Fotbollen är en enormt populär sport. Det är ibland svårt att se några hot. Det finns dock några. Det kanske viktigaste är den konservatism som lite för många omfattar. Det senaste uttrycket är debatten kring målkameror. 

Förstöra fotbollen, inte bidra

I VM-studion gick David Fjäll på med den klassiska retoriken att det är känslor som gör att fotboll är så populär. Så långt allt väl. Men, sen ville han göra diskussionen om mål/inte mål till en så viktig sak (vad gäller känslorna) att införande av målkameror på något sätt skulle hota fotbollens popularitet.  

Det blir då ett fint exempel på just den konservatism som, trots sitt uppsåt att vilja rädda fotbollen, bidrar till att förstöra den. 

Med David Fjälls argument kan man motsäga sig alla typer av förändringar. Varför infördes avbytare egentligen? Vore det inte mer spännande att ha det som förut, när en enda skada ledde till att man blev en spelare mindre? Eller när det inte fanns gula kort, utan man blev utvisad direkt? 

De har inte tolkningsföreträde

Jag håller i högsta grad med de som vill lyfta fram de som arbetar inom sporten, spelare, ledare, domare. Deras perspektiv är inte så ointressant som vissa (fans) vill göra gällande. Huruvida det blir mål eller inte handlar inte bara om fans ska bli glada eller ledsna utan också om miljoner kronor. Och gjorde det inte det, hade t ex förmodligen inte en sådan som David Fjäll kunnat sitta i en VM-studie i Brasilien. Utan den nuvarande pengacirkusen hade TV inte haft råd att skicka så många dit.  

Men jag stör mig på de som vill hävda tolkningsföreträde och säga sig tala för alla fans. Det finns inte EN typ av ”riktig” supporter med EN gemensam åsikt. 

Eller, så här långt har i alla fall inte jag sett någon vetenskaplig studie som bevisar det. Jag har inte heller sett någon vetenskaplig studie som visar att käbbel om inne/inte inne skulle vara avgörande för känslorna inom fotbollen. Däremot finns det många studier som visar att man behöver utvecklas i takt med samtiden. Annars blir man obsolet.

Man ska inte ändra för ändrandets skull och visst är det svårt att veta hur långt man ska gå. Men det är en annan sak. Jag är helt övertygad om att fotbollen måste göra flera förändringar framöver, bl a för att få folk till arenorna. 

Våga släppa taget

Då måste man dock våga göra upp med den konservatism som finns. Det innebär att våga släppa taget om den romantiska bilden av ”riktig fotboll” och ”riktiga supportrar”. Mycket talar nämligen för att något sådant egentligen aldrig funnits. 

Lite påminner den om de där barndomsminnena om den oändligt långa sommaren som alltid var fantastisk. Det är dock en lämplig illusion som kan användas för att när så önskas, göra motstånd mot förändringar. 

Bättre vore dock om man tog tag i de rejäla argumenten istället för diffusa anspelningar på någon slags allmängiltig (o)sanning. Så, släpp målkamerorna loss och fokusera istället på hur vi kan få fler att vilja gå på elitfotboll i Sverige.