Fotbolls-Sverige behöver se det som händer. Fotbolls-Sverige behöver se den här enskilda situationen och göra det med kraft.

Manifestera för Helsingborg, för Paul Myllenberg. För den allsvenska fotbollens trovärdighet – och på sikt fortsatta styrka.

Får inte vara tysta

Fotbolls-Sverige kan inte bara tyst se på när nu Helsingborgs klubbdirektör lever under hot och polisbeskydd.

Det har hänt tidigare i så många andra klubbar och nu händer det igen. Allsvenska ledare som vågar stå upp tystas genom hot!

Skälen till den här svåra situationen för Myllenberg lär vara hur Helsingborg har agerat efter den svarta söndagen där en supporter fick sätta livet till i ett attentat och hur HIF därefter svarat med hårdare tag genom ett manifest och hur åskådare ska tvingas skriva på personliga kontrakt för att få tillträde till Olympia. Lägg därtill maskeringsförbud samt förbud mot pyroteknik.

Situationen eskalerade ytterligare när HIF inte tackade sina fans efter cupsemifinalen mot MFF. De reagerade och protesterade efter att en bollkalle ska ha utsatts för hot.

Han får skulden

Myllenberg fick skulden för att spelarna inte tackade fansen.

Bilden av svensk fotboll svärtas allt mer. Dödsfallet i den allsvenska premiären är ett trauma som kommer att ta lång tid att bli av med.

Frågan är om den händelsen kan bromsa en våldsam utveckling. Klart är i alla fall att fler och fler makthavare inom svensk fotboll känner oro.

MFF:s vd Håkan Jeppsson medgav efter derbyt att intresset för allsvenskan kan vara på väg att vika. Han är bekymrad för sponsorernas intresse.  

Helsingborgs ordförande Claes Ohlsson erkänner att folk börjar känna rädsla för att gå på Olympia. HIF är en av få svenska klubbar som har agerat på ett större och mer omfattande vis mot huliganproblematiken. HIF tar nu ansvar efter händelserna, inte bara i ord, utan också i handling.

Hatet finns där fortfarande

Nu går en en del av initiativen säkerligen att diskutera. Däremot måste alla, spelare och ledare i alla klubbar i allsvenskan, ställa sig bakom och se den ambition HIF visar.  Stödja insatserna och protesterna, helt enkelt.

Sedan hade HIF sannolikt kunnat agera smidigare och mer lyhört. Men värdegrunden i HIF:s och Myllenbergs agerande är rätt. HIF vill med bestämdhet komma åt huliganproblemet.

Många håller inte med om problemens omfattning. Men sorgen som följde på den nattsvarta premiären var djup. Och hatet finns där fortfarande med full kraft.

Ständigt skyddad

I dag har Paul Myllenberg blivit Helsingborgs ansikte utåt mot den många gånger organiserade fotbollsbrottsligheten. Han lever under hot och något som kan ses som livvaktsbeskydd.

Därfär att han och HIF har vågat göra det få svenska klubbar vågar göra – ta striden! Till skillnad mot flertalet av klubbarna som inte har mod därför att det kostar och i vetskap om hur väldigt lite man är skyddad i bräckliga allsvenska organisationer.

HIF-arna har visat civilkurage och tar striden för ett tryggare läktarklimat och för en säkrare tillvaro för åskådare. För ett sundare samhälle.

Helsingborgs fans vill sannolikt bli mer involverade. Om det har varit någon dialog mellan parterna, HIF och fansen, vet jag inte, men att hota någon som vill agera för en klubbs bästa och återskapa en trygghet, är ju totalt fel väg.

Och vi övriga, då?

Nu frågar man sig hur övriga Fotbolls-Sverige reagerar på hoten mot Myllenberg? Och politikerna?

Ska det här sluta med att ännu en stark svensk klubbledare tvingas bort på grund av hot?

Händer det igen kommer vi ha ännu färre som vågar sätta gränser i framtiden. Och hur agerar klubbarna och SEF, vad diskuterar de just nu, vilka motåtgärder vill de sätta in?

Men alldeles oavsett är det orimligt; att som HIF och Myllenberg tvingas gå igenom det här? Att leva med någonting som kan tolkas som mordhot – för att man vill göra det som är rätt.

Allsvenskan i fara

Den allsvenska produkten i fara. När åskådare och företag som investerar i allsvenska klubbar har fått nog så är det för sent.

Vi måste visa var vi står någonstans när människor vill stå upp för vad som är rätt, och mot vad som är fel.

Jag tar det igen. En människa dog i den där premiären. Drygt en månad senare tvingas en högt uppsatt allsvensk ledare leva med mordhot för att han vill bidra till ett tryggare åskådarklimat.  

Det får ju inte ske till vår tystnad.

Vi i media. Fans. Publiken. Klubbarna. Alla.