärvsinkomster.

Lagändringen är bakgrund till en skarp mediadebatt om OS, och Jan Scherman, tidigare vd på TV 4 har levererat besk kritik av SvT:s inköp av rättigheter för de olympiska spelen 2026-2032.

1 372 298 263 kronor, 121 miljoner euro i klartext,  - för köp av en fotbollsspelare, Det väcker reaktioner inte bara i fotbollvärlden. Och den berörde, argentinaren Enzo Fernández fyllde 22 år  så sent som för en dryg vecka sedan och får nu pressen att leverera i sin nya klubb, Chelsea.